Dags att börja betala av kompetensskulden inom LSS

– Vi är mycket glada att regeringen nu har fått ett utmärkt beslutsunderlag från Socialstyrelsen. Vi uppfattar att det finns en insikt över de politiska blockgränserna kring behovet av att agera kraftfullt i fråga om kompetensutveckling inom LSS, säger Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

I en ny rapport från Socialstyrelsen identifierar stora kompetensbrister inom LSS. Det handlar om enhetschefer och baspersonal som saknar nödvändig kunskap inom så grundläggande områden som kommunikation, kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, LSS regelverk och pedagogisk kompetens.

Det betyder enligt FUB att den enskilde som bor på en gruppbostad kan ha en vardag präglad av personal som det inte går att kommunicera med, som inte förstår innebörden av ens funktionsnedsättning, som inte kan ge nödvändigt pedagogiskt stöd och som inte heller har tillräcklig kunskap om den lag som är utgångspunkt för all verksamhet inom LSS.

– IVO har tidigare konstaterat att bristande kompetens hos personal ligger bakom nästan 75% av granskade lex Sarah-anmälningar. Den mycket oroande situationen som råder idag får inte ignoreras längre, säger Christina Heilborn.

År 2021 hade 76 700 personer beslut om en eller flera insatser enligt LSS. Den största andelen (nästan 90%) är personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autism-liknande tillstånd. LSS-verksamheter ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

Riksförbundet FUB uppmanar därför regeringen att ge utrymme i kommande budget för att påbörja etableringen av ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism inom LSS, enligt Socialstyrelsens förslag.