Camila Salazar Atías: ”Vi måste ta ansvar för kriminaliteten”

Många av våra unga lever mitt ibland de kriminella gängen. Där finns en stark lojalitet och man förväntas ställa upp för varandra.

– Vi vill inte att det ens ska vara en möjlig väg att gå för ett barn eller ungdom. Men tyvärr är det så här det ser ut, vi måste öppna ögonen och prata om de här barnen, säger Camila Salazar Atías, kriminolog, gängexpert och kunskapsområdeschef på Fryshuset.

Fryshuset bjöd in till en förhandsvisning av filmen med efterföljande samtal. Det är genom att förstå och diskutera den här situationen som vi kan komma fram till lösningar på gängkriminaliteten.

– Den politiska debatten domineras av hårdare straff. Vi vet genom forskning att det inte har någon avskräckande effekt. Vi behöver titta på grundorsaken till skjutningarna. Vilka av politikernas förslag hade hjälpt pojken i filmen? Inget. Han är helt förkrossad av det valet han gör, om det ens är ett val. Vi måste prata om de omständigheter som de här barnen lever i.

Camila tycker inte att politikerna utgår från de ungas perspektiv.

– Det handlar mer om hur vi ska skydda oss själva från gängen, inte hur de unga ska skyddas från att dras in i kriminalitet. För gängen finns mitt ibland oss, de är en del av vårt samhälle, de är ingen homogen grupp. Hur tar vi ansvar för det? Vi kan inte straffa oss ur problemen.

Politikerna ger en förenklad världsbild

Politikerna målar upp en förenklad världsbild, tycker Camila.

– Ingen pratar om droghandeln. Hur ska vi stoppa den? För varje kriminell spelare som tas bort kommer det en ny för att fylla platsen.

Enligt Camila är politikernas lösningar som att försöka stoppa en kraftig blödning med ett dåligt fungerande plåster.

– Tonläget skruvas upp och jag är rädd för att det kan ge större skada i längden med ökad polarisering. Media ger också en förenklad bild av gängkriminaliteten. Lösningen är inte så enkel som politikerna vill få det till. Vad spelar strängare straff för roll när vi har så få uppklarade dödsskjutningar? Det som avskräcker är risken att åka fast.

Det som krävs enligt Camila är att vi tar ett gemensamt ansvar, att vi är modiga och att vi har en plan. En plan där vi lägger resurserna där de gör skillnad, tidigt. Inte när det redan har gått snett i ett desperat försök att rädda upp situationen.

Filmen Bullets är producerad av Payam ”Peppe” Boroodjeni som grundande Fryshuset i Husby. Filmen är baserad på insamlade data från polis, forskare, socialtjänst, skola, unga kriminella och civilsamhället på Järvafältet.

Fryshuset vill öka skyddsfaktorerna

Fryshuset finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och ett par andra platser i landet. Verksamheten bygger på att erbjuda aktiviteter till unga för att de ska växa och utvecklas.

Fryshuset talar om främjande åtgärder, att öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer.

– Vi utgår från det som funkar. En av de mest centrala faktorerna att inte hamna i utanförskap är att gå ut skolan med gymnasiebehörighet. Det är också viktigt för unga att få mötas, stimuleras och att ha ett sammanhang. Det kan vara inom föreningsliv, idrott och kultur. Men det är inte tillgängligt för alla. Det krävs pengar, förbindelser och att aktiviteter finns där man bor. Vi vill sänka trösklarna för ungdomsverksamhet så att alla får samma chans.

Camila Salazar Atias är ansvarig för Fryshusets sociala verksamheter och projekt.

– Vi har ungefär 25 olika pågående projekt för att stötta och stärka unga. Sedan 2010 har vi haft avhopparverksamhet för dem som vill lämna ett kriminellt gäng eller komma bort från en kriminell livsstil. Vi har också en utbildning i konfliktlösning och medling. Det är en metod från Nordirland som heter Dialogue for Peacefull Change (DPC). Många konflikter som blossar upp bland gängkriminella och mynnar ut i skjutningar hade kunnat förhindras. Allt handlar inte om knarkuppgörelser och hämndaktioner utan det kan även vara kränkningar och missförstånd som skulle kunna redas ut genom samtal.

De ska få känna framtidstro

På Fryshuset vill man få ungdomar att känna framtidstro och skapa föredömen. Bara för att man kommer från ett utsatt område så betyder inte det att man inte har en framtid. Och det finns tyvärr få manliga förebilder för dagens unga.

– Förskolan och skolan har få män, många saknar en närvarande pappa – vuxna förebilder lyser med sin frånvaro. Vi utgår från en norm i Sverige där man är av medelklass och har två föräldrar. När man inte tillhör den så funkar inte vårt system. Alla kan till exempel inte skjutsa till aktiviteter och delta på föräldramöten. Vi erbjuder aktiviteter, utbildning och stöd till ensamstående mammor och deras barn som lever i ekonomisk eller social utsatthet.

Det är kostsamt med avhopparverksamhet, för att inte tala om kriminalvård, så för att inte hamna där tycker Camila att vi borde lägga resurser tidigare. Det kommer vi att tjäna på i längden. Men vi måste också ha ett samhälle som kan ta emot de som kommer ut från kriminalvård, LVU-insats eller skyddat boende.

Lätt att falla in i kriminalitet igen

– De har svårt att komma in i samhället, att få jobb och bostad. De har ofta skulder när de kommer ut. Då är det lätt att falla tillbaka in i den kriminella livsstilen igen. Vilka sammanhang ingår de i utanför den kriminella världen? Ett arbete och delaktighet där någon bryr sig och förväntar sig att man kommer är till stor hjälp. Annars är risken för återfall stor.

Ett av projekten inom Fryshuset går ut på att sprida kunskap om gängkriminalitet. Hur vi kan hindra att destruktiva och extrema miljöer etableras, och hur vi kan stödja avhoppare på bästa sätt. Camila Salazar Atías kommer att tala på Socionomdagarna om det här ämnet.

– Vi måste göra mer för att få stopp på våldet. Det är viktigt att förstå vad som ligger bakom och vad som behöver förändras.

Filmen Bullets är ett av verktygen för att förstå, väcka tankar och skapa dialog. Bullets kommer att visas på biograferna i januari och sedan släpps den även på SVT.