Brister i stödet till omhändertagna unga

Jenny Fors 23 Jun 2022

Det är särskilt viktigt att kommunerna ger stöd i övergången till vuxenlivet. 6 av 10 kommuner uppger att de inte ger ett tillräckligt bra stöd till omhändertagna unga i övergången till vuxenlivet. En majoritet av kommunerna erbjuder inte något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots att de flesta misslyckas med sin skolgång. Det visar en ny granskning från SOS Barnbyar.

Unga som omhändertagits av samhället och växt upp i familjehem eller HVB-hem tillhör en särskilt sårbar grupp. Forskning visar att de i högre grad än genomsnittet lider av psykisk ohälsa och har svårare att klara skolan. Därmed blir det svårare att etablera sig i vuxenlivet. Många av ungdomarna har fått en dålig start i livet, och om samhället inte kompenserar för detta med rätt stödinsatser riskerar de negativa konsekvenserna att följa med genom hela livet.

– Det här är ungdomar som ofta haft det mycket tufft och flyttats runt mellan olika familjehem och HVB-hem under hela sin uppväxt. I vissa kommuner lämnas de vind för våg när de ska ta de första viktiga kliven på egen hand ut i vuxenlivet. Det är inte värdigt, säger Anna Ernestam, generalsekreterare för SOS Barnbyar i ett pressmeddelande.

Särskilt viktigt är det att kommunerna ger rätt stöd just i övergången till vuxenlivet. Förutom att unga som omhändertagits ofta haft en svår uppväxt så saknar många också det nätverk av stöttande vuxna som kan behövas för att klara skola, jobb och bostad.

SOS Barnbyar har frågat samtliga svenska kommuner om deras stöd till omhändertagna unga inför, under och efter övergången till vuxenlivet. Resultatet visar att det stödet skiljer sig rejält beroende på vilken kommun man bor i:

- 6 av 10 kommuner uppger själva att de inte ger tillräckligt stöd till unga i övergången till vuxenlivet. Dessa kommuner menar att de bara delvis ger det stöd som behövs.

- Det bristande stödet är särskilt allvarligt när det gäller skolan. En majoritet av kommunerna uppger att de inte erbjuder något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots att man mycket väl vet att de flesta misslyckas med sin skolgång.

- 29 procent av kommunerna tillgodoser inte eller endast delvis hjälp med egen bostad. Flera kommuner pekar på att bostadsfrågan är svårlöst på grund av den utbredda bostadsbristen.

- En bred majoritet av kommunerna anser att det behövs bättre och mer systematiskt stöd för att stötta unga som omhändertagits, både enligt dagens regelverk och efter 21 års ålder.

– Rapporten blottlägger brister i Sveriges arbete med eftervården av samhällsplacerade unga. Vi är övertygade om att en satsning på ungdomar som lämnar samhällsvård kommer förbättra ungdomarnas skolresultat, leda till ökad hälsa och minska risken för kriminalitet. Det här behöver få ta plats i debatten detta viktiga valår, säger Anna Ernestam.

SOS Barnbyars krav till regeringen:
- Ändra socialtjänstlagen så att det blir tydligt vilka rättigheter omhändertagna unga har, och vilka skyldigheter kommuner har, inte minst från 18 års ålder till 25 års ålder.

- Se till att unga som omhändertas får rätt till intensifierat stöd för att klara skolan. Skolstöd ska fortsätta även efter 21 år till att personen har gymnasiekompetens.

- Genomför en satsning på eftervården av samhällsplacerade unga och ingå en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner (SKR) i syfte att nå likvärdighet i eftervården av samhällsplacerade unga i hela landet.

Jenny Fors 23 Jun 2022