Brister i stödet till omhändertagna unga

6 av 10 kommuner uppger att de inte ger ett tillräckligt bra stöd till omhändertagna unga i övergången till vuxenlivet. Det visar en ny granskning från SOS Barnbyar.

6 av 10 kommuner uppger att de inte ger ett tillräckligt bra stöd till omhändertagna unga i övergången till vuxenlivet. En majoritet av kommunerna erbjuder inte något särskilt stöd för att de unga som omhändertagits ska klara gymnasiet, trots att de flesta misslyckas med sin skolgång. Det visar en ny granskning från SOS Barnbyar.

Unga som omhändertagits av samhället och växt upp i familjehem eller HVB-hem tillhör en särskilt sårbar grupp. Forskning visar att de i högre grad än genomsnittet lider av psykisk ohälsa och har svårare att klara skolan. Därmed blir det svårare att etablera sig i vuxenlivet. Många av ungdomarna har fått en dålig start i livet, och om samhället inte kompenserar för detta med rätt stödinsatser riskerar de negativa konsekvenserna att följa med genom hela livet.

– Det här är ungdomar som ofta haft det mycket tufft och flyttats runt mellan olika familjehem och HVB-hem under hela sin uppväxt. I vissa kommuner lämnas de vind för våg när de ska ta de första viktiga kliven på egen hand ut i vuxenlivet. Det är inte värdigt, säger Anna Ernestam, generalsekreterare för SOS Barnbyar i ett pressmeddelande.

Särskilt viktigt är det att kommunerna ger rätt stöd just i övergången till vuxenlivet. Förutom att unga som omhändertagits ofta haft en svår uppväxt så saknar många också det nätverk av stöttande vuxna som kan behövas för att klara skola, jobb och bostad.

SOS Barnbyar har frågat samtliga svenska kommuner om deras stöd till omhändertagna unga inför, under och efter övergången till vuxenlivet. Resultatet visar att det stödet skiljer sig rejält beroende på vilken kommun man bor i:

– 6 av 10 kommuner uppger själva att de inte ger tillräckligt stöd till unga i övergången till vuxenlivet. Dessa kommuner menar att de bara delvis ger det stöd som behövs.