Barn vittnar om rasism, diskriminering och utsatthet

Just nu granskas Sverige av FN om hur väl Sverige lever upp till barnkonventionen. Tillsammans lämnade 31 organisationer som arbetar med barns rättigheter den 1 juli en alternativrapport till FN:s barnrättskommitté och till socialminister Lena Hallengren som underlag till granskningen.

Organisationerna för att ojämlikhet, diskriminering och rasism ökar i Sverige. Flera av barnen beskriver även hur de blivit svikna av samhället när de behövt stöd.

Huvudrapporten "Hör barnens röst" är framtagen av barn själva, utan vuxnas analys eller tolkning. Det är första gången någonsin som civilsamhället i Sverige skickar en rapport framtagen av barn som huvudrapport till FN:s barnrättskommitté. 

I rapporten berättar barnen om erfarenheter av rasism och diskriminering, om att vara barn på flykt och inte höra hemma någonstans, om våld och om andra former av utsatthet. Barnen berättar även om hur myndigheterna inte lyssnar på dem eller tar barn på allvar. Hör barnens röst bygger på 120 barns berättelser, alla med egna upplevelser av utsatthet och övergrepp.

“Jag hatar när vuxna säger ‘det du gick igenom gjorde dig stark, det gjorde dig klok’. Nej jag vill inte vara stark, klok eller street smart. Jag vill vara ett barn som inte behöver tänka över allt jag gör. Se på världen som om det vore en lek inte behöva oroa mig om vilken person ska lämna mig. Inte behöva oroa mig om vad ska hända.” /Citat ur rapporten där ett barn berättar om upplevelser av familjehem.

“En gång någon frågade mig vart jag kommer ifrån och när jag sa Afghanistan så sa personen ‘Är din pappa taliban?’” /Citat ur rapporten där ett barn berättar om upplevelser av rasism.

“Socialtjänsten bara släppte det efter, gjorde ingenting. Jag hade velat att de tog tag i det egentligen. Än idag vet han inte hur mycket han har skadat mig.” /Citat ur rapporten där ett barn berättar om hur socialtjänsten hanterade rapporter om våld i hemmet.

Här kan du läsa hela rapporten (klicka).