Barn med handikapp löper störst risk för att få psykiska men

En studie från Lunds universitet visar att även barn med begränsade fysiska funktionsnedsättningar riskerar att få psykiska problem längre upp i åldrarna. Störst är risken för flickor och ungdomar från socioeknomiskt utsatta familjer.

Foto: Getty Images

En studie från Lunds universitet visar att även barn med begränsade fysiska funktionsnedsättningar riskerar att få psykiska problem längre upp i åldrarna. Störst är risken för flickor och ungdomar från socioeknomiskt utsatta familjer.

Forskarna på Lunds universitet har med hjälp av nationella registerdata gjort en uppföljning av drygt 600 000 barn födda av inhemska föräldrar under åren 1987-1993.
Av dessa så hade ca 1600 barn drabbats av en typ av födelseskada, Brachial Plexus Birth Injury (BPBI) som innebär att nervtrådar till en arm skadas vid förlossningen. Men av den här typen av skada kan vara allt ifrån att det knappt märks till att man inte kan röra armen och handen alls.

Forskarna kunde med hjälp av registerdatabasen utläsa följande om barnen när de nått tonåren.

• De hade i högre grad än de fullt friska barnen medicinerats med psykofarmaka mot psykiska problem.

• Barn från familjer med låga inkomster var mer drabbade än barn från familjer med högre socioekonomisk status.

• Flickor var mer drabbade än pojkar och problemen växte i svårighet om flickorna dessutom kom från familjer med låg socioekonomisk status.

– Att komma från en familj med låg socioekonomisk status är en höjd risk i sig, säger Elia Psouni. Är du dessutom flicka är risken mer än två gånger större att du drabbas av psykisk ohälsa än om du är en pojke från en välbärgad familj.

– Jag tror att det handlar om trauma och diskriminering på många plan, säger Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet, som lett studien. I min tidigare forskning har jag sett hur upplevelsen och konsekvenserna av skolrelaterad stress är starkare hos tjejer än hos killar. Vad beträffar barnens socioekonomiska bakgrund så finns redan mycket forskning som visar att barn från mindre bemedlade hem ofta har ett sämre stöd hemifrån. Bristerna kan gälla sociala nätverk och tillgång till information och det stöd som behövs.

Ella Psouni hoppas att den här forskningen ska leda till en ökad medvetenhet som leder till en ökad beredskap och fokus på det psykiska välmåendet samt att barnen ska få fortsatt hjälp även när den fysiska skadan är färdigbehandlad.

Studien:

Psychotropic drug use as indicator of mental health in adolescents affected by a plexus injury at birth

Källa: forskning.se

Related posts