En av forskningens och samhällets stora utmaningar är att förstå varför vi ibland väljer att dela med oss av våra resurser.
För en del människor tycks det vara en hjärtefråga.
Jonas Olofsson, docent vid Psykologiska institutionen vid Stockholms Universitet och medförfattare till studien som tittat på varför vissa människor gärna delar med sig.
En av forskningens och samhällets stora utmaningar är att förstå varför vi ibland väljer att dela med oss av våra resurser.
För en del människor tycks det vara en hjärtefråga.
Studien bygger på att deltagare i Sverige och England fick vara med i ett datorbaserat ”diktatorspel” där de fritt fick dela upp små summor pengar mellan sig själva och andra deltagare som de aldrig träffat.
De kunde utan konsekvenser ta hela summan själva, men gav ofta bort en del av pengarna. Deras val påverkade sedan hur mycket ersättning de fick för sitt deltagande i studien, om de gav bort mer, så blev deras ersättning mindre.
I England gav deltagarna bort 36 procent av 78 brittiska pund. I Sverige gav spelarna bort 39 procent av 570 svenska kronor.
Jonas Olofsson säger:
-Spelet liknar verkliga situationer, vi uppmanas ofta att donera mindre summor pengar till personer och föreningar, trots att vi inte känner personerna som gagnas av våra bidrag.
Deltagarna fick parallellt med spelet sin puls uppmätt, och lyssna på en rytm som antingen gick i takt eller otakt med deras egna hjärtslag.
-Att kunna avgöra vilka rytmer som går i takt med de egna hjärtslagen visar på en förmåga att känna igen kroppens inre tillstånd. Det är en förmåga som varierar kraftigt mellan människor och psykologer har länge debatterat hur våra känsloupplevelser förhåller sig till kroppens fysiklogiska förändringar: Är det kroppen som styr medvetandet eller styr medvetandet kroppen? Kan feedback från kroppen påverka hur vi beter oss mot andra människor, säger Jonas Olofsson.
Man fann i studien att deltagarnas donationer var högre hos dem som också var bättre på att känna igen sin egen puls.
De som var 10 procent bättre än genomsnittet gav bort ca 55 kronor mer till andra deltagare.
Dr Richard Piech, som har lett projektet vid Anglia Ruskin University i England säger:
-Trots att vi människor får tydliga fördelar av att agera egennyttigt, så delar vi ofta med oss till okända människor. Vår forskning pekar på att generösa handlingar kan påverkas av kroppsliga signaler som registreras av hjärnan.
Jonas Olofsson tror att det här kan leda till ännu bättre metoder för att förstärka våra positiva, sociala beteenden.
Även om det inte är så lätt som man först kan tro.
I en del av studien så gav forskarna deltagarna en snabbkurs i att känna igen sin egen puls, men trots att prestationen förbättrades så ledde detta inte till en ökad generositet.
-Det tyder på att sambandet mellan generositet och kroppsliga signaler är komplicerat, och det behöver utforskas ytterligare. Kanske har generösa personer under hela livet lärt sig att lyssna på sina egna signaler och införlivat dem i vardagliga beteenden. Det är nog inget man gör i en handvändning, säger Jonas Olofsson.
Artikel: People with higher interoceptive abilities are more altruistic, but improving interoception does not increase altruism.
Källa: Forskning.se
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';