Asocial blir man när man brister i relationsförmåga
Jenny Fors 4 Nov 2022

Vad gäller adhd man tro att detta per se leder till asocialitet. Man missar då alla mer eller mindre framstående personer med adhd som varje dag går till jobbet och kommer hem till sin familj på kvällen i laga ordning. Ett problem här är ju också att adhd-diagnosen inte har någon fungerande differentialdiagnos gentemot PTSD eller andra trauman. Man kan alltså få exakt samma symptom av trauma som av adhd, och det är då inte enkelt att avgöra vilket som är vilket om man använder våra vanliga psykiatriska manualer, ICD och DSM.
För att komma till rätta med asocialiteten måste man förstå hur den uppkommer och hur den kan behandlas. Tyvärr måste man nog konstatera att vi inte har lyckats så väl med detta i Sverige. Det här kan inte minst avläsas på resultaten då det gäller behandling av missbrukare som tydliggörs av att Sverige nuförtiden ligger sämst till bland EU-länderna vad gäller narkotikarelaterade dödsfall, vilket inte vore fallet om vi var bäst på att bota missbruk.
Ansvaret för att bota sådana tillstånd borde logiskt sett ligga på psykiatrin, som aldrig under historiens lopp har visat sig kunna bota dem med framgång. Tyvärr lutar sig den svenska psykiatrin främst mot medicinering i sina behandlingar och tyvärr finns det ingen medicin som botar asocialitet. Således borde man hellre överväga psykoterapeutiska behandlingar. Problemet med dessa är att det då oftast skulle handla om långa psykoterapier och att sådana blir mycket dyrare än mediciner.
Det som först och främst skapar asocialitet är brister i personens relationer. Man har vanligen ingen enda person i sitt nätverk som man litar på och ingen förmåga att skapa tillitsfulla relationer. Om det förhåller sig så kan man inte skapa fungerande relationer på en arbetsplats, som till exempel till chefer, kolleger och kunder, inte skapa trygga relationer till sin partner eller sina barn, inte heller i ett boende där man måste kunna relatera till sina grannar vid samarbete om tvättstugor, cykelkällare och så vidare. På så vis halkar man lätt ur det vanliga samhällslivet och fastnar i asocialitet som bidragsberoende, kriminalitet, missbruk med mera.
Det vore en enkel bot om repressiva åtgärder kunde skrämma människor från asocialitet till ett produktivt arbets- och familjeliv, men hittills har detta fenomen aldrig skådats. Istället behövs det vård och behandling, främst för att skapa förmågan att skapa trygga och stabila relationer.
Med tanke på hur mycket ilska som spys på de asociala idag tycker man att Sverige borde vara framstående då det gäller sådant anknytningsarbete, särskilt som viktig forskning inom fältet har skett på svenska universitet. Men tyvärr. Jag har bara sett två strukturerade metoder som för närvarande används i Sverige för anknytningsarbete och det är Connect, som används av Humana vid behandling av missbruk och ICDP (International Child Development Program) som gradvis tar sig in i kommunerna och skolorna. Detta är bra, men långtifrån tillräckligt.
Stefan Sandström,
Jenny Fors 4 Nov 2022
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Hedersrelaterat våld – ny metod för varaktig förändring
Marie Christou-Kressner och Maria Hagberg ger ut en handbok för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och förtryck. Boken visar en metod för hur socialtjänsten kan arbeta för att möjliggöra varaktig förändring för utsatta och deras familjer.
-
Sascha Abdelnabi: "Förändring sker genom relationer"
Socialarbetaren och före detta läraren Sascha Abdelnabi brinner för ungdomar i utanförskap. Ungdomar som fastnat i missbruk och kriminalitet och som förlorat hoppet om en bättre framtid.
-
Bilder från utbildningsdagen i Gävle
Den 23 mars var det dags för SSILs utbildningsdag i Gävle på tema "De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott". Vi har träffat nöjda besökare och utställare.
-
Ny granskning av övergrepp och tjejers utsatthet på SiS
Varje månad rapporterar barn om fem fall av sexuella kränkningar och övergrepp på Sveriges statliga ungdomshem, SiS. Det visar en ny rapport som Childhood och Barnrättsbyrån har låtit göra.
-
Ny studie visar att våldsutsatta män lider i tysthet
Män som utsatts för psykiskt våld upplever ofta stress, ångest och depression, visar en ny studie från Högskolan i Gävle. Samtidigt saknas konkreta stödsystem för att fånga upp männen, som sällan anmäler eller pratar om våldet.
-
Topplista: Kommunerna som är bäst på suicidprevention
En stor majoritet av Sveriges kommuner saknar fortfarande viktiga insatser för att förebygga självmord. Endast 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området, enligt en ny rapport från Suicide Zero.
-
Melinda Jacobs skriver barnbok om familjehemsplacering
Melinda Jacobs, känd som familjehemsmamma till "Lilla Hjärtat", har skrivit en barnbok om en familjehemsplacerad flickas nya vardag. Melinda hoppas att boken kan vara ett stöd för många barn.