HVB

Arbetet bakom en trygg återförening

återförening
Barnens behov är i centrum. De har haft många separationer bakom sig. Foto: Amplius

Hos Amplius Omsorg har man märkt en stor ökning av återföreningsuppdrag, något som man inte har sett i samma omfattning tidigare. På Ellagård, som är ett utrednings- och behandlingshem för familjer, har man nu en strukturerad arbetsmodell för återföreningsärenden där föräldrar och barn under trygga former kan återanknytas och föräldrarna får stöd i sin föräldraroll.

Amplius Omsorg startade för drygt ett år sedan, men har snabbt byggt upp en omfattande verksamhet inom HVB, familjehem och skyddat boende. Visionen var tydlig redan från start, att erbjuda vård och omsorgsinsatser av högsta kvalitet.

– Vi ägare har många års erfarenhet av liknande verksamhet. Vi har satsat stort på medarbetare med hög kompetens och gedigen erfarenhet för att från dag ett kunna erbjuda högsta möjliga kvalitet i varje insats. Amplius betyder lite mer, lite längre och det står för att vi alltid strävar efter att ta ett steg till och överträffa de förväntningar som finns på oss, från de barn som får insatser från oss men också från våra uppdragsgivare, berättar Yjvesa Mujaj, vd på Amplius Omsorg.

Ellagård är Amplius utrednings- och behandlingshem, naturskönt beläget utanför Höör. Hit kommer familjer med barn upp till 13 år som ska utredas på uppdrag av socialtjänsten.

– Vi får många förfrågningar om återföreningsuppdrag. Det är barn som har levt flera år med sina biologiska föräldrar, men blivit omhändertagna och placerade i HVB och/eller familjehem på grund av föräldrarnas bristande förmåga. Det kan vara både SoL och LVU. Barnen har sedan haft flera sammanbrott och deras mående har blivit allt sämre så att det har inte varit aktuellt med en ny omplacering för barnet till nytt familjehem eller HVB, i enlighet med barnets bästa. Barnen har också uttryckt en önskan om att återförenas med sina föräldrar, berättar Jessica Björn, verksamhetschef på Ellagård.

De som är aktuella för återförening är föräldrar som är motiverade och villiga att ta emot hjälp. Socialtjänsten har också gjort bedömningen att föräldrarna ska kunna återta föräldraansvaret och har fått chansen för utredning och behandling.

Föräldrarna och barnen bor tillsammans

I upp till tolv veckor bor föräldrarna och barnen på Ellagård tillsammans med en familjebehandlare och socionom som är med dygnet runt för att kunna utreda föräldrarnas förmåga. Man genomför fördjupade utredningar utifrån BBIC och Signs of safety.

– Vi lägger mycket vikt vid att kartlägga vad barnet behöver och om föräldrarna har förutsättningar att svara på barnets behov. Inför utredningen har vi förberett noga vad barnet behöver utifrån till exempel funktionsnedsättning och mående.

Familjerna bor i lägenheter med självhushåll eller i lägenheter med eget badrum men där måltiderna tillagas av kocken på Ellagård. Bedömningen om hur familjerna ska bo görs tillsammans med socialtjänsten utifrån riskbedömningar och barnets behov. Lägenheterna är trivsamt inredda. Man har lagt stor fokus på att skapa en lugn och familjär miljö.

Varje ärende har ett specialistteam som består av utbildade behandlare, socionom, leg. psykolog, leg. terapeut och/eller leg. sjuksköterska.

– Vi arbetar tillsammans och kan direkt utföra de insatser som behövs. Vi utgår från evidensbaserade arbetssätt, säger Tova Winbladh, leg. psykolog med psykologiskt ledningsansvar på Amplius Omsorg.

Tova Winbladh är ansvarig för kvalitetskontrollen. Foto: Amplius

Det är mycket affektutbrott för dessa barn som ofta har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Att lära sig förstå sitt barns behov kan vara svårt, särskilt om man har egna utmaningar.

Ann-Louise Danlarén är leg. psykoterapeut och under utredningstiden har hon enskilda samtal med föräldrarna.

– De är själva i kris. Deras barn har varit placerade och det är något som föräldrarna inte har bearbetat. De har en stark känsla av att inte duga och är i behov av krisstöd. Det är svårt att se någon annans behov när man inte är trygg i sig själv. För många är det helt obegripligt varför deras barn har varit placerade. Barnen å sin sida har ett stort behov av att prata med sina föräldrar om det som har hänt och tiden som varit när barnen varit placerade. Det behöver föräldrarna vara beredda på och de behöver kunna klara av att möta sitt barn behov, säger Ann-Louise.

Följer med i vardagen

Under utredningstiden så följer familjebehandlarna familjen i alla vardagssituationer; när man går till lekparken, åker och handlar, nattar barnet. Man observerar hur föräldrarna samspelar med barnet och klarar av att bemöta barnets behov.

Om utredningen visar att föräldrarna har förmågan och barnet mår bättre så kan man på Ellagård utföra behandling där föräldrarna får hjälp att utveckla föräldraskapet. Socialtjänsten gör en vårdplan och Amplius tar fram en genomförandeplan.

Jessica Björn är glad över att kunna erbjuda så många kompetenser. Foto: Amplius

– Vi kan erbjuda miljöterapi i vardagen, parterapi, föräldrautbildning, familjeterapi och utreda barnets eget mående. Att vi kan erbjuda helheten är en stark framgångsfaktor. Det underlättar också samverkan med skola och BUP, säger Jessica Björn.

– Återföreningsärenden är svåra och komplexa. Barnen har sina egna bekymmer och föräldrarna har haft en förnekelse över situationen och inte ha velat ta emot hjälp. Sedan ska man få till en återanknytning med barnet. Men föräldrarna är också överlyckliga över att få återförenas med sina barn och är verkligen motiverade till förändring, berättar Ann-Louise.

Hon tycker att det är fantastiskt att se när föräldrarna har jobbat med sig själva och börjar inse att de behöver förändra sig och använda strategier till att ta sitt föräldraansvar.

– Det är den kombinationen som måste till. De får också ta emot och lyssna på barnets upplevelser utan att döma och värdera. Det är ett långsiktigt arbete att få barnet att börja lita på sin förälder igen och bygga en god relation. Det värmer att se när man får till det.

Föräldrarnas egna upplevelser påverkar

Under föräldrautbildningen diskuteras bland annat hur en bra förälder ska vara. Ofta har föräldrarna egna upplevelser från barndomen som också påverkar.

Positiv förstärkning av det som fungerar är generellt grunden i ett bra förändringsarbete. Sedan är lågaffektivt bemötande bra för barn med NPF, men viktigast är förstås att utgå från varje individ.

– Vissa barn behöver ett bemötande som är mjukare och mer följsamt medan andra behöver tydlig struktur och tydligare regler. Vi hjälper till att utvärdera varje situation; vad som triggade igång beteendet, vad som gjorde att det eskalerade och vad som lugnade. Det är viktigt att föräldrarna kan lita på oss, att de blir respektfullt bemötta och känner att de är på en trygg plats, säger Tova Winbladh.

Amplius har genomfört framgångsrika återföreningar och utvecklat god kompetens för att ta emot dessa uppdrag. Det här är en grupp barn och vuxna som har omfattande hälso- och sjukvårdsbehov och som även behöver mycket stöd.

– Framgångsfaktorerna är helhetsperspektivet, att alla faktorer spelar in, inte bara föräldraskapet. Sedan är det här komplexa ärenden som kräver ett tätt samarbete med socialtjänsten. Att vi har kompetensen i teamet och hela tiden utvecklas är en stark framgångsfaktor liksom vår förmåga att skapa goda relationer, avslutar Tova.