Socionomdagarna blev en riktig energiinjektion i höstmörkret. Intressanta seminarium, trevligt nätverkande och en chans till kunskapslyft och inspiration. Det var stort fokus på aktuella frågor och nya lagförslag, men det var en bra mix i årets program.
Samsjuklighetsutredningen, våld i nära relationer, gängkriminaliteten, sekretess, barnrättsfrågor och anmälningsplikten. Det var många aktuella ämnen som togs upp under Socionomdagarna den 8-9 november.
Det är ett gediget seminarieprogram med sex programpunkter i sju olika spår, vilket ger mycket att välja på inom många olika frågor. Inledningstalare var socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall, ärkebiskop Martin Modeus och Susanna Alakoski, socionom och författare.
Dag två hölls en diskussion på scenen om Tidöavtalets förslag om anmälningsplikt där alla offentligt anställda kan bli skyldiga att ange personer som vistas illegalt i Sverige.
– Alla som vistas i Sverige har rätt till sjukvård, skolgång och socialt stöd. Det är mänskliga rättigheter. Om en person vet att denne kommer att bli angiven av en sjuksköterska om den uppsöker vård, så kommer den inte att besöka sjukhuset. Det leder till ett ännu mer utvidgat skuggsamhälle, säger Jan Jönsson, oppositionsborgarråd (L) i Stockholm stad.
Skulle få allvarliga spridningseffekter
Han tror också att den här lagen skulle få allvarliga spridningseffekter, både att barn kommer att fara illa när föräldrar inte kommer att våga söka hjälp och att om man tar det här steget så kan det leda till ännu värre saker.
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, håller med:
– ”Angiverilagen” som vi kallar den är inget som hör ihop med socialtjänsten och andra yrkesverksamma som har i uppdrag att hjälpa. Vem skulle vilja jobba i de här yrkena då? Det står att det kan vara vissa situationer som är ömmande och skulle kunna undantas, men inte hela verksamheter. Jag tycker att hela förslaget ska ned i papperskorgen.
– Som ett minimum borde man kunna gå tillbaka till den ursprungliga tanken, där man undantar skola, sjukvård och socialtjänst, säger Jan Jönsson.
Tolk digitalt går väldigt snabbt
Även Tidöavtalets förslag om begränsningar av rätten till tolk togs upp av utställaren DigitalTolk.
– Enligt Tidöavtalet ska den enskilde själv behöva betala för tolktjänster, något som idag är gratis när man till exempel kommer in på akuten med misstänkt blindtarmsinflammation. Tidigare kunde det 2-3 timmar att få en tolk, men med vår tjänst tar det bara 15 sekunder att matchas med en tolk som dessutom är kvalitetssäkrad via tolkens utbildningsnivå och vårt eget feedback-system. När vi startade 2016 så förmedlade vi cirka 650 uppdrag. Nu förmedlar vi cirka 650 uppdrag i timmen, säger Mikael Wall, försäljningschef på DigitalTolk.
Vi talade också med Sobersupport som har en stödlinje på sobersupport.se där man kan matchas med en passande samtalsledare och boka sin tid för samtal.
Hos Riksorganisationen GAPF, Glöm Aldrig Pela och Fadime, fick vi tips om att de anordnar utbildningar för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck. De hade satt upp post it-lappar med vad besökarna ser för utmaningar i sin verksamhet, till exempel ”inte tillräcklig kunskap”.
