Anders Wallensten berättar att han många gånger genom åren hoppat på nya träningstrender och dieter, men känt att det inte var en långsiktig lösning och började fundera över vad det är som fungerar – egentligen.
När biträdande statsepidemiologen Anders Wallensten som ung idrottade låg fokus på kost och prestation. Med barnen kom infektioner och trötthet och då ville han veta hur han skulle få ut så bra sömn som möjligt. Sedan kom jobb och karriär och då blev det viktigt att hitta verktyg för att motverka stress.
– Jag blev nyfiken på jägare och samlare och hur deras livsstil såg ut. Och jag tittade på vad vi tappat i det moderna samhället, något som visat sig spela stor roll för vår hälsa, säger han.
Som nybliven läkare gick Anders inte in i yrket med en jättetydlig idé om vad han ville fokusera på, men han visste att han inte ville göra exakt samma saker som mamma och pappa, som också var läkare. Inriktning på allmänmedicin där han fick prova på kirurgi, medicin och psykiatri, gav en bred utbildning. Ganska snabbt sökte han sig till infektioner och började forska på smittor från djur till människa, och särskilt fågelinfluensa.
– Jag har alltid varit road av djur och natur så att få kombinera forskning om sjukdomar med naturen kändes spännande och ledde till kul samarbeten med bland annat Ottenby fågelstation.
Men forskning kan vara långt från patientmöten med den personliga kontakten, så ett passande mellanting för Anders blev folkhälsa och smittskydd.
– Att forska, samla kunskap och föra ut budskap som kan skapa konkret förändring på individnivå kändes helt rätt för mig, säger han.
Började fundera över helhetsbilden av hälsa
Några år innan pandemin, när han inte var känd för hela allmänheten som biträdande statsepidemiolog med nästan dagliga uppdateringar på pressträffar, började han fundera över helhetsbilden av hälsa.
– Jag funderade vidare över hur jägare och samlare levde och vad vetenskapen sa. När jag pratade om detta med kollegor märkte jag att många var intresserade. Jag har gått några skrivarkurser och har alltid tyckt om att skriva. Så jag började skriva ner anteckningar. Jag skrev under kvällar, helger och tidiga mornar och drevs av motivationen jag fick av ny kunskap. Efter fem år hade jag ett manus till en bok.
När boken nästan var klar kontaktade han Bonnierförlaget som ville ge ut Hälsogåtan. Sedan kom pandemin och bokprojektet sattes på paus.
– Det är klart att det ingår i tankevärlden hos oss som arbetar med folkhälsa, att det ska komma pandemier, det är en del av vår kunskap. Men hur stora konsekvenserna blir beror på många faktorer som är svåra att förutspå fullt ut. Det blev långa tuffa dagar och mycket media, berättar han.
Tiden som följde var minst sagt intensiv och Anders kastades ut i rampljuset som biträdande statsepidemiolog. Han hade viss medievana, men att det skulle bli så stort fokus på dem på myndigheten hade han inte kunnat föreställa sig.
– Det var verkligen oväntat att bli så välkänd, men eftersom jag liksom andra mest var hemma under pandemin märkte jag inte av det så mycket i det privata. Det svåraste var att få återhämtning, säger han.
Det som hjälpte för Anders var, att i den mån det var möjligt, hålla fast vid sina vanor.
– Jag behövde gå tillbaka till grunden och röra på mig lite varje dag. Och det behöver inte handla om träning; löpträna eller lyfta tungt på gymmet. Det är den dagliga rörelsen, för att vara igång men också att bryta tankar, som är det viktiga, för att motverka stress och spänningar i kroppen. Det här var värdefulla knep under den tuffaste perioden, berättar han.
Så lever de som lever längst
Man behöver alltså inte träna hårt för att behålla en god hälsa. När Anders skrev på boken studerade han bland annat de äldsta människorna, i de områden i världen där man lever mätbart längst, de så kallade blå zonerna.
– De motionerade inte utan rörde sig naturligt i sin vardag; promenerade, påtade i trädgården eller vallade djur och de hade ett umgänge och en grupptillhörighet. Det här var nya upptäckter för mig också, som tidigare mest försökt prestera när det gällde motion, säger han.
Vi pratar om vikten av goda relationer och hur de påverkar hälsan.
– Du kan träna rätt och äta rätt, men har du inga relationer eller om de är dåliga mår du dåligt ändå. Ensamhet har inte varit så mycket uppe i debatten här som i andra länder. I England har man tillsatt en utredningsgrupp som jobbar med vad man kan göra för att minska den ofrivilliga ensamheten, som är en mycket tydlig risk för sjukdom. Positiva relationer och ett givande socialt nätverk har kopplats till både bättre psykisk och fysisk hälsa när vi åldras, förklarar Anders och fortsätter:
– Vi lever inte längre i små grupper där alla är beroende av varandra. Idag klarar vi mycket själva, verkligen både på gott och ont. Människor behöver känna sig inkluderade och betydelsefulla, känna att de bidrar.
Vanliga misstag om träning och kost
Vanliga misstag hos människor när det gäller träning och kost är att man är hård mot sig själv, menar Anders.
– Man är snabb med att anklaga sig själv för att man misslyckats med träningen eller med att äta mer hälsosamt. Men vi måste komma ihåg att vi människor inte gillar att träna, utan spara på energin och vi gillar att till exempel äta sött. Man kan säga att vi tvingar sig själv att leva tvärt emot våra instinkter, vilket är jobbigt nog utan att kritisera sig själv. Lägg då också till marknadskrafterna omkring oss, företagen som vill att vi ska äta vissa saker och köpa vissa träningsprylar.
Något man studerat är vikten av att känna tacksamhet, som Anders också tar upp i sin bok som släpptes vintern 2021.
– Tacksamhet har bevisligen positiva effekter, även om dessa studier kan vara svåra att göra konkret. Men tacksamma känslor är i sig positiva, det är ett tillstånd man vill vara i och det gör att humöret höjs. Våra tankar har en stor del av vår hälsa. Att börja se och uppskatta det som finns runtomkring en och se möjligheterna gör att man kanske omvärderar saker till ett nytt läge, som inte alltid handlar om prestation utan om att se det som man mår bra av. Vi har ett negativt inbyggt filer som förut var livsviktig för vår överlevnad, men inte lika viktig idag, då hoten omkring oss förändrats till mer diffusa, förklarar Anders.
Behöver inte vara så svårt
Ibland kan det kännas som ett heltidsjobb att försöka bli hälsosam, men det behöver inte vara så svårt. Det räcker faktiskt med att tänka lite före.
– Väv in rörelser i vardagen till att börja med. Använd dig av den fantastiska naturen vi har, lämna stigen eller gångbanan och gå på djurstigar. Det är perfekt för balansen och man tänker inte ens på det. Många skulle också tjäna på att sätta sig på golvet och ta sig upp, som att sitta på golvet och sortera tvätten eller när man ser på teve, för att behålla rörligheten. Och gillar man inte att träna kan man börja med andra vanor; som att lägga sig tidigare och jobba med sina tankar eller knyta nya kontakter. Ta inte på dig för mycket på en gång. Även små steg når fram i slutändan och kommer att avgöra din hälsoutveckling, tipsar Anders.
Boken fick en förlängning och fördjupning under våren i from av en podd med samma namn. I 12 avsnitt har han samtalat med experter, forskare och inspiratörer om de sex delarna som boken är uppbyggd på; kost, motion, sömn, omgivning, tankar och relationer.
– Podden blev en vidareutveckling av boken och det har varit väldigt roligt och lärorikt. Nu ska den utvärderas, kanske blir det fler avsnitt framöver.
Vad är då svaret på hälsogåtan?
– Att hitta sätt att få våra ursprungliga behov uppfyllda i vår moderna värld och då behöver vi tänka helhetshälsa, inte bara kost och motion. Får vi balans i dessa grundläggande saker minskar vi risken för välfärdssjukdomarna och får goda förutsättningar att leva ett aktivt liv utan begränsningar, menar Anders.
Vilka är de största utmaningarna i framtiden för människan och hälsan?
– Bortsett från klimatet så är det att vi i det mesta vi gör alltid ligger steget efter konsekvensen. Som att vi utvecklar tekniska saker eller börjar en ny vana, utan att se konsekvenserna. Jag tänker att det är där vi kan ha med det evolutionära perspektivet och värna om de grundläggande behoven. Att, även om vi i framtiden bär VR-glasögon och ständigt är uppkopplade, tänker ”Vad är det jag behöver”? Och behålla en grundhälsa och gå in i nya utmaningar klokare.
I framtiden vill Anders resa mer och upptäcka nya platser.
– Drömresmål är vackra nationalparker runtom i värden, gärna till fots med goda vänner.
