Anders Hansen om vad vi kan göra för att må bättre

Det är många som har sett programserien Din hjärna som har visats på SVT och finns att se på SVT.play. Där undersöker Anders Hansen, som är läkare, psykiatriker och författare, hur vår hjärna fungerar. Uppdelat på fem avsnitt svarar han på frågor som; Vad gör stress med oss och hur påverkas hjärnan av digitaliseringen? Hur kan fysisk aktivitet föryngra hjärnan och varför används en stor del av våra hjärnor för att vara sociala?

Det senaste programmet handlade om att vi människor är väldigt lika varandra, men att vår personlighet gör oss unika. Han tittade också på hur hjärnan ser ut hos personer med adhd, bipolär sjukdom och Asbergers syndrom.

– Personer med adhd har problem med koncentration, hyperaktivitet och impulsivitet. Jag vill inte förminska diagnosen adhd, jag vet att den kan vara tufft att leva med, men det vi ser som ”problem” idag var faktiskt en förutsättning för människans överlevnad, säger Anders Hansen.

I programmet förklarar han att man har funnit en gen hos de människor som har rört sig långt geografiskt från vår utvecklings början i Afrika. Den genen har man också hittat hos personer med adhd. Det är alltså några personers upptäckarlust och rastlöshet som har fått oss att befolka fler och fler delar av världen.

Studier har visat att personer med adhd är mer kreativa och har lättare att tänka utanför boxen.

– Om man ber några barn att hitta på en helt ny leksak, men samtidigt visar dem tre exempel på leksaker, så har de med adhd lättare att bortse från exemplen och tänka helt nytt. Andra barn plockar gärna upp idéer från exemplen.

Anders Hansen tycker att vi fokuserar för mycket på problemen när det gäller adhd. Fördel ADHD är en bok som Anders Hansen gav ut via Bonnier Fakta 2017. Där beskrivs adhd och hur man kan använda diagnosen till sin fördel, och även hur man kan hantera nackdelarna.

– Alla har vi mer eller mindre drag av adhd. Vissa ligger långt bort i ena änden på skalan, andra i den helt motsatta, säger Anders Hansen om boken.

Det finns stora fördelar att inte alla människor är lika. Många arbetsgivare använder sig till exempel av personlighetstester för att få en bra blandning av personlighetsdrag på arbetsplatsen.

I det sista avsnittet av Din hjärna får man träffa en tjej som både har adhd och autism. Hennes chef säger att det är hans mest lyckade rekrytering. Hon är extremt duktig på att läsa texter och urskilja det som är viktigt. Därför har hon en imponerande kapacitet och arbetar ungefär tre gånger så effektivt som sina kollegor. Men hon blir också lätt störd och behöver sitta avskilt för att kunna koncentrera sig. Vardagliga saker hemma har hon istället väldigt svårt för.

Anders Hansen har också sommarpratat. Där tar han upp sina hjärtefrågor och hur intresset för hjärnan har lett fram till de böcker han har skrivit.

Sommarpratet i P1 inleds med hans beskrivning av hur han som läkarstudent fick stifta bekantskap med hjärnan, även ytterst fysiskt då han fick hålla i en mänsklig hjärna under en operation. Där och då förstod han att den här fascinerande klumpen ville han jobba med resten av sitt liv.

Nitton år senare får han en ny aha-upplevelse när han på Socialstyrelsens hemsida ser att över en miljon svenskar får antidepressiva läkemedel utskrivna, mer än var nionde vuxen svensk.

– Vad är det som händer? Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Hur blev det egentligen så? Jag tror att man kan förstå det bättre genom att rikta blicken bakåt, säger han i sitt sommarprat.

Anders Hansen beskriver, lika som han gör i programmet Din hjärna, hur vår värld egentligen är främmande för oss. Vårt moderna samhälle är bara en parentes i människans historia.

– Ser man vår historia som ett dygn så har vi levt som jägare och samlare från midnatt fram till 23.40 natten därpå. Vårt moderna liv i städer och med datorer började en sekund i tolv. Det liv människan har levt under nästan hela vår historia var ett liv där vi förflyttade oss ständigt, där medellivslängden var runt trettio år och där vi levde under ett ständigt hot av svält, olyckor, infektioner och att bli ihjälslagna. Din hjärna tror att du fortfarande lever på savannen.

Evolutionen tar lång tid på sig att förändra arter. Vi är i princip oförändrade sedan våra dagar som jägare och samlare.

– Vi är utvecklade för en annan värld än den vi lever i. Och kanske är det inte meningen att vi ska må bra hela tiden. Men det finns saker vi kan göra för att må bättre.

För att finansiera sina läkarstudier började Anders Hansen att parallellt arbeta som journalist på Dagens Industri. Han upptäckte att han hade en drift att berätta och började också att skriva om medicinsk forskning för läkartidningen och lärde sig att tolka medicinska undersökningar.

– Den ena undersökningen efter den andra visade hur viktig motion är. Inte bara som skydd mot sjukdomar. Det bromsar åldrande. Det påverkar vårt mående, till och med våra gener. Varför tror vi att fysisk aktivitet handlar om idrott? Det är ju helt avgörande för människan som art.

Anders Hansen träffade en docent, numera professor i fysiologi; Carl Johan Sundberg. De pratade ofta om varför forskningen kring motion inte fick den uppmärksamhet den förtjänade.

– Tillslut bestämde vi oss att skriva en bok för att förklara varför fysisk aktivitet är vår viktigaste medicin och att rörelse är något som människan är utvecklad för.

Boken Hälsa på recept som kom ut 2015 är starkt förankrad i medicin och forskning, men också tydlig och förenklad. Det var viktigt att det skulle vara intressant och kul läsning.

– Folk kom fram på gatan och berättade att de hade börjat motionera efter att ha läst boken. Det kändes fantastiskt. Jag visste att de skulle leva åtskilliga år längre om de höll fast vid sin nya livsstil.

Tanken att boken skulle kunna ge många ett bättre liv svindlade. Det var lite som att vara läkare åt många samtidigt.

Han skrev boken på kvällar och helger och på dagarna arbetade han som psykiatriker och träffade patienter.

– Där hade jag börjat upptäcka ett mönster efter att ha träffat tusentals patienter. Det var att personer som drabbades av en depression och som motionerade, de kom inte tillbaka. De verkade inte bara tillfriskna utan tycktes också vara skyddade mot nya depressioner. Jag började fundera på om motion kunde vara ett sätt att både behandla och förebygga depressioner.

När han gick till forskningen verkade det vara precis så. Regelbunden pulshöjande fysisk aktivitet har en effekt som är jämförbar med antidepressiv medicin vid mild och medelsvår depression. Att röra på oss är också bland det viktigaste vi kan göra för att förebygga en depression i framtiden.

Det här blev upptakten till nästa bok som han skrev själv och handlar om hur hjärnan påverkas av att vi rör på oss. Den fick namnet Hjärnstark.

Det är lätt att tro att det är korsord som gör att hjärnan blir starkare. Men så enkelt är det inte. Du blir bra på korsord. Vad som har desto större spridningseffekt i hjärnan är att träna våra fysiska muskler. Då tränas också våra mentala muskler.

– När vi rör på oss aktiveras stora delar av hjärnan. Forskning vid Stanforduniversitetet visar att en promenad före ett skriftligt kreativitetstest gav 60 procent bättre resultat. Det är helt otroligt!

Det är inte bara kreativiteten som förbättras. Fysisk aktivitet förbättrar vår koncentration, stärker vårt minne och hjärnans åldrande kan också bromsas.

– När man sätter sig in i den här forskningen slås man av två saker. Det första är hur omfattande de positiva effekterna är och för det andra hur lite som behövs. Snabba promenader i 30 minuter ger stor effekt. Vill man få ut det mesta av sin hjärna ska man se till att få upp pulsen tre gånger i veckan i cirka 45 minuter, gärna så att man blir lite svettig.

Anders Hansen berättar om en undersökning på en skola där några elever fick börja med regelbunden fysisk träning. Resultatet visade att de hade fått bättre kondition, men det visade också något mer. De hade blivit betydligt lugnare i skolan och fått bättre självkänsla.

Vi vet att delar av hjärnan som bromsar stress och oroskänslor stärks om vi rör på oss. Bland annat så stärks pannloberna som står för det logiska tänkandet när vi blir skrämda och automatiskt vill fly eller slåss. När vi rör på oss får pannloberna mer blod och det bildas nya små blodkärl. Hippocampus kan också bromsa stressystemet. Vi blir alltså lugnare och tål stress bättre om vi rör på oss.

– Jag har mött hundratals som har provat konditionsträning för att minska sin stress och ångest efter att ha läst boken Hjärnstark. Och det hade funkat! Tyvärr rör vi allt mindre och mindre på oss idag. Grupper på jorden som lever som vi gjorde förr rör på sig ungefär två timmar per dag. De går 15 000-18 000 steg varje dag. Vi tar i genomsnitt 5 000-6 000 steg per dag i Sverige. Och det minskar stadigt, särskilt bland unga. Den genomsnittliga fysiska aktiviteten har minskat med 30-40 procent hos 14-åringar sedan år 2000. Det är synd, för de riskerar därmed att må sämre. Och de verkar inte må toppen, för allra snabbast ökar den psykiska ohälsan bland unga och tonåringar, säger Anders Hansen.

Var tredje svensk har sömnproblem. Precis som fysisk aktivitet skyddar även sömn mot sjukdomar, depression och oro. De som jobbar på en psykiatrisk klinik vet att det man måste stabilisera först är sömn när någon mår som allra sämst.

– Ungdomars sömntid har minskat med en timme på tio år. Vuxna sover en timme kortare jämfört med för 100 år sedan. Hur sov våra förfäder då? Studier visar att sömnproblem är ovanligt hos de som lever likt jägare och samlare.

Anders berättar i sitt sommarprat att under en period hade han så många unga patienter med sömnproblem att han trodde att något hade blivit fel med patientlistan.

– Andelen unga som söker hjälp för sömnsvårigheter har ökat med mer än 500 procent sedan år 2000.

Ungdomar spenderar ungefär halva sin vakna tid framför en skärm. En skärm som inte ens fanns för 12 år sedan. Hur påverkas vi av den digitala omställningen? Det frågar sig nu en hel värld.

– Vi vet att digitaliseringen stör vår koncentration, tar tid från oss, gör oss mindre intresserade av vår omgivning och stör vår sömn. Även om mobilen bara ligger där orörd, så tar det energi att bara ignorera den. Jag tror att vi måste lära oss digital disciplin. Vi kanske inte ska ta med oss mobilen i sovrummet, vid middagsbordet och i klassrummet.

Anders Hansen tror att kärnan i vårt dåliga mående finns i vår digitala värld som tar tid av oss så att vi inte hinner vara i den riktiga världen.

– Mobilen berövar oss från sådant som får oss att må bra, alltså gör den indirekt att vi mår sämre.

Anders Hansen tilldelades Psykiatrifondens stora pris för arbete mot fördomar 2019 för att han på ett pedagogiskt och naturligt sätt berättar om psykisk ohälsa och hur den kan förebyggas.

Varför får vi ångest och depressioner? Det tog Anders 15 år att komma fram till svaret. Den som var ständigt vaksam på katastrofer och drog sig undan hade bättre odds att överleva när vi människor levde på savannen. Vaksamhet och oro kallar vi idag för ångest. Att bli apatisk och dra sig undan kallar vi för depression.

– Vi har utvecklats för att överleva, inte för att må bra. Känslor av oro är djupt rotade i oss. Ångest kan ha varit livsviktigt för vår överlevnad. Jag bukar förklara det för mina patienter. Din hjärna försöker skydda dig mot faror som inte längre finns. Sedan ska vi självklart göra något åt besvären. Jag har märkt att den här insikten kan vara en medicin i sig. De slutar att se på sig själva som sjuka.

Vissa menar att vi inte mår sämre idag utan att vi i större utsträckning söker vård för småsaker. Det finns en sådan stark tro på att vi ska må bra hela tiden.

– Många förväntar sig att psykiatrin ska hjälpa dem genom normala känslomässiga svackor som hör livet till.

Samtidigt är Anders glad att vi pratar mer om psykisk ohälsa idag och att det inte är lika skamfyllt att kontakta psykiatrin som det var på 1990-talet.