Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) slutar idrotta tidigare än andra barn. Kraven blir för höga och idrottsrörelsen missar att fånga upp en stor del av befolkningen. Det visar en undersökning som Riksförbundet Attention har gjort.
Enkätsvaren visar att ungefär hälften av barn med NPF i åldrarna 10-12 år idrottar. Vi kan konstatera att en stor skillnad finns mellan barn med dessa funktionsnedsättningar och barn i allmänhet, vilket också stämmer överens med tidigare erfarenheter.
Riksidrottsförbundets siffror över alla barn mellan 6 och 12 år visar att 80 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna idrottar.
– Vi behöver färre krav inom idrotten och ett större fokus på det lustfyllda som gör att barnen fortsätter med sin idrott. Viktiga bitar för att nå dit är ökad kunskap om NPF och barns olika styrkor och behov hos ledarna. Vi behöver också fler mindre grupper och möjligheter till olika anpassningar, säger Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention.
40 procent av de barn med NPF som börjar idrotta slutar igen – och de slutar tidigt. De flesta lägger av redan när de är 9-12 år, vilket är när allra flest idrottar sett till alla barn. När vi frågade föräldrar varför deras barn slutade idrotta svarade över hälften (55 procent) att de upplevde att kraven blev för stora. Nästan 40 procent ansåg att barnet inte fick det stöd som behövdes.
Krav som upplevs som svåra är bland annat att alla måste göra likadant under träning och att alla förväntas förstå långa genomgångar och komplicerade regler. Men även att man måste delta på nästan alla träningar för att få spela match. I stället efterfrågas tydligare instruktioner där ledaren visar en övning en extra gång för barnet, uppmuntran och positiv feedback samt ledare som är utbildade inom NPF.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';