Unik rapport om ojämlikheter i psykisk hälsa hos barn
Redan hos barn ses skillnader i psykisk hälsa kopplade till föräldrarnas inkomst och socioekonomiska situation. Folkhälsomyndigheten har i en ny rapport, den första i sitt slag, kartlagt de ojämlikheter i psykisk hälsa som finns mellan olika grupper i Sverige.
Redan hos barn ses skillnader i psykisk hälsa kopplade till föräldrarnas inkomst och socioekonomiska situation. Folkhälsomyndigheten har i en ny rapport, den första i sitt slag, kartlagt de ojämlikheter i psykisk hälsa som finns mellan olika grupper i Sverige.
Redan hos barn ses skillnader i psykisk hälsa kopplade till föräldrarnas inkomst och socioekonomiska situation. Folkhälsomyndigheten har i en ny rapport, den första i sitt slag, kartlagt de ojämlikheter i psykisk hälsa som finns mellan olika grupper i Sverige.
Ekonomi och sysselsättning är mest avgörande för ojämlikhet i psykisk hälsa, visar Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning. Att inte ha en anställning eller att uppleva ekonomiska bekymmer är förknippade med högre risk för psykiska besvär, ett faktum som märks i alla åldersgrupper. Barn till föräldrar med ekonomiska svårigheter är oftare drabbade av psykisk ohälsa jämfört med barn till föräldrar med god ekonomi.
Rapporten i korthet:
Rapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag. Den är den första i sitt slag som kartlägger ojämlikheter i psykisk hälsa. Analyserna omfattar alla åldersgrupper – barn, unga, vuxna och äldre – och olika hälsoutfall som god psykisk hälsa, psykiska besvär, psykiatriska diagnoser och suicid.
Det finns sociala skillnader i förekomsten av psykisk hälsa i alla åldersgrupper utifrån både socioekonomisk ställning och diskrimineringsgrunder, som till exempel kön, funktionsnedsättning, födelseland och sexuell läggning.
De viktigaste bestämningsfaktorerna till ojämlikheter i psykisk hälsa bland vuxna är kopplade till sysselsättning och ekonomi.
Psykisk ohälsa har samband med ogynnsamma livsvillkor och exempelvis arbetslöshet eller låg inkomst, samt – vid allvarligare psykiatriska diagnoser – kortare livslängd.sykisk ohälsa har samband med ogynnsamma livsvillkor och exempelvis arbetslöshet eller låg inkomst, samt – vid allvarligare psykiatriska diagnoser – kortare livslängd.
Sociala faktorer som kränkning, otrygghet och bristande stöd bidrar också till ojämlik fördelning av psykiska besvär.
Rapporten är framtagen av Folkhälsomyndigheten.