Åtta behandlare från Relationsvåldscentrum Innerstaden i Stockholm (RVCI) har varit på studieresa i Nederländerna för att se hur de jobbar med våld i nära relationer. Nu sjuder det av ännu fler idéer i form av utökad samverkan och fler samtal som ska underlätta för våldsutsatta.
Relationsvåldscentrum (RVC) erbjuder stöd och behandling i form av samtal till personer som har utsatts för våld eller utövar våld i en nära relation. Man kan också få stöd i rättsprocesser. RVC finns på fyra platser i Stockholm.
När Relationsvåldscentrum Innerstaden (RVCI) mottog Stockholms stads kvalitetsutmärkelse förra året fick de en summa pengar att använda till fortsatt kvalitetsarbete.
– Vi är väldigt influerade av ATV, Alternativ till våld, en behandling för våldsutövare från Norge. Även Utvägs kvinnogrupp, som är en metod för gruppverksamheter för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Båda finns med i Socialstyrelsens metodguide, berättar Frida Malm, enhetschef.
Medarbetarna åker redan på konferens till Norge vartannat år, så de började tänka att de kanske skulle lyfta blicken och få ny input från något annat håll.
– Vi såg en artikel med socionom Inge Jansen som berättade hur man jobbar i hennes hemland Nederländerna med bland annat ett temporärt besöksförbud i tio dagar, vilket innebär att det är våldsutövaren som får flytta på sig från hemmet. Det här lät så intressant så vi tog kontakt med Inge Jansen som blev väldigt engagerad och kopplade ihop oss med en kvinna på stadshuset i nederländska kommunen Enschede.
De hade flera möten där de fick veta mer om vad de kunde få ut av ett besök.
Länderna är uppbyggda efter olika system
– Vi bestämde oss för att åka på ett tre dagar långt studiebesök och Inge Jansen mötte upp oss i Enschede och var med oss hela tiden. Det var helt fantastiskt! Länderna är uppbyggda efter olika system och hon har ju jobbat i båda, så det var guld värt att ha henne som guide. Dessutom kan hon språket och kunde tolka när vi körde fast, berättar Frida Malm.
De blev väl omhändertagna och fick ett gediget program med besök i bland annat stadshuset, en kvinnojour, Polisens våld i nära relations-team och ett Veiligheidshuis, något som de översatte till Safe at home eller Tryggt hem.
– Det är ett center där man jobbar med våldsutsatta och barn, ungefär som vårt Barnahus är uppbyggt – en trygg plats där alla kontakter ska finnas under samma tak. De arbetar även jourtider och kunde då möta upp i krisen både precis när något skett men även varje dag i direkt anslutning.
Nederländerna har en lagstiftning som skiljer sig från den svenska på flera sätt. Bland annat genom det tillfälliga hemförbudet, som alltså är ett besöksförbud som utfärdas av borgmästaren och gäller under 10 dagar, men möjlighet till en 18-dagars förlängning.
– Man jobbar väldigt intensivt under de här dagarna med ett kristeam som tar hand om den våldsutsatta och barnen. Våldsutövaren får alltså inte vara i hemmet under den här tiden, utan får lösa sin boendesituation genom att flytta in hos någon kompis eller familj. Den våldsutövande personen får också en stödkontakt som arbetar med denne i samtal.
Liknar Islandsmodellen
Ibland när Polisen kommer till en brottsplats så kan det vara oklart vem som är förövaren. Att separera parterna på det här sättet blir ett skydd för båda. Kristeamet jobbar lika intensivt även om det är kväll eller helg och man har samtal med båda parter. Man tar också in nätverket runt paret; skola, grannar.
Frida tycker att det här intensiva arbetet liknar Islandsmodellen som vi i Sverige använder för att ge akut stöd till barn som har bevittnat eller utsatts för våld. Även Signs of safety, som används för att ta hjälp av nätverket runt omkring för att trygga barn.
– Det är något vi också skulle kunna göra i Sverige, att jobba snabbare, mer intensivt och med fler samtal även för vuxna, men inom vår svenska lagstiftning. Vi har ju också möjlighet att låta åklagare snabbare kunna utfärda ett särskilt utvidgat kontaktförbud med den nya lagen från 1 juli i år, säger Frida Malm.
I Sverige har Polisen skyldighet att upprätta en polisanmälan om de får kännedom om att ett eventuellt brott har begåtts. Den regeln finns inte i Nederländerna. Där frågar Polisen den våldsutsatta om denne vill anmäla efter ett informations- och stödsamtal. Polisen har också ett så kallat stoppsamtal med våldsutövaren som går ut på att denne måste sluta med sitt våldsbeteende. Gör personen inte det så kan det bli konsekvenser.
Jobbar mer för att familjen ska hålla ihop
– När vi har resonerat kring skillnaderna så är det med blandande känslor. Å ena sidan så kan det vara tungt för den våldsutsatta om det inte blir en fällande dom efter en polisanmälan, men om man inte polisanmäler så kan också det psykiska våldet trappas upp. Vår upplevelse är att i Nederländerna jobbar de mer för att familjen ska hålla ihop. Vi har mer i bakhuvudet att har det förekommit våld så bör den våldsutsatta skyddas från ytterligare våld. Men många går tillbaka till sin våldsutövare.
Det är en svår balansgång och beror förstås på hur tidigt våldstendenserna uppstår. Stockholm har ju arbetat en hel del inom projektet IGOR med att informera och motivera till stödinsatser för att förhindra upprepat relationsvåld. RVCI har nu permanent två socialsekreterare som jobbar tätt ihop med Polisen.
– På ett sätt så jobbar vi lite lika. I Nederländerna har de också en trappa för att avgöra när det krävs kraftigt agerande från samhällets sida. I ett första skede är det samtal och det finns också en stödlinje att vända sig till.
Frida och hennes team på RVCI tycker att studiebesöket har varit väldigt intressant och de har så mycket som de tar med sig.
– Till exempel deras Center för sexuellt våld är ganska likt Avdelning för våldtagna där man kan få visst stöd och hjälp, både gällande den fysiska hälsan men också stödsamtal. Men i Nederländerna jobbar de mer över tid. Efter att ha sett hur de jobbar där har vi börjat tänka att vi också borde jobba ännu mer riktat mot sexuellt våld. Vi har bara några få träffar där vi fokuserar på det sexuella våldet, men många vill jobba vidare med det.
Vill inrätta ett Välkomsthus i Stockholm
Studiebesöket och den kvalitetsutveckling som sker inom RVC ligger helt i linje med den nya socialtjänstlagen och kommunernas ansvar att arbeta mer förebyggande. Från att tidigare ha kunnat erbjuda 5 samtal kommer RVC under nästa år erbjuda 15 samtal utan beslut om insats från Socialtjänsten.
Det nederländska Safe at home skulle man också vilja applicera i Sverige på något vis där allt finns samlat under ett tak. Som våldsutsatt behöver man idag träffa väldigt många.
– Stockholm stad ska utreda om staden tillsammans med andra myndigheter ska inrätta ett Välkomsthus där flera aktörer ska kunna samlas och samverka. Eskilstuna har ett Stoppcenter för den som blivit utsatt för våld i nära relation. Inom Stockholms stad lägger politikerna mycket fokus på arbetet kring våld i nära relationer vilket känns positivt. Dessutom kommer stadens fyra RVC bli en samlad organisation från och med den 1 juli nästa år. Det ger oss ännu bättre förutsättningar för metodutveckling med likställighet för alla som kommer i kontakt med RVC, avslutar Frida Malm.
