Nu är det klart vilka projekt som får ekonomiskt stöd i Barncancerfondens årliga tjänsteutlysning.
För att fler barn ska överleva cancer krävs nya behandlingar, och för att nå dit krävs mer forskning. Nu är det klart vilka projekt som får ekonomiskt stöd i Barncancerfondens årliga tjänsteutlysning. Helena Carén i Göteborg är en av de 26 forskare som får en tjänst finansierad. – Nu kan jag satsa på större studier som tar längre tid att genomföra, säger hon.
Barncancerfonden stödjer barncancerforskningen genom olika utlysningar då forskare kan söka pengar. Forskningsnämnderna beslutade nyligen vilka projekt som får ekonomiskt stöd i den årliga tjänsteutlysningen. Totalt delas nästan 62,8 miljoner kronor ut till forskartjänster.
– Barncancerfondens vision är att utrota barncancer och för att lyckas måste forskningen fortsätta drivas framåt. Syftet med tjänsteutlysningen är dels att rekrytera fler forskare till barncancerområdet och dels att möjliggöra forskning för kliniskt verksamma personer med anställning inom svensk sjukvård, säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden.
Av 82 inkomna ansökningar beviljades 26 olika forskningstjänster, vilket ger en beviljandegrad på 31,7 procent i årets tjänsteutlysning. De vanligaste diagnoserna som forskarna beviljats pengar till att forska om är leukemier, motsvarande 39 procent, följt av neuroblastom, 20 procent, och CNS-tumörer, 17 procent.
I årets tjänsteutlysning går 63,5 procent av de beviljade medlen till kvinnliga forskare. Helena Carén är en av forskarna som får en fyraårig tjänst finansierad av Barncancerfonden. Hon leder en grupp som forskar om tumörepigenetik på Sahlgrenska Cancer Center i Göteborg.
– Det betyder jättemycket. Att få anslag till sin egen lön är i princip en förutsättning för att kunna bedriva forskning som ung gruppledare. En fyraårig tjänst gör att jag har en större stabilitet. Nu kan jag se längre fram i tiden och satsa på större studier som tar längre tid att genomföra, säger Helena Carén.
Helena Caréns forskningsområde, epigenetik, kan kort beskrivas som kedjan mellan arv och miljö. Kroppen använder olika epigenetiska markeringar för att slå på eller stänga av olika gener. Epigenetiken, och därmed genaktiviteten, kan också påverkas av miljön vi lever i.
Här finns en fullständig lista med alla forskare och projekt som har beviljats anslag.
Källa: Barncancerfonden
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';