Reportage

Vuxna barn är en bortglömd grupp som bär på stora sår

Runt varje person med missbruk finns det många som påverkas negativt, inte minst barnen. Vuxna barn kallas de som har vuxit upp i ett dysfunktionellt hem och som vuxen fortfarande lider av det. Peter Blyme håller kurser för Vuxna barn.
Peter Blyme
Av: admin

Runt varje person med missbruk finns det många som påverkas negativt, inte minst barnen. Vuxna barn kallas de som har vuxit upp i ett dysfunktionellt hem och som vuxen fortfarande lider av det. Peter Blyme håller kurser för Vuxna barn.

Runt varje person med missbruk finns det många som påverkas negativt, inte minst barnen. Vuxna barn kallas de som har vuxit upp i ett dysfunktionellt hem och som vuxen fortfarande lider av det. Det kan vara problem med relationer, gränssättning, utbrändhet men också beroende. Den här gruppen behöver uppmärksammas för att få rätt hjälp, menar Peter Blyme, som håller kurser för Vuxna barn.

Ett barn som växer upp i ett dysfunktionellt hem blir inte sedd och får inte den bekräftelse den behöver. Det kan vara beroendeproblematik eller psykisk ohälsa som gör att föräldrarna inte tillgodoser barnets behov.

– Föräldern är kanske fysiskt närvarande, men inte känslomässigt, på grund av dennes problematik. Det gör att barnet utvecklar egna strategier som sedan i vuxen ålder ställer till olika problem, säger Peter Blyme, gestaltterapeut.

Han berättar att man kan ha svårt att komma i kontakt med sina egna känslor och behov när man under uppväxten har undantryckt dessa för att man har fokuserat på andras behov. Det blir ett mönster som upprepas och man söker sig ofta till dysfunktionella relationer eftersom det är det man känner igen.

– Det finns ett stort mörkertal för den här gruppen som vi brukar kalla Vuxna barn. Det är inte lika känt begrepp som medberoende, så därför är det viktigt att belysa den här gruppen. Både beroendesjukdom och psykisk ohälsa är utbrett, så det är många barn som har vuxit upp i en sådan miljö. Barnet försöker få kontakt men blir avvisad. Det gör att barnet går in i sin egen värld och försöker hantera situationen genom olika strategier.

Den här sorgen och frustrationen hos barnet kan leda till att denne börjar till exempel att tröstäta, skada sig själv eller onanera på ett tvångsmässigt sätt för att lindra sina känslor.

Har fått tagit hand om föräldern

 Barnet har också varit tvungen att ta ett vuxenansvar i tidig ålder och sett till så att allt har fungerat i vardagen.– Det har blivit att barnet har fått tagit hand om föräldern, kanske fått trösta mamman som är deprimerad eller plockat undan spritflaskor. Även fått klara sig själv, fixat något att äta och tagit ett större ansvar för det än vad som är normalt för sin ålder, säger Peter Blyme.

Det finns en stor risk att den här gruppen utvecklar en egen beroendeproblematik. När de testar alkohol i tonåren kan det bli en väg till beroende när de får känna alkoholens effekter.

– Men ett annat spår är att bli den som alltid är duktig och omhändertagande om andra. Den gruppen är svårare att hjälpa, då det inte syns förrän personen hamnar i utbrändhet. Själv är man inte medveten om mönstret i sitt beteende. Under Vuxna barn-kursen så börjar vi alltid med att medvetandegöra problematiken och vad den bottnar i.

Så går Vuxna barn-veckorna till

 Peter Blyme håller Vuxna barn-veckor på både Korpbergets behandlingscenter och Val-bo utbildning genom det egna konsultföretaget Vadstena Gestaltdialog. Genom gestaltterapi får deltagarna hjälp att komma i kontakt med sitt inre barn och sätta ord på sina känslor.– Många gånger kan det vara skamfullt att tala om upplevelserna från barndomen. Att våga börja prata om sin utsatthet, att man kanske upplevt våld och sexuella övergrepp, är en god början. Här kan gruppen vara stödjande och ge nödvändig trygghet. Alla delar liknande erfarenheter.

Genom att dela sina berättelser blir man också starkare, men det räcker inte att prata.

– Vi måste komma in i problemet och det gör vi genom att återskapa det i nuet. Till exempel en händelse där mamman är på väg ut genom dörren och lämnar dig ensam hemma i hallen. Då kan du till exempel föreslås att blunda och föreställa dig det, så att du kan se din mammas ansikte framför dig. Den gången vågade du inte utrycka vad du kände, men genom terapin får du möjlighet att upplevelsemässigt vara där i hallen igen och ge uttryck för de känslor och behov som varit instängda under alla år.

Processen börjar ofta med att bli medveten i kroppen, enligt Peter. Det är i kroppen vi upplever våra känslor som ska vägleda oss till våra behov. På så vis kan vi bli medvetna om våra tidiga strategier och se hur de påverkar våra relationer idag.

– Ett sätt att fortsätta att arbeta med det här är att gå på möten hos ACA, Adult Children of Alcoholics. Där arbetar man enligt 12-stegsprogrammet som har anpassats till den här målgruppen. ACA finns i alla större städer och många som kommer på Vuxna barn-veckor gör det som en fördjupning efter att först ha fått kontakt med ACA.

Många utvecklar eget beroende

 Enligt Peter Blyme har ungefär 30 procent utvecklat ett eget beroende i någon form. Andra har inlett förhållande med en person med ett beroende eller annan form av beteende som har liknande mönster av otillgänglighet.– Vissa kan vara stabila, men ändå känna att något saknas. Man behöver ta hand om sin sorg och frustration. Vuxna barn har ofta förlorat kontakten med sin kropp och sina känslor. Då är det lätt att gå vilse i sina relationer.

Meditation är ett inslag i Vuxna barn-veckorna. Då lär man sig att komma i kontakt med sin kropp och sina känslor, att stanna i det man känner. Kursen blir början till en förändring, ett första steg i rätt riktning.

– Från och med nästa år kommer vi att erbjuda särskilda vuxna barnveckor för de som arbetar med socialt arbete och behandling. Inte sällan har de själva en bakgrund som vuxna barn. Därmed finns det också en risk för att de går in i ett professionellt medberoende tillsammans med sina klienter, vilket i förlängningen kan leda till utbrändhet, avslutar Peter Blyme.

Vuxna barn

Vuxna barn är en benämning på den som har vuxit upp i en familj med beroendeproblem, psykisk ohälsa eller kronisk sjukdom. Av nödvändighet utvecklar barnet överlevnadsstrategier som i vuxen ålder ofta leder till dålig självkänsla och svårigheter att göra egna känslor och behov viktiga. Vissa bär på livslånga sår i form av skuld och skam. Många kompenserar sin kärleksbrist med att vara duktiga och högpresterande. Det är även vanligt att personen utvecklar olika typer av kemiska beroenden.
Alla som lever i nära kontakt med personer med beroendeproblem, psykisk ohälsa eller kronisk sjukdom löper risk att utveckla ett medberoende. Egna känslor och behov underordnas den sjukes. Den ursprungliga avsikten är att hjälpa men gradvis uppstår ett tvingande mönster som efterhand leder till kontrollförlust. Den medberoende blir i relation till den sjuke ofta både kontrollerande och möjliggörande.

Kursveckor Vuxna barn hålls i samarbete med Korpbergets behandlingscenter och Val-bo utbildning. Från 2023 även för dig inom socialt arbete och behandling med fokus på hur det professionella medberoendet uppstår och hur det kan undvikas.

Läs också