Viktigt att veta om om psykisk ohälsa

 
Viktigt att veta om om psykisk ohälsaAgnes Mellstrand är aktuell med boken "Psykiatri för icke-psykiatriker", Gothia Kompetens. Foto: Marcus Gustafsson Du som arbetar inom socialtjänst, vård och omsorg möter ofta hjälpsökande människor som har det svårt. Agnes Mellstrand, psykolog, vill stärka dig som hjälpare i att skapa goda möten och orka hålla tuffa samtal. Bemötandet är extra viktigt för den som lider av psykisk ohälsa.

Som professionell har du ett stort ansvar i mötet med människor som har en psykiatrisk problematik. En ökad kunskap om psykiatriska tillstånd gör att du blir tryggare i mötet med personen och denne får ett större förtroende för dig.

Agnes Mellstrand är praktiserande psykolog och föreläsare. Hennes kurs "Psykiatri för icke-psykiatriker" har nu blivit bok.

– Alla kan relatera till olika former av psykisk ohälsa. Både privat, att själv eller någon närstående har drabbats, och i sin yrkesroll. Du träffar säkert ofta klienter eller omsorgstagare med psykiskt lidande i någon form. Ofta reagerar vi instinktivt med värme och omsorg när vi möter någon som har det svårt. Jag har stor respekt för alla inom socialt arbete som tar alla de här tuffa samtalen. Jag vill stärka upp er så att ni får mer kraft att orka hålla dessa goda möten, säger hon.

Boken beskriver ett hållbart bemötande och praktiska reflektionsverktyg att ha med sig. Dessutom presenteras en översikt av de vanligaste psykiatriska tillstånden, diagnoserna och bemötande som är kopplade till dessa.

– Ett bra bemötande gör stor skillnad. Att så ett frö till att skapa en allians är en bra början. Allians är ett bra ord, det visar att man har ett samarbete. Sedan behövs också en metod, men är bemötandet negativt och avståndstagande så når man aldrig ända fram med bara metod. Särskilt vid samsjuklighet behöver personen någon som tror på den.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är det många som vet vad det är, men enligt Agnes pratar vi ändå ganska lite om PTSD. En traumatisk händelse som upplevs som livshotande skapar ett lidande hos personen en tid efter att händelsen har ägt rum om det rör sig om PTSD.

Kriget i Ukraina kan återuppväcka trauman 

– Direkt efter omvälvande livshändelser och ett trauma är vi ofta upptagna med att sköta praktiska saker, som till exempel att hitta ett boende om du har flytt från kriget. När allt har lugnat ner sig kan symptomen på PTSD komma upp. Det som händer i Ukraina just nu kan även återuppväcka tidigare trauman hos andra som har drabbats av liknande händelser, säger Agnes.

Alla som har utsatts för trauman får inte PTSD, men det kan också ta lång tid innan det bryter ut och då kan det vara svårt att förstå orsaken. Att till exempel våldtäkten för flera år sedan gör att personen nu har fått ångest, sömnsvårigheter eller utmattning.

Det behöver inte vara liknande upplevelser som triggar igång symptomen. En separation eller andra svåra livskriser kan helt plötsligt ge reaktioner som rädsla, stark ångest, ilska mot sig själv och omvärlden, flashbacks, skuld, skam och depressiva symptom. Tilliten och tryggheten är skadad och man har återigen tappat känslan av kontroll.

– Det är viktigt att en person med PTSD får rätt psykologisk hjälp, så du ska inte direkt uppmuntra personen att berätta detaljerat om traumat om du inte är utbildad att ta hand om de reaktioner som kan komma då. Men du ska inte vara rädd för att lyssna till och prata om det, vill personen prata om ett trauma är det bara bra att finnas där och lyssna. Man brukar tala om traumamedvetet bemötande och det är något vi behöver ha koll på. Det handlar om att tillgodose personens behov av trygghet, goda relationer och hjälp att hantera svåra känslor.

Mycket sker naturligt genom att man bara visar att man finns där och kan lyssna, att man inte är undvikande. Men det är också en naturlig reaktion att undvika sådant som känns obehagligt. Det kan också kännas obekvämt för personen att förknippas med sitt trauma. Men det är viktigt att inte backa för dessa naturliga undvikandeimpulser.

– Ju svårare problemet är desto svårare är det för båda parter att ta emot och att ge omsorg. Och man behöver inte kunna lösa problemet. Du kanske undrar hur du ska kunna hjälpa. Men du kan göra mycket bara genom att visa att du finns där, säger Agnes.

Ångest vanligt i många psykiatriska tillstånd

Ångest är vanligt förekommande i många psykiatriska tillstånd. Ofta kan ångest vara kopplat till trauman.

– Det är bra att förstå ångestens funktion. Vi kan känna oro och rädsla inför saker, vilket får vår hjärna att reagera som om det är ett överhängande hot. Vi reagerar genom kamp eller flykt. Det gör det svårt att till exempel söka jobb eller utmana sig själv. Då kan man behöva stöttning och motivation.

Depression är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa. Var femte svensk har fått diagnosen minst en gång.

– Det är en folksjukdom, där kvinnor drabbas oftare än män. Det finns många olika typer av depression, till exempel årstidsbunden depression. Vi delar in egentlig depression i mild, måttlig eller svår.

En negativ spiral av depression

Personen kan hamna i en depressionsspiral där en händelse utlöser negativa tankar och känslor som gör att personen förlorar energi, inte har lust med någonting och sover dåligt. Det gör att personen blir passiv och slutar med aktiviteter, slutar träffa vänner, vilket i sin tur gör att personen får ett minskat socialt liv och det går vidare runt i en ond cirkel.

Att känna sig deppig ibland är en naturlig del av livet, men det som är utmärkande för en depression är att den är djupare och varar längre.

– Förluster, separationer och långvarig stress kan bidra till att man utvecklar en depression. Men det kan också vara flera större livsförändringar som att man har gift sig, åkt på smekmånad och fått ett nytt jobb.

Personen tappar intresset och engagemanget för saker som de tidigare gillade och känner ofta en uppgivenhet och meningslöshet i tillvaron.

– Genom ditt bemötande kan du förmedla hopp att det finns hjälp att få och även hjälpa till att hitta sätt att bryta den negativa spiralen. Med små steg kan man närma sig vissa aktiviteter igen.

Enligt Agnes Mellstrand går depression ned i åldrarna. Det hårda klimatet som råder på sociala medier och minskad fysisk aktivitet bidrar inte till att förbättra situationen. Unga har större press från fler håll idag och många drabbas av prestationsångest. Då är det lätt att hamna i en negativ spiral.

Den vanligaste behandlingen mot depression är en kombination av läkemedel och kognitiv beteendeterapi, KBT, med fokus på att förändra tankar, känslor och beteenden.

Långvarig stress, förändringar och ständiga anpassningar kan ge depression, ångesttillstånd, beroende, smärta och hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan också leda till utmattningssyndrom vid bristande återhämtning.

Det ökar risken för utmattning

Höga yttre krav i kombination med höga inre krav och perfektionism ökar risken, liksom hög känsla av arbetsmoral, ansvar och svårighet att sätta gränser. Exempel på långvarig stress kan också vara att ha levt i en otrygg, destruktiv relation eller att kämpa för ett barn med NPF.

– Inom socialt arbete och omsorg syns en ökad risk för utmattning. Man kan känna att man inte räcker till. Därför är det lika viktigt att ta han om sig själv för att hålla i längden.

Den som är utmattad har viljan att göra saker, men man orkar inte. Personen kan också uppleva en rastlöshet och att man har svårt att varva ned trots att man är har en stark fysisk och mental trötthet.

Boken tar också upp suicidalt beteende, bipolär sjukdom, psykossjukdomar, Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), ångestrelaterade diagnoser som specifik fobi, social fobi, paniksyndrom, tvångssyndrom (OCD), generaliserat ångestsyndrom (GAD). Boken tar också upp NPF.

– I mitt arbete som psykolog märker jag hur anhöriga kämpar och ibland har de blivit bemötta på ett sätt som gör det svårare att mäkta med. Jag har också erfarenhet bland annat som anhörig då min mamma har Alzheimers sjukdom. Hon har själv arbetat som demenssjuksköterska, något som hon verkligen brann för. Jag brukar ofta ta exempel från äldrevården när jag är ute och föreläser, för där upplever jag att mycket kan bli bättre. Till exempel genom funktionsanalyser, stöd och lugnande bemötande i stället för att fokus främst ligger på medicinering. Ofta kan en omsorgstagare till exempel få en stämpel att vara aggressiv, när det är demenssjukdomen som gör att det är svårt att i vissa situationer reglera ilska och uttrycka sina behov.

Likaväl som negativa bemötanden ger uppgivenhet så upplever hon att bra bemötande ger styrka.

– Rätt var det är så kommer det där varma och fina bemötandet som gör att tilliten återställs och man orkar fortsätta, avslutar Agnes Mellastrand.


Psykiatriska diagnoser och tillstånd

Paniksyndrom
Återkommande panikattacker och rädsla för nya panikattacker.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Osäkerhet, ängslighet, ambivalens, otrygghet och svårigheter att slappna av större delen av tiden. Generellt katastroftänkande som inkräktar på vardagen.

Tvångssyndrom (OCD)
Tvångstankar och tvångshandlingar som gör att vardagen begränsas och tar mycket tid och energi.

Specifika fobier
Rädslor kopplade till ett särskilt objekt som är så starka att de påverkar vardagen.

Social fobi
Bävar inför sociala situationer där negativa tankar om sig själv gör att det vardagliga livet påverkas och begränsas.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
En traumatisk händelse som har upplevts som hotande fortsätter att påverka personen. Traumat återupplevs genom till exempel minnesbilder och mardrömmar.

Utmattningssyndrom
Långvarig överbelastning och stress med bristande återhämtning har gett en påtaglig energibrist, kognitiv funktionsnedsättning och enorm trötthet.

Depression
Djup nedstämdhet med inslag av ångest och grubblerier som gör att personen blir håglös och uppgiven. Delas in i mild, måttlig och svår. Självmordstankar kan förekomma.

Bipolär sjukdom
När personens stämningsläge exempelvis förändras mellan sänkt stämningsläge (depression) och förhöjt (mani eller hypomani). Intensiteten är väldigt hög under en mani och kan stegras till att personen tappar kontrollen. Vid depressionsfasen är självmordsrisken hög. Det förekommer olika typer av bipolär sjukdom.

Schizofreni
Förändrad verklighetsuppfattning med återkommande svåra och långvariga episoder av hallucinationer/vanföreställningar.

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)
Utmärkande är instabila relationer, instabil självbild, impulsivitet samt ofta starka känslomässiga svängningar. Återkommande självskadebeteenden eller självmordsförsök.