Viktigt att provtagning och smittspårning fungerar

 
Viktigt att provtagning och smittspårning fungerarKarin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten uppmanar till utökad provtagning. Det råder förvirring kring ansvaret för utökad provtagning. Många regioner har heller inte de resurser som krävs. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram ett stöd för hur provtagningen inom både äldreboenden och särskilda boenden kan organiseras.

Provtagningen ökar stadigt, men skulle behöva komma upp i högre nivåer. Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten förklarade under en presskonferens den 2 juni varför det är så viktigt att provtagningen fungerar.

– När vi är i en fas med mindre påvisad smitta så är det viktigt att hitta alla sjuka och spåra smittan för att kunna bromsa den. Just nu befinner vi oss i olika faser runt om i landet. Därför ser strategin också olika ut, där vissa regioner nu går över till en mer omfattande provtagning.

Hon visar en bild på den berömda kurvan, som man kan dela in i tre olika faser. Tidig fas med ett fåtal fall, pandemisk fas med stort antal fall och sen pandemisk fas med få fall. Under den pandemiska fasen gäller att begränsa smittan, identifiera sjuka och friska. Under tidig och sen fas med fåtal smittade så behöver alltså provtagningen ökas så att alla misstänkta fall kan identifieras och en aktiv smittspårning inledas för att hindra att smittan går över till en ny pandemisk fas, en andra våg.

Det här är prioriteringsgrupperna för provtagning:
1. Personer som vårdas på sjukhus, är i riskgrupp eller bor på äldreboenden eller särskilda boenden för äldre.
2. Personal inom sjukvård och omsorg.
3. Personal inom övrig samhällsviktig verksamhet.
4. Alla andra.

Tidigare har man fokuserat på grupp 1 och 2, men nu när smittan har gått ned så kan man även börja testa grupp 3, som är personal inom övrig samhällsviktig verksamhet.

Det råder förvirring kring ansvaret för utökad provtagning. Många regioner säger att de saknar resurser för det. MSB har börjat att sätta upp tält för utökad provtagning. Många verksamheter provtar heller inte all personal, utan bara de som har symtom. Men det är ytterst viktigt att alla provtas eftersom man kan smitta även utan symtom. Man kan också ha väldigt diffusa symtom som man kanske inte förknippar med sjukdomen. 

Så vem ansvarar för att provtagning görs?

Ansvaret vilar på verksamheterna och deras huvudmän, med stöd av regional sjukvård, som smittskydds- och vårdhygienenheter. Det menar Folkhälsomyndigheten som nu också har tagit fram stöd för verksamheterna inom äldreboenden och särskilda boenden.

Dokumentet beskriver praktiska aspekter på hur en utökad kapacitet för provtagning för covid-19 kan organiseras och tillämpas inom särskilda boenden för äldre, så som:

• Generös provtagning för att påvisa pågående covid-19 infektion hos omsorgstagare, även vid ospecifika symtom.

• Smittspårning kring nyupptäckta fall som inkluderar personer utan symtom, både omsorgstagare och personal.

• Screening av omsorgstagare som flyttar in eller återkommer från sjukhusvård. 

• Åtgärder som bör vidtas utifrån provresultat.

• Vad som behöver finnas på plats i provtagningsprocessen.

Stöd för provtagning för covid-19 inom särskilt boende för äldre 
Stöd för provtagning för covid-19 hos boende inom äldreomsorg


Folkhälsomyndigheten publicerar också ett faktablad om provtagning av personal för att hitta pågående infektion, och ett faktablad om egenprovtagning.

Utökad testning för covid-19 av personal inom hälso- och sjukvård samt omsorg (faktablad)

Egenprovtagning covid-19 för personal inom hälso- och sjukvård samt omsorg (faktablad)