Våld i ungas parrelationer uppmärksammas inte tillräckligt. Vi har en tendens att förminska våld mellan unga, men det är lika allvarligt och skadligt som vuxnas våld i nära relationer.
Våld i ungas parrelationer uppmärksammas inte tillräckligt. Vi har en tendens att förminska våld mellan unga, men det är lika allvarligt och skadligt som vuxnas våld i nära relationer. Det är också mycket vanligare än vi tror, särskilt det sexuella våldet. Dessutom sker mycket av ungas utsatthet på nätet. Genom kunskap och stöd kan vi förebygga våld i nära relationer.
Hon har eget konsultföretag och specialområdet är våld och sexuellt våld. Tidigare har hon arbetat som psykolog på SiS och inom Kriminalvården.
– Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Det är i sena tonåren som det brukar uppkomma. Så många som 60 procent av alla unga har upplevt våld i någon form och 30 procent av alla sexuella övergrepp begås av unga, så vi måste verkligen ta ungas våld på allvar.
Det ger allvarliga konsekvenser att bli utsatt för våld av någon man har eller har haft en relation med. Oavsett ålder så är lidandet det samma och kan leda till psykisk ohälsa, trauma, PTSD, sexualiserat beteende och att man utsätter sig själv för skadliga sexuella relationer.
I många fall värre att bli utsatt på nätet
– Ungas utsatthet ser annorlunda ut än vuxnas och att bli utsatt på nätet är lika allvarligt, i många fall värre, eftersom det finns kvar och aldrig tar slut, säger Ulla Thorslund.
Hon visar ett tidningsurklipp där en anställd på en skola i Västmanland hade häktats misstänkt för en våldtäkt mot två 14-åriga elever. Rektorn såg mycket allvarligt på händelsen, det gavs stöd till barn, föräldrar och medarbetare, man gick ut med ett pressmeddelande, krisgrupp bildades, elevhälsan kopplades in och ett informationsmöte skulle hållas för föräldrar.
Nästa pressklipp handlade om två pojkar, 15 och 16 år, som hade våldtagit en 14-årig flicka. Där fick pojkarna gå kvar på skolan och flickan flyttades till undervisning på annan plats. Skolan gick inte ut med information om händelsen till elevernas föräldrar, då rektorn trodde att det skulle ställa till det mer för de inblandade. Efter reaktioner från föräldrarna meddelade rektorn att det kan bli aktuellt att ompröva beslutet. 16-åringen dömdes och 15-åringen överlämnades till socialtjänsten.
– Ofta sker övergreppen i hemmet eller på skolan där det finns vuxna. Ju närmare våldet kommer, desto räddare blir vi för det och hittar på ursäkter för att slippa se. Man skyller ofta på att det handlar om vanligt kärleksgnabb bland ungdomar, man tror att tjejen ljuger för att hon har ångrat sig efteråt och är rädd för att utmålas som hora. Handlar det om bilder som har spridits på nätet, kan skolan tycka att de inte har ansvaret och man skyller också ofta på bristen på kunskap. Men har man inte kunskapen så får man plocka in rätt kunskap. Det finns en skyldighet sedan den 1 augusti enligt socialtjänstlagen att verka för att förövaren ska ändra sitt beteende och att man särskilt ska beakta säkerheten för den utsatta.
Gör en strukturerad riskbedömning
Därför måste man göra en strukturerad riskbedömning, något som Ulla gärna upprepar flera gånger.
– Steg ett vid en akut situation när socialtjänsten får in en anmälan ska de ta ställning till skyddsbehovet genom att göra en strukturerad riskbedömning. Upprätta skydd, både fysiskt och psykiskt. Känslomässig trygghet är viktigt. Socialtjänsten är skyldig att göra en polisanmälan. Sedan sker samverkan med polis, socialtjänst och BUP. Det blir polisförhör. Alla inblandade behöver få stöd. Sedan ska också en riskbedömning för återfall göras och utredning/behandling.
Vid låg risk kan det handla om öppenvård för förövaren, måttlig risk brukar innebära HVB och hög risk SiS. Ungdomar som har utsatt någon för sexuellt våld behöver vård, helst genom dom eller beslut i socialnämnden.
– Och det är resultatet av riskbedömningen som avgör när behandlingen är klar och det är dags för vård i öppnare former.
Killar blir också utsatta av tjejer för våld i nära relationer. Enligt Ulla Thorslund är det faktiskt lika vanligt som killars våld mot tjejer.
– Det som skiljer är att tjejer kan bli utsatta upprepade gånger, medan killar oftast utsätts vid enstaka tillfällen. Sedan är det ingen tjej som släpar sin kille över golvet genom att dra honom i håret, tjejer använder sig oftare av psykisk misshandel och så gör de en sak som killar inte gör; de rivs.
För många unga är sexuellt våld vardag
För många unga är psykiskt våld via sociala medier och sexuellt våld vardag. Bara sju procent har anmält övergreppet till Polisen, så det är väldigt viktigt att vi får upp ögonen för det och kan anmäla.
– Vi måste lära barn och unga att tala om sina tankar och känslor, även sexuella känslor. Kroppsintegritet, gränser, sex och samlevnad måste vi utbilda i. Vi behöver också utmana attityder och destruktiva mansnormer.
Brå efterlyser att skolan implementerar något av de internationella evidensbaserade våldsförebyggande program som har specifikt fokus på våld i ungas parrelationer. I dagsläget har SiS inga återfallsförebyggande insatser specifikt inriktade på unga som utövat våld i parrelationer. De har fått i uppdrag att utveckla kompetensen.
De unga som intervjuats i studien efterlyser mer kunskap och information om relationsvåld, normer och gränser.
Myndigheter och andra aktörer föreslås att ta fram kunskap som tydligare inkluderar information om våld i ungas parrelationer i sin kunskapsproduktion och kartläggningar på området.
Här finns gratis kunskapsstöd
Ungarelationer.se är en stöd- och kunskapsplattform för både utsatta och utövare av våld i parrelationer. Bland annat har man gjort riktade informationskampanjer. Ulla visar en annons med frågan ”Måste man gå med på strypsex?”. Den är kampanjens mest klickade och förklarar att våld kan se ut på olika sätt men är aldrig okej.
– Många unga kanske är i sin första relation och vet inte vad som är normalt, säger Ulla.
Under 2020 så dödades 13 kvinnor/flickor av våld i nära relation och 4 män/pojkar. Andelen kvinnliga offer för dödligt våld i en parrelation motsvarade drygt hälften (52 procent) av alla fall av dödligt våld mot kvinnor, medan motsvarande andel för män var 4 procent.
– Ofta kan en separation utlösa det dödliga våldet. De som blir dödade har ofta rapporterat våld under lång tid, grannar har hört det och vänner har vetat. Vi måste förstå att det ser likadant ut hos flickor som för kvinnor. Och att våldet smyger sig på. Att han alltid vill hämta henne efter träningen är inte gulligt när det rör sig om svartsjuka och kontroll, avslutar Ulla Thorslund.
