Verktyg för att undvika sekundär traumatisering

Våldsdåden blir fler, mer brutala och utförarna allt yngre. Vad gör det med oss som arbetar inom socialt arbete att möta allt fler unga i kriminalitet? Och vad är det dessa ungdomar egentligen behöver? Vi har träffat Maria Bauer, våldsexpert, handledare och föreläsare för att söka svar på dessa frågor.

Maria Bauer är en av föreläsarna på Dagen för Skyddat Boende, som SSIL – För vård och omsorg arrangerar i Västerås den 24 september. Hon är också bok-aktuell igen. Tidigare har hon skrivit böcker om att hantera konflikter, hot och våld. Nu ger hon sig in i den skönlitterära genren.

– Boken heter ”Rovdjur som leker lamm” och handlar om våldsexperten Mia Bach och frilansjournalisten Hedda Wall som möts och börjar lösa brott tillsammans. Jag har hämtat mycket från min arbetsvardag till mitt alter ego i boken. Här har jag fått chansen att belysa komplexiteten i sådant som gör att människor kan hamna i olika situationer och begå brott. Det handlar inte om att försköna eller romantisera. Våldsexpert kan ju låta hårt också, men mitt arbete handlar om det motsatta – att motverka våld, hur vi kan förstå varann och komma närmare varann för att lösa konflikter.

Den hårda linjen mot våldet som finns i vårt samhälle i dag tycker hon är polariserande, fientligt och ibland rent av rasistiskt.

– Utvecklingen går åt fel håll. Vi behöver förebilder, engagemang, omsorg om varandra och motstånd. En fredsrörelse helt enkelt. Jag har arbetat med våld i 30 år. Framåt kanske jag mer borde fokusera på fred. Jag har faktiskt ett volontärt projekt på gång som ska skapa mötesplatser för unga, berättar Maria Bauer.

Hon tycker att det är fruktansvärt att samhället inte har kunnat stoppa den våldsspiral som Sverige har hamnat i med brutala våldsdåd som sker i stort sett dagligen. Bland de senaste tidningsrubrikerna ser vi att två personer blivit ihjälskjutna i en bil i Göteborg. I samma område inträffade en annan skjutning i somras.

Våldet har blivit en del av vardagen

Det har pågått så länge att vissa inte längre vill kalla det för en våldsvåg. Det har blivit en del av vardagen, så pass att många inte ens blir förvånade längre. Man är så van att se rubriker om skottlossningar och sprängningar. Men de som bor i området blir förstås chockade, de som spelade fotboll 50 meter från det senaste dådet och de som känner de anhöriga.

Maria Bauer var en av många som såg den här trenden komma.

– Carin Götblad och flera med henne pekade på de problem som skulle komma om vi fortsatte att centralisera inom polisen, montera ned samhällsstödet och ta bort ställen där ungdomar kan vara. Den här utvecklingen har fått en hel grupp av unga att tro att de inte har en plats, ett värde.

Hon menar att det är upp till oss vuxna att visa de här ungdomarna att de kan bidra. Det här är unga som i många fall har haft svårigheter både hemma och i skolan. Många saker tillsammans har lett till ett utanförskap.

– Vi behöver fånga upp behoven som finns i hemmen. Det kan också vara våld och trauma som utmanar. Det här har inte uppmärksammats förrän de börjar bli ordningsstörande. Då kommer vi in, skolan orosanmäler och socialtjänsten utreder föräldraförmågan. Och då har föräldern kanske skrikit på hjälp i alla år.

Maria Bauer har själv suttit med många gånger och varit frustrerad över att de har kommit in när det har gått för långt.

– Hur fångar vi upp unga pojkar på individnivå som visar de här tendenserna? Det krävs en massa insatser. Jag kan tycka att vi främst fokuserar på neuropsykiatrisk problematik, men trauma kan vara en lika stor förklaring. Ibland är det en kombination.

Hur talar vi om dessa unga pojkar?

Maria tycker också att vi behöver rannsaka oss själva över hur vi talar om dessa unga som lever i utanförskap och är sårbara på flera sätt. De blir ett lätt byte för organiserad brottslighet.

– Vad är de här pojkarna värda? Det är bara att se hur media rapporterar när det har skett ännu en skjutning. Skulle en oskyldig flicka dödas på ett lika brutalt och skoningslöst sätt så skulle det skrivas löpmetervis om händelsen. Det här är väldigt allvarligt. Vi måste förmänskliga dessa pojkar. I den gängkriminella miljön är ett liv inte värt något. Pojkarna behandlas på samma sätt som flickor och kvinnor i prostitution. Utan människovärde. Som en handelsvara eller någon som kan utnyttjas för att verkställa ett brott. Cynismen inom gängen är brutal.

Men de finns de som kämpar och försöker påverka. Det är ett tungt jobb och många inom det sociala yrket känner sig utmattade.

– Dels jobbar man mycket i stuprör och har svårt ibland att avgöra vem som ska stå för insatserna. Behoven kan också vara flera, till exempel samsjuklighet, så det är extra utmanande att få till samverkan. Nya socialtjänstlagen ska hjälpa till med det här, men det blir en stor utmaning.

För Maria har arbetet också haft sitt pris.

– Varje vecka har jag lyssnat på berättelser från våldsutsatta, anhöriga och läst domar. Till slut kan man bli empatitrött och socialt utmattad eller drabbad av sekundär traumatisering. Det ger symptom som stress, ökad vaksamhet, retlighet och svårt att sova. Det är viktigt att vi bygger hållbara arbetsplatser som skapar medarbetare som är motståndskraftiga, som har resiliens som det heter. Klart att jag känt mig trött och extra sårbar någon gång genom mitt yrkesliv.

Handledning och verktyg att skydda sig

Hon tycker att socionomutbildningen borde bygga mer på det, hur man tar hand om sina egna sårbarheter, vikten av handledning och stöd för att skydda sig, även olika verktyg man kan använda sig av själv.

Fokusera på detaljerna, lika som en kriminalpolis gör på en brottsplats

– Jag har strategier, men ibland kommer det nära och det finns några ärenden jag aldrig glömmer. Utsattheten är värst. En bra strategi är att lyssna utan att föreställa dig allt som en film i huvudet. Man gör lätt så när man hör eller läser något, man kan se lastbilen köra fram i hög fart över Drottninggatan. Men försök istället att bara uppmärksamma det som är viktigt för dig i din yrkesroll. Fokusera på detaljerna, lika som en kriminalpolis gör på en brottsplats. Vad är det du har i uppgift att utreda?

På Dagen för Skyddat Boende kommer Maria att tala mer om sekundärtraumatisering och hur man kan skydda sig. Även om våldsutsatthet, våldsutövning och hur det påverkar vårt arbete.

– Vi behöver rikta mer fokus mot våldsutövaren för att kunna motverka våld. Att tidigt få insyn i familjer, erbjuda samtal och stöd, bygga upp verksamheter för barn så att det finns många trygga vuxna runt omkring, säger hon.

SSIL Utbildningsdag i Västerås samlar flera namnkunniga föreläsare som vill åt samma håll. Susanne Strand, docent i kriminologi, redovisar vad forskningen säger i arbetet med att undersöka, utreda och analysera förebyggande arbete av våld i nära relation. Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare vid NOA, nationella operativa avdelningen inom polisen, berättar om Polismyndighetens utvecklingsarbete och vad som behöver göras tillsammans med andra samhällsaktörer.