Psykisk ohälsa

Ungas psykiska ohälsa i fokus internationellt

Den tredje största orsaken till sjukdom bland unga är depression.

Den 10 oktober var det Världshälsodagen för psykisk hälsa, WHO World Mental Health Day, som i år fokuserar på ungas psykiska ohälsa. Unga vuxna 25-29 år står för den största ökningen, 115 procent, av de stressrelaterade sjukskrivningarna de senaste fem åren i Sverige.

Den 10 oktober var det Världshälsodagen för psykisk hälsa, WHO World Mental Health Day, som i år fokuserar på ungas psykiska ohälsa. Unga vuxna 25-29 år står för den största ökningen, 115 procent, av de stressrelaterade sjukskrivningarna de senaste fem åren i Sverige. Det visar färsk statistik från Försäkringskassan som det digitala hälsoföretaget Yogobe har sammanställt.

I år har WHO valt att särskilt uppmärksamma ungas psykiska hälsa med temat ”Unga människor och mental hälsa i en föränderlig värld”. Enligt den svenska Folkhälsomyndigheten fördubblades andelen barn och unga med återkommande psykosomatiska besvär mellan åren 1985 och 2014. I dag har nästan hälften av landets 15-åringar återkommande psykiska besvär. Globalt sett uppger WHO att hälften av all psykisk sjukdom börjar vid 14 års ålder och att den tredje största orsaken till sjukdom bland unga är depression.

– Det är ett oerhört viktigt ämne i fokus under Världshälsodagen för psykisk hälsa i år. Den negativa utvecklingen av ungas välmående är en global angelägenhet och inte bara något vi ser i Sverige. Stress är en stor orsak och tillgången till hjälp och verktyg för stresshantering behöver bli bättre för att kunna gå från ord till handling när det handlar om åtgärder, säger Peter Munteanu, vd för Yogobe.

WHO lyfter fram att många ungdomar och unga vuxna går igenom förändringar som kan orsaka stress och oro, och leda till långtgående psykiska besvär. Det kan exempelvis vara att flytta hemifrån eller börja en ny utbildning. Många upplever också en digital stress att ständigt vara uppkopplad på sociala nätverk, något som blir allt tydligare med sämre sömn bland unga. Även unga i utsatta områden, som i krig och efter naturkatastrofer, är särskilt i riskzonen att utveckla psykisk sjukdom.

Mycket tyder på att digital teknik, som sociala medier, är en bidragande faktor till psykisk ohälsa. Men samtidigt kan den också användas för att ta fram effektiva hjälpmedel. WHO håller till exempel själva på att arbeta fram digitala verktyg mot depression.

– Alla, oavsett kön eller ålder, ska ha samma förutsättningar för en god hälsa. Digitala lösningar, som exempelvis program för stresshantering, kan bidra till att minska hälsoklyftorna eftersom de effektivt når många på ett kostnadseffektivt sätt, säger Peter Munteanu.

Som del i en strävan att möta och motverka psykisk ohälsa bland unga ger Yogobe helt kostnadsfritt ut hela sin digitala tjänst och bibliotek med videobaserade stöd inom yoga, mindfulness och stresshantering till alla studenter i Sverige, genom ett samarbete med Mecenat.

Fakta: Stress

– Stress är en normal reaktion som hjälper kroppen att få extra energi när den ställs inför utmaningar.
– Först när stressen blir långvarig och möjligheter till återhämtning saknas kan den påverka vår hälsa.
– År 2016 uppgav 14 procent av befolkningen att de upplever ganska eller väldigt mycket stress. Andelen var högre bland kvinnor, 18 procent, än bland män, 11 procent. Stress var vanligare i lägre åldrar, upp till 44 år och mindre i äldre åldersgrupper. Allra vanligast är stress bland kvinnor i åldern 16–29 år där 29 procent uppger att de känner sig ganska eller väldigt stressade. Bland män i samma ålder var andelen 12 procent.
– Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper är relativt små.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Fakta: Digitalt stresshanteringsprogram
Yogobes stressprogram för mentalt välbefinnande riktar sig till personer med diagnosen utmattningssyndrom eller annan stressrelaterad ohälsa. Programmet vänder sig även till personer som är i riskzonen att hamna i utmattning och fungerar således såväl förebyggande som rehabiliterande. Programmet löper över 12 veckor och har sin bas i mindfulness, selfcompassion, KBT och naturbaserad terapi. Leg. psykolog Mona Drar blandar teoretiska föreläsningar med övningar i meditation, mindfulness och avslappning. Syftet är att ge deltagaren en ökad insikt och förståelse för sin situation och sitt mående, samt ge ny kunskap och verktyg för att arbeta med sin egen hälsa i en medveten riktning.