Unga skolbarn agerar knarkkurirer åt kriminella gäng

 
Unga skolbarn agerar knarkkurirer åt kriminella gängGängen väljer barn just för att ingen lägger märke till ett barn som är ute och cyklar runt i området. Foto: Getty Images Det behövs både förebyggande arbete och aktiva insatser för att få stopp på det dödliga kriminella våldet. Samverkan mellan Polis, skola och socialtjänst måste fungera. Och insatserna måste in mycket tidigare för att stoppa rekryteringen av unga skolbarn.

Samverkan, förebyggande arbete och tidiga insatser var i fokus under Socialrättsdagen 2021 som JP Infonet arrangerade den 8 september.

– Vi ser väldigt oroligt på utvecklingen inom gängkriminaliteten där rekryteringen nu pågår långt ned i åldrarna. Barn som ska sitta i skolbänken agerar kurirer för både knark och sprängmedel, säger Lena Nitz, förbundsordförande på Polisförbundet.

Det är tydligt att det behövs samverkan mellan Polismyndigheten, skolan och socialtjänsten.

– Vi måste fläta ihop oss och kraftsamla så att vi kan göra nytta tillsammans.

Förebyggande arbetet blir lidande

Inom både Polisförbundet och Fackförbundet Vision uttrycker majoriteten av medlemmarna att samverkan kunde fungera bättre. Och det viktiga förebyggande arbetet blir lidande när arbetsbelastningen är hög och akutjobben måste prioriteras.

– Det är lätt att bli less på ord som samverkan, förebyggande arbete och relationsbyggande. Men det ingår i vårt uppdrag som dessutom är lagbundet att vi ska jobba förebyggande. Det gäller att vi har förutsättningar till det och att det görs mer tydligt, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Brottsligheten orsakar både lidande, skapar otrygghet och kostar stora pengar. Även i små kommuner kostar kriminaliteten mångmiljonbelopp.

– Effektiva insatser kan minska brott och därmed minska lidande, ge stora besparingar och göra att vi kan nå de sociala hållbarhetsmålen som finns i Agenda 2030, säger Henrik Andershed, professor i psykologi och kriminologi, Örebro universitet.

Både forskning och Brottsförebyggande rådet, Brå, bland andra förespråkar ett systematiskt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete i samverkan.

Många riskfaktorer för brott

Det finns många riskfaktorer för brott hos unga; som impulsivitet, normbrytande beteende, nedstämdhet, alkohol- och droganvändning och problematiska kompisrelationer.

– Ju fler riskfaktorer man har desto högre risk är det för brott. Det finns också riskfaktorer kopplade till familjen, vänner, skola och bostadsområde. Det är samma sak med skyddsfaktorer; ju fler skyddsfaktorer som finns, desto mindre är risken för brott.

Henrik Andershed berättar att det brukar visa sig redan i förskoleåldern. Och fler riskfaktorer leder till ännu fler riskfaktorer. Det kan börja med impulsivitet, aggressivitet, dålig uppfostran och leda till problem med skolan, konflikter i familjen. Får man inte stopp på den negativa spiralen genom insatser så kan det fortsätta med kriminalitet, problematiska kompisrelationer och sedan alkohol, andra droger, skolfrånvaro. Får det fortgå ännu längre så kan det bli psykisk ohälsa, arbetslöshet, bristfällig ekonomi.

Så gör man i Hammarkullen

Linnea Lindquist är biträdande rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och där har man lyckats med ett effektivt och framgångsrikt brottsförebyggande arbete i samverkan med Polis och socialtjänst.

– Hammarkullen är ett särskilt utsatt område med hög kriminalitet och socioekonomisk utsatthet. Att klara grundskolan med fullständiga betyg är den största skyddsfaktorn för att förhindra brott, säger Linnea Lindquist.

Skolan arbetar mycket med att jämna ut skillnader för att alla elever ska få förutsättningar att lyckas.

– På 16 år så har skillnaderna i betyg blivit dubbelt så stor mellan de utsatta och de socioekonomiskt starka områdena. Det är en tickande bomb, när det går allt sämre för eleverna i de utsatta områdena. Vi har en handfull elever med svenska som modersmål, vilket gör att många får ett bristande ordförråd. Att stärka upp språkutvecklingen är en viktig insats som vi har gjort.

Hammarkullsskolan har anordnat lovskola på sommaren från förskoleklass till årskurs 3.

– De blir glada och känner sig utvalda. De ser det inte som ett straff att behöva plugga på sommarlovet. I den åldern när de är som mest motiverade har vi all chans att skapa en positiv lärandekultur och ingjuta det. Då får de en stabil grund. Om vi skulle vänta med insatser till 14-årsåldern blir det mycket svårare, då kan det ha hunnit gått snett.

Signaler på tidig rekrytering

Linnea och hennes kollegor ser signaler på tidig rekrytering till de kriminella gängen.

– Ofta är det barn i lågstadiet som har en negativ attityd till skolan som börjar hänga med äldre kompisar. De kanske känner sig trötta, särskilt på måndagar och börjar skolka. Vi har upptäckt att de kan ha 300-400 kronor i kontanter på sig och har frågat deras föräldrar om det, men de har inte haft en aning. Barnen har berättat att de har fått pengarna av äldre kompisar som de har sprungit ärenden åt. Det kan vara en väska eller ett paket som ska levereras mellan personer.

Gängen väljer barn just för att ingen lägger märke till ett barn som är ute och cyklar runt i området. Det är lägre risk att åka fast och det är ingen risk för fängelsestraff. Gängen vill också skapa relationer för att få underlag till framtida rekryteringar.

– Om vi inte stoppar det här i tid så kan det gå illa för de här barnen. Sedan tidigare har vi insatser i högstadiet, men ska man arbeta förebyggande så är det redan i lågstadiet som insatserna gör bäst nytta. Vi försöker också vända attityden hos de här barnen; att de kan bli vad de vill, och inte som man hör att vissa säger; ”Jag kommer ändå aldrig bli något eftersom jag växer upp här”, avslutar Linnea Lindquist.


Riskfaktorer för brott hos unga
- Trotsighet, ilska eller oräddhet.
- Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter.
- Svårigheter med medkänsla, skuld och ånger.
- Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer.
- Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder.
- Nedstämdhet eller självskadande beteende.
- Normbrytande beteende.
- Alkohol- eller droganvändning.
- Problematiska kamratrelationer.

Skyddsfaktorer hos unga
- Positiv skolanknytning eller relationer.
- Positiva förhållningssätt eller problemlösningar.
- Positiva umgängen och aktiviteter.
- Den unges medvetenhet och motivation.

Riskfaktorer hos familjen
- Föräldrarnas egna svårigheter.
- Svårigheter i föräldra-barnrelationen.
- Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier.

Skyddsfaktorer hos familjen
- Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd.
- Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier.
- Föräldrarnas medvetenhet och motivation.