Gruppen med aktivitetsersättning ökar, trots att fler kommer ut på arbetsmarknaden om de får rätt stöd.
Antalet unga med aktivitetsersättning fortsätter att öka, idag är det drygt 37 000 personer som beviljats ersättning. Endast fem procent av ungdomarna lämnar försäkringen för någon form av arbete. En effektutvärdering gjord av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på uppdrag av regeringen visar att insatser för gruppen ger effekt och behövs.
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick 2013 ett gemensamt regeringsuppdrag att vetenskapligt effektutvärdera insatser som ges till unga med aktivitetsersättning, för att ta reda på mer kring vilket stöd de behöver för att komma närmare ett arbete.
I studien ingick 1000 ungdomar från 25 olika kommuner i landet som under åren 2014-2016 slumpvis deltog i tre olika insatser som används inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultatet visar att tidigt stöd och placering på en arbetsplats ger störst effekt för att unga med aktivitetsersättning:
– I studien såg vi att arbetsnära stöd enligt metoden Supported Employment fungerar bäst som stöd för unga. Det som utmärker den stödformen är en tidig arbetsplatsplacering. I studien har stödet getts av SIUS-konsulenter på Arbetsförmedlingen. Efter 15 månader hade 26 procent av deltagarna i Supported Employment någon form av arbete eller utbildning, säger Magnus Rödin, forskare i projektet.
På frågan vilka former av arbeten som de 26 procenten innehar efter 15 månader, så är den vanligaste formen anställning med anställningsstöd. Genom subventionen eller anställningsstödet kompenseras arbetsgivaren för den del av arbetet som arbetstagaren på grund av sin funktionsnedsättning inte kan utföra. Individen får alltid en avtalsenlig lön.
– Anställningsstödet kan till en början med fås i ett år – men kan förlängas i flera år vid behov. Har man efter två år en fortsatt nedsättning, så kan arbetsgivaren få fortsatt anställningsstöd för lönekostnaderna, säger Magnus Rödin.
Flertalet av ungdomarna har tidsbegränsade anställningar – Ofta är det en utvecklingsanställning på ett år.
– Det finns ungdomar som har gått till tillsvidareanställningar, men det vanligaste är tidsbegränsade anställningar, säger Bengt Eklund, metodansvarig för SIUS, Arbetsförmedlingen.
Bengt Eklund förklarar att så ser ungdomsarbetsmarkande ut idag, tidsbegränsade anställningar är vanliga för alla ungdomar som etablerar sig på arbetsmarknaden inte bara bland unga med funktionsnedsättning.
Har studien tittat på hur många av de medverkande personerna som fått tillsvidareanställning?
– Nej, det har vi inte, det intressanta för oss är att se att trots att det här är en grupp som behöver mycket stöd så kommer många ut i arbete, säger Bengt Eklund.
Aktivitetsersättning ges till unga mellan 19-29 år med sjukdom eller funktionsnedsättning som sätter ned arbetsförmågan. Majoriteten, cirka 80 procent, som beviljas ersättningen, har en psykisk diagnos som till exempel autism eller ADHD.
– Fungerande insatser för den här gruppen ungdomar är viktiga eftersom de själva har små möjligheter att hitta arbete. Samtidigt visar vår studie att ungdomarna själva vill komma ut i arbete och även de som står ganska långt ifrån arbetslivet idag, kan med rätt individualiserat stöd, komma ut i arbete, säger Johanna Thagemark, projektledare.
I studien såg man också att unga som tidigare erfarenheter haft daglig verksamhet från kommunen, lyckats minst lika bra som gruppen i övrigt.
De tusen ungdomar som under forskningsstudien har fått stöd genom av någon av insatserna har flertalet kommit närmare ett arbete. Idag är 80 procent av dem fortfarande inskrivna hos Arbetsförmedlingen och de flesta av dem ingår fortfarande i en arbetslivsinriktad åtgärd.
– Det är positivt att de här ungdomarna inte har gått tillbaka till Försäkringskassan. Vi ser att en stor andel av denna grupp, som vi trodde skulle ha svårt på arbetsmarknaden ändå finns kvar hos oss på arbetsförmedlingen eller har gått ut i arbete, säger Magnus Rodin.
– Genom forskningsstudien kommer vi att kunna följa utvecklingen för den här gruppen i flera år framåt. Det är egentligen först sedan det har gått en tid som vi med säkerhet kan säga vilka effekter som de olika insatserna har. Insatser för den här gruppen behövs och har effekt, inte bara för individen själva utan för samhället i stort, säger Bengt Eklund.
Kritik från personer som tidigare medverkat i SE har varit att det inte leder till jobb utan en rad subventionerade anställningar ovanpå varandra och en osäker tillvaro.
Hur ser ni från arbetsförmedlingen på det?
– Det är klart att vi ibland råkar ut för arbetsgivare som utnyttjar systemet, men det stora flertalet arbetsgivare vill ha arbetskraft som kan utföra de arbetsuppgifter som finns inom företaget. Vår målsättning i det här projektet har varit att hitta så långvariga jobb som möjligt, säger Bengt Eklund.
Fakta:
De tre insatser som utvärderades var SIUS som är Arbetsförmedlingens tillämpning av metoden Supported Employment, Case Management som motsvarar personliga ombud inom kommunal verksamhet samt det förstärkta samarbetet, som består av ett antal olika rehabiliteringsinsatser från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
SE visar sig ge bättre resultat än övriga modeller för att få gruppen unga med funktionsnedsättning i jobb.
Den positiva effekten av SE gäller huvudsakligen för män. För kvinnor ser forskarna inga skillnader i möjligheten att komma i arbete mellan de tre insatserna.
Källa: Försäkringskassan.
Läs hela rapporten: Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';