Umeå kommun ska minska antalet placeringar

Målet är att minska kostnaderna för placeringar i familjehem, jourhem, på HVB och i stödboende. Även inom LSS ska stora besparingar göras.

Utifrån den ekonomiska situationen och utmaningar inom kompetensförsörjningen har individ- och familjenämnden beslutat att minska placeringar av barn och unga samt vuxna för att få ned kostnaderna.

Detta ska ske genom förändrade arbetssätt och en översyn av behoven och av vilka insatser som behövs för att tillgodose dessa.

Individ- och familjenämnden beslutade att upphöra med HVB och stödboende för ensamkommande barn i egen regi och i stället utöka Ungdomsboendet med fler platser för målgruppen samt för unga med normbrytande beteende för att minska på platserna i externa stödboenden.

Genom att minska antalet externa jourhemsplaceringar och minska placeringstiden på HVB och i externa stödboenden förväntas kostnaderna minska med 12 miljoner under 2024.

Nämnden biföll Socialdemokraterna och Miljöpartiets tilläggsyrkanden om att permanente det Operativa teamet på Ersängsskolan och att utreda socialtjänstens anslutning till ett mobilt operativt team som planeras inom för- och grundskolan.

Minskade placeringar för vuxna

Genom att möta behovet av insatser i ett tidigare skede, på nya sätt och på hemmaplan kan socialtjänsten undvika att personer far illa med placering som följd. Behoven på hemmaplan kan exempelvis tillgodoses med socialt kontrakt eller boendestöd. Övriga åtgärder:

• Ställa om kommunens egna sociala boenden, Bryggan och Hera, och koppla utslussningslägenheter till dessa för att öka flödet och möjliggöra att fler personer får stöd på hemmaplan
• Utveckla insatser på hemmaplan för att förebygga och undvika placeringar enligt Lag om vård av missbruk, LVM och Socialtjänstlagen, SoL
• Samverka med Arbetsmarknad och integration och civilsamhället för att öka sysselsättning och arbetsrehabilitering.
• Systematisk samverkan i individärenden. För att möjliggöra att fler personer ska få sina behov tillgodosedda på hemmaplan behövs arbetssätt för att bättre skapa helhetslösningar utifrån den enskildes behov (ex. boende, behandling och sysselsättning). Det handlar om att samplanera insatserna i egen regi och att förstärka samverkan med Region Västerbotten gällande medicinsk behandling.

Med dessa åtgärder förväntas kostnaderna minska med 12,1 miljoner.

Minska externa placeringar enligt LSS

Antalet externa placeringar kan minskas genom ökat förebyggande arbete, byggande av specifik kompetens kring målgruppen och genom att verka för att det finns boenden som motsvarar behoven. Genom att två placeringar överförs till egen regi förväntas förvaltningen spara 7,6 miljoner 2024.

Vidare har man också tagit beslut om förändringar inom funktionshinderomsorgen. Det gäller byggande av gruppbostäder, hantering och inköp av mat, daglig verksamhet utan beslut, insatserna kontaktperson och ledsagning samt ett pilotprojekt om samplanering inom särskilt boende.

Bygge i två plan sparar yta och personal

För att öka förutsättningarna att verkställa insatsen särskilt boende enligt LSS kommer det, där det är lämpligt, att vara möjligt att bygga LSS-bostäder (gruppbostad och servicebostad) i två plan. I dagsläget finns 59 gruppbostäder i ett plan.

Det finns en mindre kostnadsbesparing i byggkostnaderna för två gruppboenden på varandra jämfört med två fristående gruppboenden. Det blir ytterligare en besparing i kostnader för tomtmark om varje tomt räcker till två gruppboenden i stället för ett. Det möjliggör också bättre samplanering av personal och färre vikarier. Personalkostnader per person med insats och år beräknas till cirka 931 000 kronor för gruppboende i ett plan, jämfört med cirka 698 000 för gruppboende i två plan.

Hantering av mat inom särskilt boende enligt LSS ska likställas i enlighet med intentionen i LSS-lagstiftningen. Den enskilde ska kunna hantera sina egna inköp med stöd av personal i den utsträckning det behövs. Beslutet innebär att möjligheten för en del av de boende att nyttja upphandlade måltider, vilket innebär en subvention av mat, tas bort. Det innebär att merkostnaden på cirka 1,8 miljoner kronor/år försvinner.

Den enskilde får laga sin egen mat

Målet är att den enskilde själv ska

• laga sin egen mat med stöd av personal i den utsträckning det behövs
• betala det den personen vill äta och inte vara delaktig att bekosta vad andra vill äta.

Det handlar också om att säkra livsmedelshygien och hanteringen av den enskildes egna medel då kollektiv hantering av mat tas bort.

Cirka 150 av 500 personer inom särskilt boende berörs av detta.

Daglig verksamhet enbart till personer med beslut om insats

Inom en av kommunens dagliga verksamheter deltar i dagsläget personer som både har beslut om daglig verksamhet enligt LSS och de som inte har något beslut alls, så kallad öppen verksamhet. För att kunna verkställa beslut om daglig verksamhet i högre takt behöver insatsen riktas till personer med beslut om insatsen.

Beslutet berör drygt 20 personer och innebär ingen direkt besparing. Men genom att använda alla resurser inom daglig verksamhet till att handleda personer med beslut ökar möjligheten att verkställa beslut enligt LSS, vilket kan minska viten för ej verkställda beslut.

Under 2024 ska en översyn göras av behovet av stöd hos målgruppen som deltagit i den öppna verksamheten och hur det kan tillgodoses.

Samplanering av personal

Ett pilotprojekt gällande samplanering av personal inom särskilt boende enligt LSS kommer att genomföras under 2024–2025. Verksamheterna behöver varenda medarbetare. Genom att öka samplaneringen av personal ska personalens kompetens tillvaratas på bästa sätt och de resurser som finns nyttjas där de behövs som mest.

Piloten omfattar cirka 150–200 medarbetare, 18 boenden och 7 chefer och innebär i korthet att medarbetare kommer att skolas in och schemaläggas att arbeta på två eller flera boenden.

Målsättningen är att inom en femårsperiod frigöra den överkapacitet som finns inom hela området särskilt boende, vilket är 30 årsarbetare och motsvarar cirka 16 miljoner kronor.