Tufft att leva med ett barn som har trotsproblematik

 
Tufft att leva med ett barn som har trotsproblematikBarn med trotssyndrom har ett svårhanterligt humör och blir argt fort. Det blir ofta bråk med vuxna, och barnet argumenterar mot regler och krav. Foto: Getty Images. Riksförbundet Attentions projekt Trots Allt! ska stärka och stödja familjer med barn som har trotsproblematik och utagerande beteende. Nu släpps en ny film med föräldraröster för att skapa förståelse kring trotssyndrom.

Att leva med ett barn som ständigt trotsar och utmanar är tufft. Många föräldrar till barn med trotsbeteende delar samma känsla av att inte räcka till. Projektet Trots Allt! har därför samlat några typiska föräldraröster om hur trots påverkar vardagen och dem själva.

Attention hoppas att filmen kommer ge en ökad förståelse för hur svårt och utmanande det kan vara, att vara förälder till barn med trotssyndrom.

”Jag känner ofta skuld och skam och att allt är mitt fel. Att jag är misslyckad som mamma”.

”Omgivningens brist på förståelse och kunskap gör oss väldigt ensamma”.

”Det är utmattande att behöva tänka fyra varv kring saker för att undvika konflikter”.

Se Trots Allt! filmen Föräldraröster här>>

Den 23 juni höll Attention en digital samtalskväll om trots – hur får man som förälder vardagen att fungera? 

Projektet vill genom lokala aktiviteter och folkbildningsinsatser stärka och stödja familjer med barn med trotsproblematik och utagerande beteende samt påverka attityder i omgivningen och därigenom bryta det stigma som ofta är förknippat med detta beteende.

Med projektet vill man också bidra till en attitydförändring då både släkt, vänner och andra i omgivningen kan vara fördomsfulla och ifrågasättande mot föräldrarnas förmåga att uppfostra och hantera sina barn. 

Diagnosen trotssyndrom

Trotssyndrom är inte en NPF-diagnos, men många har ADHD eller ASD/Asperger i kombination med en trotssyndrom/trotsproblematik.

När man vanligtvis pratar om trots, så syftar man ofta på de olika utvecklingsfaserna som dyker upp då och då under barnets liv. Då utvecklar barnet sin egen vilja och blir självständiga. Det kan vara jobbigt i stunden för föräldrarna. Men det leder till att barnet utvecklas.

För vissa barn pausar och avtar inte det trotsiga beteendet, utan det bara fortsätter och fortsätter. Detta skapar stora problem i barnets och hela familjernas vardag. I vissa fall kan det röra sig om så pass omfattande svårigheter att barnet får diagnosen Trotssyndrom (ODD).

Barn med trotssyndrom har ett svårhanterligt humör och blir argt fort. Det blir ofta bråk med vuxna, och barnet argumenterar mot regler och krav. Barnet kan också vara lättretat, provocerar, samt ha ett är hämndlystet och elakt beteende. Mycket sker också inombords. Barnet blir ledset, känner sig sårad och missförstådd och har svårt att se sin egen del i saker. Kriterierna för diagnosen trotssyndrom är att beteendet har pågått i minst sex månader och blivit en del i barnets vardag och orsakat en omfattande social funktionsnedsättning.

Enkät till föräldrar

Attention har också gjort en enkätundersökning där föräldrar till barn med trotssyndrom/trotsproblematik har svarat på 21 frågor. Av de tillfrågade föräldrarna uppger 80% att deras arbetssituation påverkas negativt av deras barns trotsproblematik. De har fått gå ner till deltid, eller behövt byta jobb för att få det att få ”livspusslet” att gå ihop. Vissa föräldrar har till och med blivit sjukskriva på grund av utmattning eller stress. Vidare så berättar 68% av föräldrarna att även parrelationen har blivit negativt påverkat av barnets beteende.

I enkäten syns det tydligt att familjerna ofta är en egen isolerad ö. Hela 51% uppger att deras närmsta anhöriga inte ger det stöd man behöver. De anhöriga saknar både kunskap och förståelse. Även utanför den närmsta familjen – i samhället i stort – stöter familjerna ofta på fördomar och ”goda råd”. Hela 55% uppger att man ofta får kommentarer från omgivningen.

75% svarar att de inte har något stöd från samhället alls kring barnets trotsproblematik. Även om svaren ser aningen bättre ut när det kommer till vård och behandling, så är det långt ifrån bra. 64% upplevde att barnet fått rätt eller delvis rätt vård och behandling, medan 36% upplevde att de inte fått det. Även när det gäller skolan, så finns det en hel del att önska för de här barnen. Endast 12% av föräldrarna tycker att skolan har kunskap och ger rätt typ av stöd och anpassningar.

Attentions förslag på förändringar:      
- Öka kunskapen om trots genom forskning och metodutveckling.
- Utbilda personal som möter familjerna i sin profession.
- Erbjud stöd i föräldraskapet genomutbildning och möjlighet till erfarenhetsutbyte.
- Ge de föräldrarna möjlighet till individuella stödjande samtal & individanpassad avlastning.
- Samordna stödet så att det blir lättillgängligt.

 

 

Taggar

Reportage