Trauma ligger nästan alltid bakom ett svårt missbruk

 
Trauma ligger nästan alltid bakom ett svårt missbrukStefan Sandström har alltid hittat trauma i botten hos de som lider av svåra missbruksproblem. Samsjuklighet är vanligt vid missbruk. Ångest, depression, adhd och personlighetssyndrom kan göra att man börjar självmedicinera med alkohol eller droger. Stefan Sandström, leg. psykolog, har arbetat med missbruksproblematik i 40 år. Han menar att trauma nästan alltid ligger bakom ett svårt missbruk och dömer ut den svenska missbruksvården, som han tycker inte innehåller någon traumabehandling att tala om.

Trauma är en av de största bakgrundsfaktorerna vid alkohol- och drogmissbruk. Ordet trauma betyder skada. Det handlar om långvariga problem som är ett resultat av en chockartad och smärtsam upplevelse som skapar så mycket stress och överväldigande känslor att de blir svåra att hantera.

– Man missbrukar för att man mår dåligt. Man mår dåligt för att man lider av trauman. Man måste behandla trauman för att människor ska kunna sluta missbruka, men det görs inte i Sverige i någon större utsträckning, säger Stefan Sandström, leg. psykolog.

Han tycker att Sverige är väldigt dåliga på trauma.

– Det märktes tydligt år 2015 när det kom en våg av ensamkommande flyktingungdomar som behövde hjälp att bearbeta sina upplevelser. Men det fanns nästan ingen traumabehandling att få. Det fanns äldre modeller, men den krävde språkkunskaper i svenska.

Finland har legitimerade traumaterapeuter.

– Länder som har upplevt krig är bättre på traumabehandling. USA och Storbritannien leder utvecklingen inom traumabehandling. De har universitet som är högst rankade i världen. Eftersom vi inte kan trauma så har vi gått andra vägar. Det har lett till att Sverige är sämst i hela EU när det gäller narkotikarelaterad dödlighet, säger Stefan Sandström.

Han har arbetat i 40 år med missbruksproblematik, som behandlare, handledare och på HVB-hem.

Trauma som orsak till missbruk

– I min roll som psykolog har jag alltid kommit ned till trauma som orsak till missbruk. Jag får höra om fysisk och psykisk misshandel, psykiskt sjuka eller missbrukande föräldrar, våldtäkt och mobbning. Dessa upplevelser leder till att man mår dåligt och ofta börjar självmedicinera med alkohol- eller droger.

Stefan Sandström har skrivit en mängd böcker, den senaste "Missbruk, trauma och samsjuklighet – att bemöta och behandla" kom ut år 2019 på Gothia Kompetens (tidigare Gothia Fortbildning).

Samsjuklighet är väldigt vanligt; att ha en eller flera psykiatriska diagnoser tillsammans med beroendeproblematik.

– Socialtjänsten har ansvar för missbruksvården i Sverige och psykiatrin hanterar psykisk ohälsa. Problemet är att vi inte har någon traumabehandling att tala om, så patienterna blir inte friska. Behandlingstiderna är också på tok för korta. Ofta får man vara tre månader på ett HVB-hem. Det är ungefär så lång tid som det tar att landa. Då skickas man hem. Det ligger ingen forskning och kunskap bakom. Kommunerna har helt enkelt dragit ned på sina budgetar. Tidigare kunde behandlingstiden vara ett år. Då fanns helt andra möjligheter.

Stefan Sandström är också kritisk till medicinering.

– Det är jämförbart med drogerna de tar själva med den skillnaden att de får så pass lite att det inte ger någon kick. De behöver något annat för att kunna hantera sig själva. Om man tar mediciner lär man sig inget om sig själv.

Ny, snabb metod för traumabehandling

Men den traditionella psykiatriska behandlingen är riskabel. Exponeringsbehandling där man går igenom traumat kan förvärra upplevelsen och skapa ett återtrauma. Ofta tänker man också att man inte kan behandla personer under aktivt missbruk. Så den här gruppen är svår att hjälpa om man inte har rätt kunskap.

– Genom nya metoder för traumabehandling kan man gå rakt på hjärnan och undvika skadliga biverkningar. Det är enkelt att genomföra, effektivare, snabbare och mer beständigt, säger Stefan Sandström.

Han genomgick själv en utbildning på Stafforduniversitetet i Storbritannien för 6-7 år sedan.

– Jag tänkte att det kunde vara bra att ha lite nya verktyg. Men sedan dess använder jag bara den här nya metoden.

Han beskriver det som att man inte går in i minnet, utan bara frågar om personen kommer ihåg händelsen och då är minneslänken öppen i cirka sju minuter. Under den tiden kan man genomföra behandlingen.

– Personen får gradera hur jobbigt det känns att tänka på traumat före och efter behandlingen på en skala från 1 till 10. Ett trauma brukar vara 7 eller över. Efter en behandling kan det vara praktiskt taget borta, under 3. Om det inte är det kan man upprepa behandlingen.

Reaktioner på trauma

Cirka 50-70 procent av alla trauman botar sig själva. Att vi upplever reaktioner på trauman är ett tecken på att vi börjar återhämta oss från det som hänt.

Man kan få flashbacks; att något som påminner om händelsen utlöser en reaktion så att det känns som man upplever den på nytt. Man kan få ångest, undvikande av vissa situationer eller mardrömmar.

Det värsta är att ha blivit utsatt för dödshot eller skenavrättning. Andra traumatiska händelser är incest, våldtäkt, fysisk eller psykisk misshandel, vanvård, missbruk eller våld i hemmet, psykisk sjukdom i hemmet, mobbning. Har man multipla trauman, om man har varit med om fyra eller fler av dessa saker är det 12 gånger större risk att utveckla missbruk.

– Mobbning är en giftig historia som kan orsaka suicid 30 år efteråt. När man är i missbruk är det inte säkert att man kopplar händelser i barndomen till sitt beteende.

PTSD (post-traumatic stress disorder) kan utvecklas efter en skräckfylld händelse som innehåller faktiskt eller upplevt hot mot den drabbade; som livsfara eller allvarligt sexuellt våld. Det kan vara en enskild eller flera svåra händelser, till exempel upprepade övergrepp av en närstående. Den som lider av PTSD får flashbacks då det känns som man är med om situationen på nytt. Man kan undvika vissa situationer, vara nedstämd, spänd, få utbrott av ilska och självmordstankar.

– Utagerande beteenden tror vi beror på gränslöshet och kan till och med stänga av någon från en behandling som vi tycker beter sig illa. Men det är ett klassiskt kamp/flykt-beteende att vid en flashback helt plötsligt sticka därifrån eller slåss. Personen kan inte rå för hur denne reagerar. Det sker automatiskt, säger Stefan Sandström.

Det handlar om relationer

Behandling handlar om anknytning, att skapa en relation.

– De som har ett grovt missbruk har ofta inte en enda person som de kan lita på. För att lyckas med social rehabilitering behöver de lära sig att bygga tillitsfulla relationer till sin omgivning. Annars går det inte att få relationer på sin arbetsplats, bland grannarna, i andra social sammanhang eller ens i sin familj. Personer i missbruk har ofta inte haft en parrelation som är längre än ett år.

Mentalisering är förmågan att förstå sina egna och andras tankar och känslor. En person som missbrukar har inte förmågan att förstå varför denne agerar som den gör och vad de kan få för konsekvenser för andra.

– Jag frågade en kille varför han hade rökt på. Han svarade att "Det är bara sånt man gör". Problemet är att vi förutsätter att folk vet vad de håller på med och varför.

Stefan Sandström följer sina patienter ett par år efter avslutad behandling.

– Den nya metoden för traumabehandling fungerar väldigt bra. Ofta räcker det med ett samtal för att behandla ett specifikt trauma. Själva missbruket behandlas genom att man behandlar den samsjuklighet som man självmedicinerar mot. När man mår bra så vill man inte missbruka, viljan att fortsätta finns inte längre, avslutar Stefan Sandström.