En dörr öppnas och något förändras. Det första barnet som kliver in i Trädkojan stannar i hallen, ser sig omkring och ler med hela ansiktet. ”Det är den finaste lägenheten jag någonsin sett”, säger barnet flera gånger, som om orden behöver upprepas för att rymmas. För mig går det rakt in i hjärtat! Bakom den meningen ligger ett års intensivt arbete, snart två decenniers arbetslivserfarenhet av målgruppen – och en övertygelse: barnperspektivet är kompassen som visar vägen, inte en detalj.
Av: Sol Lindhöjd, Fredahuset
Ni har kunnat följa Fredahusets nya projekt ”Trädkojan” här i tidningen Omtanke under nästan ett år. Trädkojans resa började egentligen för ett antal år sedan när jag för första gången träffade ett litet byggföretag som ville bygga en fastighet för att bidra och ta ett socialt ansvar. Våra vägar råkade mötas av en slump. Jag berättade om mitt drömprojekt. De tyckte om idén. Vi signerade avtal. Resten är så att säga, historia.
Bygget av Trädkojan sammanföll dock med IVO:s tillståndsprocess. Denna process skapade inte bara frustration, maktlöshet och gav mig tandagnissel (jag tvingades under ett halvår av tillståndsprocessen att sova med bettskena) utan sporrade mig också till att göra det bästa jag kunde under rådande omständigheter. Resultatet blev Trädkojan som jag nu hoppas kan inspirera fler att utforma den fysiska miljön i ett skyddat boende till ett utrymme där barn som upplevt våld kan börja läka.
När du kliver in i Trädkojan möts du av en genomtänkt miljö med hållbara materialval. Temat är natur: mjuka, gröna, beige, och rosa toner, trämöbler, textilier som bjuder in till att röra vid och blicken att landa. Batteridrivna ljus välkomnar redan i hallen; de uttrycker omsorg utan att vara farliga. Golvet ser ut som trä men är extra slittåligt, och bjälklaget är förstärkt med ljuddämpning. Det är inte för att tysta barn – det är för att barn ska kunna leva utan att bli tillrättavisade för varje steg.
Sovrummet har en trädkoja för barnen
Varje sovrum har en egen koja: En nedre del med mjuk matta, kuddar, en liten spegel och en ljusslinga med valbar färg. Den övre delen är gjord för det äldre barnet med madrass, kuddar, lampa och hörlurar för att lyssna eller bara vara ifred. Familjens sovdel består av flera sängar som står tätt ihop och bildar en jättestor, av trygghet. Det händer att familjemedlemmar vill sova åtskilda. Då flyttar vi isär. Att få välja är viktigt.
Köket är rakt för att skapa en enkel och funktionell arbetsyta och dörröppningar är breda. I varje lägenhet finns ett rymligt badrum för god manövrerbarhet. Det finns låga trösklar som underlättar framkomligheten för den lilla som kryper, är rullstolsburen alternativt har svårigheter att gå. Trädkojan är tillgänglighetsanpassad för att kunna möta många våldsutsattas behov av skydd. När det kommer till den yttre säkerheten finns exempelvis larm, förstärkta fönster och dörrar liksom låst port.
Sedan har vi tonåringen, vars fritidssysselsättning kan vara svår att möta då den digitala världen har ett starkt grepp. Under placeringstiden erbjuder vi rörelseaktiviteter och gemensamma spel, inomhus och i naturen. Men vi har också köpt in sminkbord; en yta som är mer än en möbel – det är en övning i att äga sin tid, sin blick och sitt uttryck. Sminkbordet kan också enkelt användas som ett skrivbord för studier och anteckningar.
Genomtänkt i varje detalj
Det finns en tanke med detaljerna och mycket lite har lämnats åt slumpen. Vi har exempelvis valt att ha runda bord, för att små huvuden inte ska möta vassa hörn. I lägenheterna finns varma ljuskällor och olika tavlor att ha på väggarna. En tavelram är byggd för att enkelt kunna sätta upp barnens egna alster på väggen. Återigen vikten av att kunna få välja. Dessa mikroval bygger något avgörande: självkänsla. Vi vet – och forskningen bekräftar – att naturens estetik, dämpade ljud, varma ytor och tydliga val hjälper ett stressat nervsystem att växla ned. När kroppen förstår att faran är över kan hjärnan börja planera igen. ”Det är den finaste lägenheten jag någonsin sett” betyder i praktiken: ”Här kan jag tänka igen”.
Tack till hela teamet på Fredahuset, byggbolaget, chefredaktör Jenny, barnexperter, forskare och sist men inte minst till IVO. Vi har tillsammans inspirerat och skapat något som jag hoppas får göra gott för många våldsutsatta barnfamiljer framöver!
Sol Lindhöjd, Fredahuset
Ett barnanpassat skyddat boende
Alla artiklar i artikelserien:
1. Vad är en trygg fysisk miljö för barn i skyddat boende?
2. Planritning och färgsättning.
4. Leksaker.
5. Det färdiga resultatet.
Fem tips till dig som går i liknande tankebanor
- Hitta ett byggbolag/fastighetsägare med en uttrycklig önskan om att göra gott, att vilja ta ett socialt ansvar. Vårt samarbete har varit en ynnest, se exempelvis fotot med sju korgar som byggbolaget på eget bevåg samlade ihop till varje lägenhet.
- Gör en budget, för det kostar pengar att bygga det fysiskt barnanpassat på riktigt. Här sållas också agnarna från vetet eftersom en del hellre lägger pengarna på annat.
- Fråga barnen runt omkring dig; hur skulle en lägenhet/rum i kollektiv se ut för att du ska trivas och känna dig trygg?
- Det finns många inom socialt och pedagogiskt arbete som brinner för att barn ska få det bättre i alla miljöer. Ta hjälp av expertisen och låt dem komma med förslag!
- Engagera nyckelpersoner i teamet och håll resterande uppdaterade. Alla i Fredahusets team har på olika sätt bidragit till att Trädkojan blev vad den är idag!
