GÄSTKRÖNIKA: I utredningen Hållbar socialtjänst (SOU 2020: 47) föreslås att socialtjänstlagen (2001: 453) ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Den nya socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
”En av utredningens utgångspunkter har varit att få till stånd långsiktiga förändringar som påverkar både människor och kommuner positivt och ger förutsättningar för en hållbar socialtjänst. En annan utgångspunkt har varit att utredningen inte får lägga förslag som är kostnadsdrivande eller ambitionshöjande. Utredningen har därför utgått från och analyserat hur socialtjänsten kan ges möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett bättre och mer effektivt sätt”.
På socialtjänstens avdelning för barn och unga innebär det dagliga arbetet att utreda behov hos familjen som kan leda till insats. Här gäller det att få med sig både vårdnadshavare och barnet att förstå innebörden av stödet, och att hitta motivationen när det gäller att ta emot stöd.
Att vara aktuell på socialtjänsten innebär ett intrång i familjens privata sfär, det i sig kan innebära att familjen känner att man har misslyckats i sitt föräldraskap. Det leder inte sällan till en känsla av skam.
Ingen ovanlig situation
En dag för en socialsekreterare kan börja med en socialjoursrapport och tre missade samtal från en mamma som är uppgiven och i upplösningstillstånd. Ett barn som trycker i väntrummet och vill inte gå till skolan, vill inte gå hem. Det här är ingen ovanlig situation för socialsekreterare under utredningsarbetet. Samtidigt förväntas socialsekreterare hantera akuta situationer samt även arbeta med förebyggande insatser. Arbetet innebär också relationsskapande med föräldrar och barn för att skapa allians. Det är resurskrävande för socialsekreterare och kräver tid för att bygga relation.
Målet vid utredningens slutfas handlar om att vårdnadshavare, barn och socialsekreterare har en samsyn om vad det är som behöver hända för att skapa en förändring. I den här fasen kan socialsekreterare erbjuda insatser från socialtjänsten som vårdnadshavare kan tacka ja eller nej till.
…var fjärde vårdnadshavare tackar nej till föreslagen insats
I kontrast till att arbeta förebyggande framkommer det i rapporten ”Rätt stöd i rätt tid – genomlysning av socialtjänstens data för barn och unga i Stockholms stad” att var fjärde vårdnadshavare tackar nej till föreslagen insats. Det trots att förslaget förekommits av en fyra månader lång barnavårdsutredning som visar att det finns oro för barnets mående och utveckling. Enligt kartläggningen tackade 21 procent av vårdnadshavarna i åldersgruppen 0–12 år nej till den insats som erbjöds. I åldersgruppen 13–17 år var det 27 procent som tackade nej.
Insatser innan problemen blir för stora
När det kommer till att arbeta förebyggande handlar det om att familjer får insatser innan problemen blir för stora. Att arbeta med samhällets mest utsatta ställer högra krav på kompetens och att den enskilde socialsekreteraren har drivkraft. Det ställer även högra krav på arbetsgivaren som har ansvar för att skapa goda arbetsvillkor för socialsekreteraren. Vår erfarenhet är att det är tidskrävande och viktigt att arbeta förebyggande.
Med det sagt så välkomnar vi en ny socialtjänstlag med förhoppningen att våra politiker också har ett helhetstänk på barns utsatthet och möjliggör för socialsekreterare att arbeta efter de nya riktlinjerna i lagen.
Maria Lundberg, socionom
Huong Nguyen, socionom