Synliggör det osynliga våldet

 
Synliggör det osynliga våldetHelena af Sandeberg och Henrik Norlén spelade Bella och Jack i Gasljus på Kulturhuset Stadsteatern. Foto: Sören Vilks. I teaterpjäsen Gasljus bryts en kvinna långsamt ned av sin man till den grad att hon börjar tvivla på sitt eget förstånd. Det är därifrån begreppet "Gaslighting" kommer; en psykisk misshandel som manipulerar en människas verklighetsuppfattning. Kulturhuset Stadsteatern höll ett samtal om det farliga psykiska våldet i samband med premiären av föreställningen.

Originalpjäsen Gasljus är skriven av Patrick Hamilton och visades först i London år 1938. Den 7 maj var det premiär för pjäsen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och våren 2022 kommer den tillbaka.

– Originalet utspelar sig i 1880-talets London där man får följa en vanlig kväll hemma hos Jack och Bella. Jack påstår att Bella har gömt en tavla, när det i själva verket är han som har flyttat på tavlan. Han har under lång tid manipulerat henne och brutit ned henne så att hon börjar tvivla på sitt eget förstånd, berättar regissören Melody Parker.

En detektiv berättar för Bella att hennes make är misstänkt för att ha mördat en kvinna i huset och stulit hennes juveler. När han går ut på kvällarna smyger han upp på vinden och letar efter juvelerna. Då tänder han gaslampan där, vilket gör att husets övriga belysning går ned i styrka. Det tar Bella som ett tecken på att hon håller på att bli galen.

Bellas mor var psykiskt sjuk, så det finns en skräck hos henne att det ska gå i arv. När Jack påstår att hon har tappat bort en räkning säger han att det är droppen för honom och om hon inte hittar den hotar han att spärra in henne på mentalsjukhus.

– Begreppet "Gaslighting" kommer från den här pjäsen. Det används flitigt i olika sammanhang där en människa får någon annan att börja tvivla på att sina egna upplevelser är sanna. Det psykiska våldet är ett viktigt ämne att lyfta. Våld i nära relationer börjar ofta där, genom att offret under lång tid bryts ned, börjar tvivla på sig själv och tror att allt är dennes eget fel. Att se det gestaltas som teater är ett bra sätt att visa och kunna få andra att förstå hur det kan se ut, säger Melody Parker.

När en människa inte längre är förmögen att tänka att "Jag tycker att det här är fel", "Det här känns inte bra", då är det mycket svårare att ta sig ur förhållandet.

Våldspyramiden börjar med nedvärderande kommentarer

Våldet brukar ofta trappas upp under flera år och smyga sig på. Man pratar om våldspyramiden som börjar med nedvärderande kommentarer och förtäckta "skämt" som följs av muntliga påhopp, därefter slag, sparkar och hot, sedan misshandel, övergrepp och våldtäkt, för att i värsta fall sluta med mord.

– Vi har ju brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning där man kan dömas för upprepade kränkningar i nära relation, men då har det redan gått så långt. Det vore bra om man kunde lagföra psykisk misshandel som ett eget brott så det blir straffbart, säger advokaten Lotta Arnborger, som också hade bjudits in till samtalet.

Den våldsutsatta personen har ofta inga pengar och ingenstans att ta vägen, så denne är i stort behov av stöd och hjälp för att komma ifrån förövaren. När det finns barn med i bilden är det ännu svårare att lämna.

– Det är vanligt att det förekommer hot, som "De kommer att ta barnen ifrån dig om du berättar" eller "Ingen kommer att tro dig, de kommer att tycka att du är sjuk i huvudet". Ofta kan offret vara mer rädd för konsekvenserna än för själva förövaren, säger Linn Moser Hällen, socionom, föreläsare och författare.

Hon är specialiserad på våld i nära relationer och uppmanades att berätta hur man kan upptäcka att någon är utsatt för våld i hemmet.

– På vissa märker man ingenting, men det kan vara saker som att personen blir mindre tillgänglig, bokar av träffar och glider undan när det handlar om det sociala. De kan också upplevas som osäkra på sig själva och ha svag självkänsla.

Kan kännas obehagligt att lägga sig i

Vi har en förmåga att tycka det som pågår bakom stängda dörrar är för privat och lite obehagligt att lägga sig i.

– Tystnaden kan vara förödande. Vi måste våga se och våga fråga. Vi måste också öka kunskapen hos professionella. Kvinnan, för det är oftast en kvinna, behöver flera olika sorters hjälp. Det räcker inte med ett skyddat boende. Det behövs traumabehandling, ekonomisk hjälp, kontaktförbud med fotboja och någon som "håller handen", till exempel hjälp med att hitta bostad. Det måste få ta tid och kosta pengar, men det finns det inte tillräckligt med idag. Det fanns mer resurser för 15 år sedan, säger Linn Moser Hällen.

Hon berättar också att många tror att det är en viss typ av kvinnor som drabbas av våld i nära relationer. Men så är det inte. Vem som helst kan drabbas.

Det är också svårt att säga vilken typ av män det är som slår. Det måste inte vara en person med psykopatiska drag, även om det ofta är någon som upplevs trevlig och vältalig utåt sett.

– Det finns vissa riskfaktorer för dödligt våld. De är missbruk, psykisk ohälsa, depression, ångest och arbetslöshet. De kan också ha hotat med självmord för att inte bli lämnade, men sedan tar de inte bara sitt eget liv, utan först kan de döda kvinnan.

Våld bottnar ofta i känslan av förlorad kontroll

Musse Hasselvall, som är författare, programledare och tidigare framgångsrik kampsportare, hade också bjudits in för att tala om vad som kan trigga våld hos män.

– Det kan bottna i en känsla av utsatthet, förlorad kontroll och makt. För att återta kontrollen tar han till våld, även när det gäller sådant som man inte kan kontrollera, som en annan persons känslor, säger han.

Musse råder att ta en titt på våldspyramiden och vara uppmärksam på de små, subtila sakerna som kan stegras till ett mer våldsamt beteende.

– Vad har du själv för beteende? Vi kan prata illa om kvinnomisshandlare, men var ligger vi själva på skalan? Det kan vara obehagligt att identifiera sig med en våldsperson. Vi män försöker ofta dölja känslor som sorg och rädsla. Istället uttrycker vi ilska.

Han tycker att man bör lära känna sin aggressivitet.

– Det är rimligt att få vara arg, men hur ser du ut då? Om någon annan blir rädd för dig handlar det inte längre bara om att du känner dig arg.

Så hur kan vi motverka våld i nära relationer?

– Vi måste jobba förebyggande med pojkar. Varför måste pojkar och män ha makt? Vi måste också se till att de som utövar våld får hjälp att sluta. De som döms får hjälp, men hur når vi alla andra? Det är lite oklart vem som bär ansvaret där, säger Linn Moser Hällen.

Melody Parker är också inne på att det måste till en större samhällsförändring.

– Historiskt har mannen haft en starkare roll i samhället. Det tar lång tid att förändra sådana normer. Det verkar till exempel vara lättare att tro på mannens berättelse, och som i pjäsen Gasljus så utpekas kvinnan som styrd av sina känslor, medan mannen står för det logiska.

Taggar

Reportage