Svåra situationer kan snabbt eskalera

 
  • Om du går emot en aggressiv person med samma spända kroppsrörelser så förstärks beteendet. Foto: Getty Images

    Om du går emot en aggressiv person med samma spända kroppsrörelser så förstärks beteendet. Foto: Getty Images

  • Bo Hejlskov Elvén är expert på lågaffektivt bemötande.

    Bo Hejlskov Elvén är expert på lågaffektivt bemötande.

Föregående
Nästa
 
Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna, som kommer att bli bra vuxna bara de får utvecklas. Precis som en växt behöver vi vatten och näring, men vissa växter behöver en pinne att stödja sig på. Särskilt när det blåser. Det är den pinnen vi ska vara för våra klienter som har det svårt och behöver stöd. Ett lågaffektivt förhållningssätt handlar om att hantera svåra situationer, utvärdera svårigheterna och förändra beteendet genom stöd, träning och behandling.

Ett lågaffektivt förhållningssätt har visat sig ge bäst resultat när det gäller bemötande av personer som inte kan kontrollera sitt beteende, är utåtagerande och upplevs som stökiga.

Viljan att alla ska uppföra sig är något som alltid har varit viktigt för människan. Det är viktigt för gruppens sammanhållning och för gruppens överlevnad. Den som inte kunde uppföra sig åkte ut. Lika viktigt var det att ta hand om den svaga i gruppen.

– När vi ser någon som förstör för andra så gör vi en snabb bedömning i hjärnan; Är det en svag person som behöver hjälp eller är den jämbördig och behöver uppföra sig? Hur förhåller du dig till en klient? Ser du den som någon som behöver hjälp av dig så har du bättre förutsättning att göra ditt jobb, annars förvärras beteendet, säger Bo Hejlskov Elvén.

Han höll en föreläsning om lågaffektivt förhållningssätt den 16 september i samarbete med Krica. Bo Hejlskov Elvén är leg psykolog, föreläsare och författare. Han introducerade metoden i Sverige och byggde en modell som han kallar den goda cirkeln.

– Tänk dig en 90-årig kvinna som har brutit handleden och börjar skrika för att det gör så ont. Om du ser henne som svag och sårbar, så tänker du att hon gör sitt bästa. Du går fram och tar ansvar genom att fråga hur det är och vad som hänt för att du blir nyfiken på henne.

Han fortsätter att beskriva de följande delarna av cirkeln; att vi känner empati, vilket gör att vi gillar personen mer, vi blir flexibla och accepterande.

– Vi anpassar oss. Trots att du var på väg någonstans, så ser du ändå till att prioritera kvinnan som behöver hjälp och sitta med henne en stund. Stressen minskar och beteendet minskar. Det känns också bra att kunna vara till hjälp. De som får största kicken av det söker sig naturligt till sådana yrken, säger Bo Hejlskov.

Negativ cirkel – personen gör det med flit

Om vi istället gör en negativ cirkel, där vi anser att personen är jämnbördig med oss själva, då bedömer vi att personen gör det med flit när den inte uppför sig.

– Om till exempel någon ligger med sin bil och blockerar vägen för dig när du vill köra om, så tänker du direkt; "Han gör det med flit, den jäveln". Då dumpar vi ansvaret på personen och blir inte nyfikna på varför personen gör som den gör.

Vi stänger av vår empati, gillar personen mindre, minskar vår flexibilitet och acceptans, anpassar oss inte, stressen och emotionella uttryck ökar, vilket gör att beteendet ökar.

– Du kanske blir så upprörd att du pekar fingret åt personen när du äntligen kan köra om bilen. Sedan gasar du extra och tycker att personen är en idiot.

Det här leder inte till en förbättring av beteendet. Vi kan inte längre utesluta personer ur gruppen som har ett oönskat beteende. Vissa personer klarar inte av att leva upp till de krav och förväntningar som samhället har utan att få hjälp och stöd.

– Vi kan inte lyckas i det sociala arbetet om vi inte tänker på det här sättet. Om du tycker att han gör det med flit så är det bara din uppfattning, men om han inte klarar av det vi förväntar så behöver vi se honom som i behov av hjälp, säger Bo Hejlskov.

För höga krav och förväntningar

Det kan finnas många olika förväntningar som kan vara svåra att leva upp till. Att förstå konsekvenser av sitt eget handlande, flexibilitet, uthållighet, impulskontroll, sociala förmågor, stresstålighet, intryckskänslighet, kommunikationsförmåga och följsamhet.

– Om jag säger att du inte får tänka på en elefant, så kommer du att göra det. Därför ska du säga vad personen ska göra, inte vad de inte ska göra. Personer med autism kan ha svårt med kommunikation och de personer som vi träffar har en tendens att säga nej till saker, de är inte lika följsamma som andra.

Bo Hejlskov tar upp affektreglering. Det är olika strategier och lösningar som man tar till när man inte kan leva upp till förväntningarna. Det kan vara att vägra, ljuga, rymma, slåss eller hota.

– Man kan behålla självkontrollen till en viss grad, men om det kommer något som utlöser affekten så man tappar kontrollen, då blir det kaos.

Flera verktygslådor att ta till

Det finns flera verktygslådor som man kan använda sig av för att tänka rätt och göra rätt i dessa situationer för att inte hamna i den onda cirkeln.

– Lågaffektivt förhållningssätt handlar om att hantera svåra situationer utan att eskalera dem, att utvärdera varför det blev svårt och att förändra så att det inte händer igen.

Om man till exempel tar tag i en stol som någon tänker kasta så förvärrar man bara situationen.

– Vi speglar varandra känslor och spänningar, så om jag går emot en person och spänner mig eller håller fast personen, så blir den ännu mer aggressiv. Istället måste vi dämpa beteendet genom att prata lugnt utan att höja rösten, avleda, inte komma för nära och sitta ned eller stå lite på sidan om för att inte komma rakt emot.

Att brotta ned och hålla fast en person kan till och med leda till döden.

– Vi ska inte använda våld och inte försöka ta ifrån tillhygget, det kan vara farligt. Låt personen kasta klart istället. Och om personen tar tag i dig ska du bara slappna av i armen, följa med i rörelsen och släppa aktivt. Om du spänner dig så ökar adrenalinet.

Sedan är det dags att utvärdera vilka förväntningar som var för höga och hur vi kan göra så att det inte händer igen.

Stöd kan vara förändringar i miljön, som att öppna upp trånga och låsta utrymmen. Sinneshjälpmedel kan vara en keps som skärmar av. Man kan anpassa kommunikationen och bemötandet och ha bättre struktur och tydlighet.

– Man kan också jobba med träning och behandling, men stöd har lika bra evidens. Vi måste ha en stödjande kultur, inte moraliserande, avslutar Bo Hejlskov.

Taggar

Reportage NPF