Ny forskningsrapport visar att Sverige har en svag statlig styrning som ger en ineffektiv arbetsmarknadspolitik och gör det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Svag styrning från staten gör den svenska arbetsmarknadspolitiken ineffektiv och försvårar möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Värst är det för de personer som redan står långt ifrån arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport från Linnéuniversitetet skriven av Alexandru Panican och Rickard Ulmestig.
Rapporten ger en mörk bild av hur arbetsmarknadspolitiken organiseras för de som behöver mest stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Svag styrning från staten är en viktig faktor till att det ser ut som det gör, menar Rickard Ulmestig, docent i socialt arbete på Linnéuniversitetet:
— Det finns en otydlighet i vad som är statens ansvar och vad som ligger på kommunerna och de lokala arbetsförmedlingarna. Detta innebär att de som kanske främst behöver stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden riskerar att erbjudas en arbetsmarknadspolitik som är ineffektiv, där den enskilde inte har rätt att få stöd och där stödet är helt beroende på vilken kommun du bor i, säger han.
Arbetsmarknadspolitikens organisering, och speciellt den som riktas till de arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden är en het politisk fråga. Olika politiska partier har olika förslag på hur arbetsmarknadspolitiken ska organiseras. Den nuvarande regeringen satsar stort på att kommunerna engagerar sig i att öka kompetensen för nyanlända, ungdomar utan gymnasiekompetens och långtidsarbetslösa för att därigenom öka deras attraktivitet på arbetsmarknaden.
Syftet i forskningsrapporten är att analysera om och i så fall hur statlig och kommunal arbetsmarknadspolitik överlappar varandra samt om arbetslösa riskerar att varken aktualiseras inom kommunal eller statlig arbetsmarknadspolitik.
Slutsatserna visar att svag styrning från staten ger ett politikområde som kännetecknas av brist på belägg och ointresse för vad som är effektivt för att etablera arbetslösa på arbetsmarknaden. En viktig slutsats i studien är att statens styrning av arbetsmarknadspolitiken är mycket vag. I intervjustudien lyfts fram flera exempel på att statlig och kommunal arbetsmarknadspolitik överlappar varandra, kommunernas och Arbetsförmedlingens verksamheter fungerar helt enkelt parallellt, vilket ger en tydlig risk för att de erbjuder samma service eller att människor faller mellan stolarna. Resultatet visar också att arbetslösa används som billig arbetskraft i flera av de studerade kommunerna för att upprätthålla den kommunala servicen.
Rapporten visar också att det finns stora lokala variationer som gör att det är hemkommunens och det lokala arbetsförmedlingskontorets val att organisera sig som påverkar vilket stöd den enskilde får.
Mer om rapporten: Rapporten är beställd av Riksrevisionen och innehåller en översikt av forskning om kommunal arbetsmarknadspolitik samt en intervjustudie om hur arbetsmarknadspolitik organiseras och styrs lokalt. Rapporten är skriven av Alexandru Panican vid Lunds Universitet och Rickard Ulmestig vid Linneuniversitet, båda forskare inom socialt arbete.
Läs hela rapporten
Lokal Arbetsmarknadspolitik: Vem gör vad, hur och för vem?
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';