Stora utmaningar med NPF och distansundervisning

 
Stora utmaningar med NPF och distansundervisningFöräldrar ha fått ta stort ansvar för att barnen ska kunna jobba hemma. Foto: Getty Images. Barn och ungdomar med NPF som upplever svårigheter i vanliga fall har fått det betydligt kämpigare under coronapandemin. En ny internationell forskningsstudie visar att distansundervisningen har varit särskilt svår att hantera för familjer med särskilt stöd i skolan. Lotta Borg Skoglund känner stor oro för att skolan och samhället inte ska kunna hjälpa dessa barn och familjer att komma upp på banan igen.

Coronakrisen har lett till nedstängningar av alla gymnasieskolor med krav på distansundervisning, vilket sätter stor press på elevens förmåga att klara sig själv. Adhd, autism, Tourette och språkstörning kan göra det svårt att planera, organisera, komma igång med saker, avsluta saker och hitta motivation. För personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har undervisningen på distans varit svår att klara av.

Lotta Borg Skoglund, specialist i allmänmedicin och psykiater, forskar om bland annat adhd vid Karolinska institutet. Hon känner stor oro över hur personer med NPF ska kunna hämta sig efter coronakrisen.

– Hur ett barn klarar av distansundervisning beror ofta på hur mycket föräldrarna har möjlighet att hjälpa till, till exempel om ens föräldrar har möjlighet att jobba hemifrån. Familjer där någon har en NPF-diagnos har ofta sämre förutsättningar socioekonomiskt. Trots att man har samma begåvning vet vi att man går ut skolan med sämre resultat och att man får jobb med sämre förutsättningar, säger Lotta Borg Skoglund.

Hon har tillsammans med Lisa Thorell på Karolinska Institutet initierat en internationell studie om distansundervisningens effekter där forskare deltar från Tyskland, Belgien, Nederländerna, Spanien, Italien och Storbritannien.

– Studien har ännu inte publicerats, men vi har börjat sammanfatta resultatet. Vi ser att distansundervisning har påverkat familjer väldigt mycket, främst i de familjer där det finns psykisk ohälsa eller behov av särskilt stöd. I Sverige har familjer drabbats betydligt mindre än i andra länder tack vara att inte grundskolan har stängts ned.

Gymnasieungdomar har större möjlighet och erfarenhet att jobba självständigt. Men har man haft svårt sedan tidigare att hänga med i skolan har den nya situationen inneburit extra påfrestningar.

– Även i familjer utan diagnoser har haft svårt att klara skolarbetet under pandemin. Det kan vara barn som precis klarar sig i vanliga fall, men som nu inte klarar den här belastningen. De högpresterande eleverna har inte heller fått sina behov tillgodosedda.

Riksförbundet Attention genomförde under mars månad en enkät till familjer med NPF och frisvaren där liknar de frisvar som forskningsstudien fick in. Här är några exempel:

”Alla mina rutiner är förstörda som tagit mig år att bygga upp.”

”Vår son har jättesvårt med distansundervisning. För oss är det lika med hemundervisning. Han klarar inte detta själv.”

”Otydlighet i uppgifter blir stress och konflikter.”

”Vår dotter klarar inte av distansundervisningen och gör ingenting på dagarna.”

”Jag förstår inte hur de kan låta ungdomar från ett resursgymnasium få studera på distans UTAN någon assistans från skolan!”

Men för vissa elever har det fungerat bättre. Distansundervisning har länge varit en efterfrågad anpassning från många familjer med ”hemmasittare”. En anpassning som länge har beskrivits som omöjlig och först blivit tillgänglig nu i och med coronakrisen.

”Min hemmasittare blommar för att hen äntligen har fått skolarbete att jobba med hemma.”

”Enbart positivt för min hemmasittande son som nu deltar lite grann i undervisningen.”

– Praktiska undervisningsmoment, estetiska ämnen och prov har visat sig fungera dåligt. Det har också varit mycket tekniskt strul och bristande kommunikation. Utifrån det vi vet idag, att covid-19 inte i någon större utsträckning drivs av skolbarn, hoppas vi på att skolorna inte stänger igen om det skulle komma en andra smittvåg. Samtidigt så har nedstängningen visat att det går att bedriva viss distansundervisning, så de som har behov av det borde kunna få möjlighet till det.

Lotta Borg Skoglund vill också belysa att skolan inte bara är viktig ur kunskapssynpunkt.

– Den lär oss att socialisera med jämnåriga och vuxna, att gå upp på morgonen och vara aktiv och för vissa kan skolan ge dagens enda näringsriktiga mål mat. Många har mått dåligt av isoleringen och att inte ha fått träffa sina kompisar.

Hon känner oro för att samhället inte inser att vi redan nu måste tillsätta resurser till skolorna för att fånga upp barn som mår dåligt psykiskt. Att det finns kompetens och personal nog att möta upp psykisk ohälsa och social utsatthet så tidigt som möjligt.

Många med NPF upplever psykisk ohälsa. Attentions undersökning visar att 53 procent av de svarande upplever att deras psykiska mående har påverkats av coronakrisen.

”Barnet har ’coronapanik’ vilket påverkar både hennes skolgång och fritid negativt.”

”Ovisshet hos sonen som bröt ihop för att Han inte vill att mänskligheten skulle dö.”

”Isolering leder till ökad ångest och depression.”

Över 43 procent av de som har insatser svarar att deras insatser har påverkats. Utav de över 460 frisvaren framgår det att stöd som man tidigare fått i form av korttidsboende, boendestöd, assistans, föräldragrupp, praktikplats, BUP med mera kan falla bort från en dag till en annan.

Det som har gjort det extra svårt i den här krisen är att stödet från far- och morföräldrar har uteblivit i och med restriktionerna.

Lotta Borg Skoglund och kollegan Lisa Thorell har haft en värdefull dialog med Attention inför forskningsstudien. Lotta sitter även med i Attentions kunskapsråd.

– Det var viktigt för oss att kunna genomföra den här studien snabbt och det har vi lyckats med. I vanliga fall går forskning inte till på det viset, avslutar hon.

Taggar

Forskning Reportage NPF