Hos en våldsutsatt person är det inte bara våldet som är problemet. Våld föder andra typer av problem likaväl som olika typer av sårbarheter kan innebära en ökad utsatthet för våld. Vem man är och hur man är ska inte ha någon betydelse när man behöver hjälp till ett liv fritt från våld. Det belyste Linn Moser Hällen under sin föreläsning på Socionomdagarna.
Hon är socionom i grunden och har jobbat med våld i nära relationer i 17 år. Linn Moser Hällen föreläser, handleder och skriver böcker om våld i nära relationer med fokus på hur forskning, teori och lagstiftning kan omsättas i praktiken.
– I socialtjänstlagen är det väldigt tydligt att socialnämnden bör beakta den särskilda utsatthet eller sårbarhet som den utsatte kan ha. Det står inte att vi bara ska hjälpa vissa personer, säger Linn Moser Hällen.
Våldsutsatta vuxna är ingen homogen grupp. Ändå tycker Linn att de ofta erbjuds samma typ av hjälp.
– Det gäller att först ta reda på vilka svårigheter som finns för just den här personen.
Allt från ekonomisk utsatthet till missbruk
Personens utsatthet och sårbarhet kan handla om bland annat ekonomisk situation, funktionsnedsättning, hedersrelaterad kontext, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, missbruk eller beroende, sexuell läggning, nationalitet eller ålder.
– Vilken typ av stöd och hjälp behövs? Det är en ganska komplicerad uppgift att ta reda på det och vi får inte ge upp eller diskriminera någon. Det finns en mängd hinder i organisationen, i samhället och i våra klienters livssituation.
En komplex behovsbild kan leda till att vi gör mindre
Många har en komplex behovsbild, vilket kan leda till att vi gör mindre för den personen eftersom vi inte har den insatsen.
Linn Moser Hällen visar en talande bild från Kunskapscentrum för jämlik vård där tre olika personer som är olika långa står bakom ett staket och tittar på en fotbollsmatch. De har alla tre fått varsin likadan låda att stå på. Men den kortaste personen når ändå inte ens över staketet för att se och den längsta personen når långt över staketet. Det är egentligen bara personen av normallängd som får rätt typ av stöd.
– Samhällets stöd är anpassat efter en ”normklient”. Den får inte vara för gammal, inte för unga, inte ha några funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller missbruk, säger Linn.
Hon förklarar att en våldsutsatt person ofta har en kombination av olika sårbarhetsfaktorer, till exempel trauma, missbruk och ekonomisk utsatthet.
Vi tenderar att leta efter det som passar in
– Det kan bli för komplext och för svårt för samhället att ge stöd till allt samtidigt. Då tenderar vi att leta efter behov som vi vet att vi kan tillgodose. Det funkar inte att ge vissa insatser först. Personen kan inte bli fri från missbruket först när risken för våld är stor och det inte finns några pengar samtidigt som det behövs traumabehandling.
Det krävs alltså en fungerande samverkan mellan socialtjänstens olika enheter.
– Det behövs särskilda resurser, särskild kompetens och flexibilitet. Vi får inte lägga problemet hos individen och säga att ”tyvärr har hon missbruk så vi kan inte göra något”. Problemet är att samhället inte har anpassat insatserna och det gör att stödet brister för vissa personer.
Hon berättar om en hemlös individ med intellektuell funktionsnedsättning och våldsutsatthet. Gruppbostaden kunde inte ta emot personen, öppenvården sa också nej och det skulle bli för dyrt att köpa in externt stöd.
– Vi måste kunna erbjuda en jämlik social vård för varje individ oavsett vilka hinder som finns. De flesta klienter ser inte ut som normklienten, avslutar Linn Moser Hällen.
Lyssna på podden Våld i nära relationer
Linn Moser Hällen driver och programleder podcasten ”Våld i nära relationer – det börjar med kärlek” tillsammans med Rebecca Lagh, Advokatbyrå Rebecca Lagh. Lyssna på podden här
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';