Socionom utvecklar nytt rapporteringssystem

Ett av socialtjänstens och utförares största problem idag är att de behöver avsätta alldeles för mycket tid på administrativt arbete.
Christina Melle tröttnade på att månadsrapporteringen tog så lång tid och tog saken i egna händer. Foto: Privat

Ett av socialtjänstens och utförares största problem idag är att de behöver avsätta alldeles för mycket tid på administrativt arbete vilket medför att människorna i behov av stöd och vägledning blir drabbade. Christina Melle är socionomen som själv har utvecklat ett automatiserat system för rapportering om familjehemsplacerade barn. Med Humandoc tar det sju minuter att få fram en månadsrapport för ett barn, jämfört med tio timmar om rapporten skulle ha skrivits manuellt.

Christina Melle är utbildad socionom och arbetar som familjehemskonsulent där hon på uppdrag av socialtjänsten placerar barn i jour- och familjehem runt om i Sverige.En stor del av hennes arbetstid gick åt till att skriva månadsrapporter, tid som hon hellre hade velat ägna åt barnen och familjehemmen. Där föddes idén till Humandoc.– Det kunde ta tio timmar per barn och månad att skriva en helt unik och fullständig rapport om hur barnet har det i familjehemmet samt att beskriva olika förhållanden och hur det går inom olika livsområden. Nu behöver jag bara göra några knapptryckningar så får jag ut en fulltömmande, personligt skriven och månadsunik rapport för varje placerat barn på enbart sju minuter, berättar Christina Melle.

Hon lät 150 barn ingå i en testpilot för systemet. Rapporterna blev mer individuella, detaljerade, informationsrika och levererades alltid i tid. Dessutom fick hon mer tid till att fokusera på att följa upp barnens behov och handleda familjehemmen.

Hade inga omplaceringar

– Mina uppdragsgivare undrade vad jag gjorde eftersom jag inte hade några omplaceringar. Jag fick allt fler förfrågningar och ökat förtroende från både socialtjänsten och familjehemmen.

En prototyp är nu klar och kommer att premiärvisas på Socionomdagarna den 22-23 november i Stockholm. Den första versionen som väntas vara klar vid årsskiftet kommer tillämpas på placerade barn i jour- och familjehem, men det finns redan planer på en version för HVB-hem och även andra områden, till exempel skyddat boende.

Genom ett frågeformulär väljer användaren de svar som passar in på barnets mående och händelseutvecklingen i familjen. Systemet skapar utifrån det en helt unik månadsrapport varje månad som tar fasta på individuella känsloaspekter, behov och nyanser. Rapporten baseras utifrån BBIC livsområden (barns behov i centrum).

– Allt som rör barnet beskrivs i rapporterna på ett personligt, nyanserat och omhuldande sätt med stor variation i språket och beskrivningarna. Systemet består också av nudging gentemot familjehemsföräldrarna om hur de kan bli bättre på att bemöta placerade barn och unga samt hur de kan förhålla sig till agenda 2030 och social hållbarhet i sitt uppdrag.

Informationen kan bli till statistik

Humandoc tar fasta på de viktiga nyanserna och känslorna och pekar på helt rätt saker. Den samlade informationen kan användas till att ta fram grafer över till exempel barnets trivsel över tid eller egenupplevda känslor avseende exempelvis sin psykiska och fysiska hälsa.

Christina vill att varje enskilt barn ska få möjlighet att växa upp under goda och trygga förhållanden där också deras psykiska välbefinnande får stå centrum för det stöd som ges. Hon hjälper också utsatta kvinnor att ta sig ur situationer av våld, prostitution och hedersförtryck.

Hon har själv erfarenhet av våld i nära relation och i det kan hon hitta drivkraften att göra livet bättre för kvinnor och barn i utsatthet.

Related posts