Låt oss slippa en återgång till äldre språkbruk och ett stigmatiserat språk inom funktionshinderområdet. Socialstyrelsens användning av begreppet ”handikapp” kan riskera en återgång till äldre språkbruk och stigmatisering av utsatta grupper i samhället. Socialstyrelsen följer inte den egna termbanken. Det är naturligtvis inte bra. Det skriver Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete i denna debattartikel.
Myndigheten för delaktighet (MFD) är Socialdepartementets egen expertmyndighet som arbetar intensivt med språkbruk, funktionshinderforskning och att stärka funktionshinderperspektivet i samhället. Det är ett exempel på en myndighet som arbetar konsekvent med språkbruk och att använda termer som funktionsnedsättning och funktionshinder. Myndigheten kan ses som en förebild inom området.
En annan myndighet är Socialstyrelsen som har poängterat vikten av att använda ett språkbruk som inte stigmatiserar människor. I Socialstyrelsens egen termbank står sedan år 2007 exempelvis att det äldre begreppet handikapp inte längre finns i termbanken och inte ska användas. Myndigheten avråder från att använda ordet.[1] Trots detta använder Socialstyrelsen själv begreppet handikapp under de två senaste åren (2022 och 2023) när man beskriver funktionsrättsrörelsen som ”handikapporganisationer”. Enligt min mening blir det här en splittrad bild om vilka ord som används och myndigheten talar emot sig själv. Det dubbla budskapet kan dessutom riskera en återgång till äldre tider när handikapp användes.
Att lämna ”handikapp”
Andra myndigheter som aktivt har slutat använda ordet ”handikapp” är Försäkringskassan som bara för några år sedan slutade att använda ordet ”handikappersättning” och ersatte detta med ordet ”merkostnadsersättning”. Men vem har egentligen rätt att bestämma om hur vi ska tala offentligt om funktionsnedsättning? ”Språk är makt” skriver organisationen SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder i Finland[2]. De menar att journalister och forskare måste föregå med gott exempel i språkanvändningen. Likaså gäller detta myndigheter i samhället. Att uppdatera sitt ordförråd och vara medveten om ordets makt är oerhört viktigt. Socialstyrelsens termbank är en kunskapsbank som ger oss värdefull information om ordens användning, innebörd och rekommendation. Den är oerhörd viktig för oss alla. Därför blir det viktigt att Socialstyrelsen även följer denna.
I en skrivelse år 2023 vid Socialstyrelsen finns följande lydelse: ”Fördelning av statsbidrag för 2023 till handikapporganisationer”. Samma typ av skrivelse använde Socialstyrelsen även under 2022. Myndigheten använder även ordet handikapp på sin hemsida på flera ställen fortfarande idag, 2024[3].
Organisationen Funktionsrätt Sverige som är en paraplyorganisation inom funktionshinderområdet benämner sina medlemsorganisationer för funktionshinderförbund och funktionshindersgrupper. Medlemsförbundet och Riksförbundet FUB (för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning) rekommenderar likaså att ordet handikapp inte används. Det återstår nu att se om Socialstyrelsen kommer att fortsätta använda det förlegade begreppet handikapp och om andra myndigheter kan komma att följa efter. Det finns goda skäl att vara vaksam över det officiella språkbruket.
Jörgen Lundälv
docent i socialt arbete och funktionshinderforskare
Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
[1] https://termbank.socialstyrelsen.se/#results
[2] https://samsnet.fi/blog/2023/09/25/sprak-ar-makt-terminologin-inom-funktionshinderomradet-uppdateras/
[3] https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/organisationer/handikapporganisationer/
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';