Snart är det sommarlov...

 
Snart är det sommarlov...Maria Lundberg, socionom, har skrivit krönikan. Foto: Studio Dittmer KRÖNIKA: Mitt sommarlov, vad jätteskönt mitt sommarlov ska bli. Vad jätteskönt mitt sommarlov ska bli. Med alla blommorna på grönan äng. Man står och ser hästarna i hagen och vet att inget är som sommaren, och vet att inget är som sommaren”.

Jag tänker som socionom inom socialtjänsten att det är så himla viktigt att ändå påminna om att det är en hel del barn som inte längtar efter det där låååånga sommarlovet. Som när texten sjungs om att inget är som sommaren, så handlar det inte om en tid där ledighet är lugn och oro, utan det är mer oro över hur berusad mamma eller pappa ska vara och att den sommarlovet är en tid för dessa barn med avsaknad av andra viktiga vuxna som ser och finns där i vardagen.

När skolan stängs ned så försvinner också en stor trygghet för en del barn. Och trots min egen barndoms svåra somrar, finns en tendens att glömma hur ensam, övergiven och rädd man är som barn. Hur totalt utlämnad ett barn är för de vuxna i barnens närhet. För trots att jag som mamma till två barn, fått vara med och ge mina barn ett fint sommarlov, med att äta glass, bada och träffa kompisar och vara uppe senare än vanligt så är min önskan att vi vuxna som har barn i vår närhet, att vi är kanske mer uppmärksamma än vanligt. Kolla i din absoluta närhet, finns det ett barn som behöver dig, behöver uppmärksammas för socialtjänsten.

Ungefär 10 procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. 5 procent har gjort det ofta. Många barn som upplever våld blir också själva utsatta. Så står det på NCKs (Nationellt centrum för kvinnofrid) hemsida om våld.

Så när de flesta barn sjunger om sommaren, finns det några barn i varje klass som önskar att sommaren inte vore så lång. Att det fanns skolpersonal som såg dem även de veckorna. Nu uppmanar jag oss alla vuxna att vara uppmärksamma på ett barns uppväxtvillkor, din orosanmälan kan rädda liv. Det kan vara den anmälan som bidrar till att ett barn får nytt hopp och möjlighet att växa upp utan våld och övergrepp.

Om du vill göra en orosanmälan till socialtjänsten som privatperson så kan du göra på flera sätt. Du kan ringa och anmäla oro för ett barn, du kan skriva in och göra en orosanmälan. Det är viktigt att du då har bestämt dig för att om du vill göra anmälan i ditt namn eller anonymt. Vill du anmäla oro för ett barn anonymt så inleder du samtalet med att berätta för socialtjänsten att du vill vara anonym. Du ringer från ett dolt nummer och börjar tex såhär:

"Hej, jag vill göra en orosanmälan anonymt. Det är så att jag har oro för ett barn". Och så berättar du vad din oro är. Vad det är som gör att du anmäler just nu. Och en av dessa anledningar kan ju vara att nu, nu när skolan är stängd så är din oro att utsattheten har ökat för ett barn. Jag vet själv som barn hur det känns att vara finklädd, stå i kyrkan och sjunga sommarsånger, det med en bitande oro över hur sommaren ska bli. Så min anmäla oro för ett barn så att det barnet kanske nästa sommar också kan klämma in i sången om hur fint det känns att få sommarlov.

"Mitt sommarlov, vad jätteskönt mitt sommarlov ska bli. Vad jätteskönt mitt sommarlov ska bli. Med alla blommorna på grönan äng. Man står och ser hästarna i hagen och vet att inget är som sommaren, och vet att inget är som sommaren.”

 
Maria Lundberg, socionom