Sluta skjut – ett projekt som lett till minskat dödande i Malmö

 
Sluta skjut – ett projekt som lett till minskat dödande i MalmöVåldet är hänsynslösare idag och sker mer öppet. Det har också gått ned i åldrarna. Foto: Getty Images Sedan hösten 2018 har Polisen i Malmö tillsammans med Malmö stad och Kriminalvården kört pilotprojektet Sluta skjut. De har efter en amerikansk modell försökt att minska det grova våldet bland stadens kriminella. Metoden har haft effekt – under den här perioden har skjutningarna minskat med ungefär 80 procent och antalet döda har gått ned från 13 till 2 personer.

– Om man går fem, sex år tillbaka i tiden har utvecklingen i Malmö sett lite knepig ut när det gäller det dödliga våldet och skjutningar. 2017 var vi uppe på över 60 skjutningar och vi hade en negativ trend när det gällde att använda skjutvapen, säger Stefan Sinteus, polismästare i Malmö.

Den gängbildning som finns i dag och det grova våld som sker nu ser annorlunda ut än för tjugo år sedan.

– Då hade vi kriminella motorcykelgäng och grupper som drev narkotikaimporten. Det fanns skjutningar om någon till exempel inte betalade. Men det var mer torpedaktigt – man lockade ut dem i skogen och sköt dem i knät. Men det fanns inga sprängningar och våldet var inte lika kallblodigt som i dag.

– Nu ser vi mer löst sammansatta gäng och grupper och det har gått ned i åldrarna. Oroliga yngre pojkar som skaffar sig skjutvapen för att det är lite ball. De blir lätt kränkta för småsaker och tar oftare fram sina vapen.

Förutom att det är hänsynslösare sker våldet dessutom mer öppet. Offret kan bli inlurat bakom en fastighet eller i en bil på en parkeringsplats och förövaren bryr sig inte ens om att vara maskerad.

– Det är närskott och förnedringsskjutning. Vi har sett fall där de till och med har skjutit bort ansiktet på folk, säger Stefan Sinteus upprört.

En beprövad modell

För några år sedan blev han kontaktad av Brottsförebyggande rådet, BRÅ, angående en amerikansk strategi för att minska och förebygga dödligt våld samt grovt våld bland kriminella grupper. David Kennedy vid John Jay College i New York drev ett projektet med en beprövad modell som de kallar Group Violence intervention (Gruppvåldsintervention eller GVI). I samma veva hade justitieminister Morgan Johansson varit över i USA och hört talas om projektet.

– Det handlade om hur man kunde jobba med kriminella grupperingar och få dem att ta bort fingret från avtryckaren. Syftet var inte att avkriminalisera dem, utan helt enkelt att få dem att inte använda skjutvapen i sina konflikter, förklarar Stefan Sinteus.

Sinteus samt företrädare från Malmö kommun åkte till New York för att bilda sig en uppfattning om modellen och se om den kunde vara möjlig att applicera i Sverige.

– Där fick vi vara med i skarpt läge på plats. Dagen innan hade de haft en skjutning, och vi fick se hur de jobbade med strategin.

En tvåårig satsning

Malmöpolisen tillsammans med BRÅ, och Malmö Stad beslutade därefter att genomföra ett pilotprojekt i Malmö som de kallar Sluta Skjut. Det var en tvåårig satsning som startade i oktober 2018, avslutades den 30 september 2020 och finansierades via EU:s fond för inre säkerhet. Malmö Universitet ansvarar nu för utvärderingen som ska visa om projektet har lett till de förväntade effekterna.

– En viktig strategi för att få evidens i detta var att hålla sig till den ursprungliga modellen och inte avvika från något. Det finns exempel i Europa där man bara har använt delar, och de har inte uppnått helt lyckade resultat.

Modellen handlar inte bara om nya arbetsmetoder, utan även om ett mer välkoordinerat samarbete, ett bättre nyttjande av existerande resurser och sättet arbetet kommuniceras ut till grupper och deltagare.

På Malmö Stads webbplats finns information om projektet och där står beskrivet att ingen vill ha grov våldsbrottslighet och skjutningar. ”Inte ens de som skjuter.”

GVI-modellen bygger på att man jobbar med de mest våldsintensiva grupperingarna. Därför startade projektet i Malmö med att polisen gjorde en beskrivning av den lokala problematiken samt identifierade och kartlade de individer som drev våldet och använde skjutvapen.

– Vi kartlade 380 killar, för det är allihop killar som står för det grövsta våldet.

Så fungerar det

Metoden utgår från den kriminologiska avskräckningsteorin med gruppintervention i så kallade ”call ins”. Då kallas personer från olika våldsgrupperingar till ett stormöte. Där medverkar även de aktörer från samhällets sida som arbetar med strategin – det vill säga polis, socialtjänst, kriminalvård och andra representanter som grupperna respekterar och lyssnar på.

Aktörerna berättar vad de vet om de kriminella, att de känner till dem mycket väl och vilka de umgås med och hur de ser på deras handlingar. De förklarar att de här personerna lever i stor otrygghet och att risken är stor att de antingen blir dödade själva eller att det blir de som håller i pistolen som tar livet av någon. Och att samhället inte accepterar det. Tanken är att de som deltar i ett call-in efteråt ska sprida budskapet vidare i sina grupper.

– Vi beskriver hur vi tänker gå på dem om de väljer att ändå trycka på avtryckaren. Det är en rätt så utstuderad modell – den är tufft. Men det finns också en annan sida. Vi visar dem att det finns hjälp att få från samhället om de är villiga att göra en förändring, säger Stefan Sinteus.

På Malmö stads hemsida finns ett videoklipp från en call in som ger en bild av hur ett sådant tillfälle kan gå till. På grund av integriteten visas inte deltagarna i bild, men vi hör deras röster. Poliserna pratar om hur en enskilds individs handlande kommer att drabba alla i gruppen genom anhållningar, avlyssningar av telefonerna, beslag, husrannsakningar med mera.

En mamma träder fram och bönfaller gängmedlemmarna att ta den hjälp som finns, att hon inte vill att de ska dö. Hon gråter. Hon har själv förlorat ett barn och blir en symbol för hur gängmedlemmarnas anhöriga kan komma att känna om någon av dem som sitter där skulle bli skjuten till döds.

En viktig del i Sluta Skjut är att civilsamhället ställer upp. I call ins deltar både trossamfund och privatpersoner.

De måste själva vilja

– De kriminella individerna som blir inkallade är svåra att hantera. Det fungerar inte att vi tvingar dem in dem i avhopparprogrammet, de måste själva vilja och vi måste hitta andra alternativ.

De är individer som redan är i kontakt medkriminalvården och är villkorligt frigivna eller har skyddstillsyn. I Malmö har de hittills gjort tre stycken gruppvåldsinterventioner som har involverat sammanlagt 27 personer.

– Sedan kom Corona och ställde till det.

På grund av pandemin var de tvungna att upphöra med att kalla de våldsbenägna personerna till stormöten. I stället fick Sluta skjut arbeta med ett komplement till call-ins, så kallade ”customer notifications”.

– De går ut på att vi i polisen samt socialtjänst och kriminalvård har samtal med enskilda individer i stället för i stora grupper, men med samma budskap. Vi har träffat 82 personer på det här sättet.

Vad har ni hoppats på att uppnå med Sluta skjut?

– Målet med gruppintervention och customer notofication är att få in dem i olika avhopparprogram. Just nu har vi ett fyrtiotal personer i någon form av hjälpprogram. I normala fall handlar det om tio, tolv stycken, så det är ungefär tre till fyra gånger så många efter att vi startade Sluta skjut.

Några väljer att ändå använda skjutvapen och då blir det påföljder.

– Vi har arbetat repressivt med tre våldsamma grupperingar och utdömt totalt 30 års fängelse till de här individerna. Fram till sista september hade vi 22 olika pågående förundersökningar och just nu sitter 42 personer frihetsberövade.

Stefan Sinteus påtalar att man kan se det på två olika sätt:

– Det finns personer som fortfarande väljer att använda våld, å andra sidan har många hoppat av.

Bra resultat

Utvärderingen av tvåårsprojektet ska vara klart innan jul, men enligt honom ser det lovande ut.

Fram till den första oktober i år hade det skett 13 skjutningar i Malmö. 2017, innan starten av Sluta skjut, var det 65 skjutningar på ett år. Alltså har det varit en minskning på 80 procent. Antal dödade har också avtagit dramatiskt. 2017 dog tolv personer i skjutningar och de första nio månaderna 2020 var motsvarande siffra två dödade.

Tror du att det minskade antalet skjutningar och dödade beror på Corona?

– Nej, det har inte med Corona att göra, säger Stefan Sinteus övertygande.

Trots att utvärderingen ännu inte är färdig, har de valt att fortsätta med GVI-modellen – den är alltså nu inne på sitt tredje år i Malmö – och mycket tyder på att den kommer att spridas till fler ställen i landet. Går det bra kommer BRÅ att införa detta i två – tre kommuner till.

– Vi har haft två stora, nationella föreläsningar där flera kommuner och polisregioner har visat intresset. Och vi har haft dragning för ministrarna Damberg och Johansson (inrikesministern respektive justitie- och migrationsminister reds anmärk). Kommunstyrelsens ordförande var med när vi pratade inför dem som har särskilt utsatta områden i landet.

Enligt Stefan Sinteus krävs det att kommunen, kriminalvården och polisen har ett bra samarbete för att lyckas med GVI-modellen. Alla måste avsätta resurser och personal, och det kostar en hel del.

– Framför allt krävs det muskler när det gäller avhopparverksamheter. Det är där de stora effekterna blir och man kan uppnå en långsiktig inverkan. Avhopparverksamhet är kostsamt, men i slutända blir det lägre kostnader för samhället, avslutar Stefan Sinteus.


Text: Åsa Larsson