Skyddat boende ska kunna ges utan beslut

Under Socionomdagarna var det stort fokus på den nya socialtjänstlagen som väntas träda i kraft den 1 juli 2025. En stor förändring är att skyddat boende för vuxna ska kunna ges utan individuell behovsprövning.

Enligt den nya socialtjänstlagen ska socialtjänsten arbeta mer förebyggande och vara lätt tillgänglig. Socialtjänstens verksamhet ska ligga i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialtjänsten ska också kunna erbjuda insatser snabbare genom att insatser kommer att kunna undantas från individuell behovsprövning.

– Alla de här delarna i omställningen behöver stabiliseras av varandra. Att arbeta förebyggande är en del av verksamhetens inriktning. En del av det är att komma in tidigt innan behoven blir för stora. När vi kommer in tidigt är det också lättare att skapa förtroende och tillit, säger Monica Engström, huvudsekreterare i Framtidens socialtjänst (SOU 2020:47).

Hon talade på Socionomdagarna tillsammans med utredningssekreterare Fredrik Hjulström och de framhöll vilken stor betydelse den nya socialtjänstlagen kommer att ha.

– Den flyttar fram positionerna och visar hur viktigt ert arbete är. Till exempel att ni jobbar vetenskapligt. Det är inte att ni inte gör det idag, men det blir tydligare. Det stärker professionens ställning.

Öppnar upp för snabbare hjälp

Många ärenden tar lång tid att utreda, så att kunna erbjuda insatser utan behovsprövning öppnar upp för att erbjuda snabbare hjälp i tid, när motivationen finns.

– Socialtjänstens huvuduppgift kommer fortfarande vara att utreda och pröva enskildas behov av insatser innan de beviljas. Men den nya socialtjänstlagen blir mer flexibel så att det på ett enklare sätt kan ges insatser utan att personen ska behöva vänta på beslut, säger Monica Engström.

Verksamheten kan på så vis anpassas bättre efter lokala förutsättningar och behov.

– Men det finns inget som säger att en kommun måste tillhandahålla insatser utan behovsprövning. Möjligheten finns att kommunen får göra det, förtydligar hon.

I varje kommun får nämnden själv ringa in sociala problem och fundera över vilka insatser man kan vinna på att erbjuda utan behovsprövning. Nämnden väljer själv om insatsen ska vara öppen för alla eller om den enskilde måste uppfylla vissa villkor.

Det gäller att ringa in rätt målgrupp

– Insatserna kan vara riktade mot vissa grupper, situationer eller problem. Till exempel dagverksamhet för en viss grupp i en viss ålder eller högstadieungdomar med en viss procents skolfrånvaro. Då får alla som stämmer in på det ansöka om insatsen och ingen kan nekas om det inte är fullt. Du får inte ifrågasätta någons behov och avråda någon från att gå, för då är det myndighetsutövning. Jobbet med att ringa in rätt målgrupp ska göras innan. Till exempel 10 procents frånvaro kanske är för lite för att det ska nå de som verkligen har behov av insatsen.

Dessa insatser utan behovsprövning kan erbjudas i egen regi eller av en annan anlitad utförare. Privata utförare får inte heller kontrollera något annat än villkoren, de ska verkställa insatsen enligt satta villkor och det krävs ett avtal med kommunen.

Insatser som inte får tillhandahållas utan behovsprövning är; kontaktperson, kontaktfamilj, familjehem, LVM-hem, särskilda ungdomshem, vård av barn eller unga i jourhem, stödboende, skyddat boende och HVB, bostad i boende för äldre eller personer med funktionsnedsättning, vård i hem för viss annan heldygnsvård.

Skyddat boende räknas in om inte barn är med

– Stödboende för våldsutsatta kvinnor ska man alltså få erbjuda utan behovsprövning, men inte om det är barn med. Det här innebär att den våldsutsatta själv kan ta kontakt med de utförare som har avtal med kommunen och slipper vänta på beslut från socialtjänsten för insatsen skyddat boende. Men tillståndsplikt och utformning av insatsen blir samma som tidigare. Individanpassade insatser kan fortfarande ges av utföraren. Det som skiljer är att kommunen kan sätta villkor för insatsen i stället för att utreda behovet för varje person, förtydligar Monica Engström när vi talas vid efter föreläsningen.

Hon ger också ett exempel där trygghetslarm med de nya bestämmelserna ska kunna ges utan behovsprövning. Då skulle kriterierna till exempel kunna vara: Personer bosatt i kommunen, över 80 år som vill ha ett trygghetslarm.

Det är viktigt att socialnämnden i sin uppsökande verksamhet upplyser om socialtjänsten, vilka insatser som kan erbjudas och var man kan ansöka.

– Det finns risker och utmaningar med det här. Hur når vi personer som vi vill nå med faktiska behov? Det får heller inte bli att vi skickar iväg alla på den här typen av insatser, vi får inte kapa myndighetsutövningen.

Dokumentation och uppföljning är viktigt

Monica Engström råder också att se upp med oseriösa utförare som ser vinstintresse före klientnytta. Det är viktigt att ha välreglerade avtal mellan kommun och utförare samt att följa upp för att se vilken effekt insatserna har.

Dokumentation och uppföljning är viktigt. Men den nya lagen kommer att öppna upp för en effektivare organisation, med ökad flexibilitet, självbestämmande och minskad byråkrati.

– Rätten till insats har varit hårt reglerad. Socialtjänsten ska med den nya lagen kunna erbjuda stöd och hjälp på ett enklare sätt och sänka trösklarna.

Men omställningen kommer att ta tid. Just nu är förvirringen också ganska stor, innan man har fått svar på alla frågor. ”Vi kan inte släppa myndighetsutövningen till privata aktörer”, var det någon som sa under utredningstiden. Men så blir det inte. Kommunen ställer fortfarande kraven, även om vissa insatser kan ges utanför myndighetsutövningen.

– Det känns säkert fyrkantigt och trubbigt i början. Sedan är jag säker på att det kommer att sätta sig, avslutar hon.