På Högskolan i Skövde arbetar forskare med en studie kring skolsköterskors identifiering av våldsutsatta ungdomar.
Våld mot barn har allvarliga och i många fall livslånga konsekvenser. På Högskolan i Skövde arbetar forskare med en studie kring skolsköterskors identifiering av våldsutsatta ungdomar. I mötet med barn och familjer är det viktigt att i sin profession kunna känna till tecken på våld.
– Våld mot barn kan ge allvarliga och livslånga konsekvenser som påverkar barns hälsa, utveckling och skolgång. Här behövs kunskap om hur våldet påverkar barnets hälsa, utveckling, och lärande även i ett längre perspektiv, säger Marie Wilhsson, lektor i omvårdnad vid IHV, Högskolan i Skövde.
Forskning visar på att barns fysiska, psykiska och emotionella utveckling påverkas i stor grad av att växa upp i en miljö där våld förekommer. I mötet med barn och familjer är det viktigt att i sin profession som skolsköterska kunna känna till tecken på våld. Detta kan göras genom att tidigt identifiera risk och skyddsfaktorer för att förebygga samt arbeta för trygga familjeförhållanden. Genom hälsosamtal kan skolsköterskan stödja en hälsosam livsstilsutveckling men även tidigt upptäcka våldsutsatta barn. Tyvärr har det visat sig att det är vanligt att ungdomar inte talar med någon om det våld de upplever i nära relationer.
Hälften rapporterade hedersrelaterat och sexuellt våld
De flesta skolsköterskor (96%) rapporterade ha misstänkt ett barn som lider av fysisk eller psykiskt missbruk. Cirka hälften av dem rapporterade förekomster av hedersrelaterat våld (54%) och av sexuellt våld (57%). Skolsköterskor med mindre erfarenhet av arbete inom vården rapporterade signifikant färre erkännande och rapportering av barnmisshandel. Resultaten indikerar att erfarenheter av våld mot barn och i nära relation är vanliga.
– Genom studien ser vi hur viktigt det är att synliggöra och öppna upp för en diskussion om hur våldsutsatta barn och ungdomar kan identifieras. Skolsköterskan har en viktig roll i att samtala med elever kring våld, sexualitet, samtycke och relationer, säger Marie Wilhsson.
Som en del i projektet bedrivs forskning kring skolsköterskans hälsofrämjande arbete – med fokus på ungdomars hälsa och livsstil i ett digitaliserat samhälle. Projektet som är en del av ett internationellt samarbete, har sitt fokus på hälsofrämjande faktorer generellt och inriktat mot skolans insatser och undervisning om sexualitet, samtycke och relationer.
Folkhälsomyndigheten visar på betydelsen av att tidigt i grundskolan börja samtala kring normer och relationer som bygger på ömsesidighet och frivillighet, vilket främjar utvecklingen av en god sexuell hälsa. Skolan bör också diskutera ungdomars värderingar kring sexualitet och relationer samt öka deras kunskap kring deras medieanvändande, rätten till sexuellt samtycke och att förebygga våld i nära relation.