Om skammen kring sexköp minskade skulle fler män våga prata om det. Och att våga prata kan vara ett steg mot att förändra beteenden. Det är en av slutsatserna i Ylva Grönvalls avhandling där hon undersökt 30 mäns upplevelser av att köpa sex och hur detta ses som ett socialt problem. Hon har också intervjuat 10 socialarbetare.
Ylva Grönvall är väl medveten om att det är en brännande fråga som hennes avhandling The Purchase of Sex – Perceptions, Experiences, and Social Work Practices handlar om.
– Sexköp uppfattas i Sverige idag som ett uttryck för ett ojämlikt samhälle och är ett politiskt laddat ämne där sociala normer och värderingar kan vara starka. För mig var det angeläget att undersöka hur sexköpare navigerar i denna omgivning som tydligt ser det som en form av förtryck. Jag ville också undersöka hur socialarbetare tolkar sexköp som ett socialt problem, förklarar hon.
Ämnet för avhandlingen går tillbaka till hennes egen bakgrund som socionom där hon bland annat arbetat med samtalsstöd för män som vill förändra sitt beteende och sluta köpa sex. Det kunde också handla om att minska skadeverkningar hos dem som säljer sex.
Annonserade efter män på eskortsidor
När hon började sin doktorandutbildning vid Malmö universitet var utgångspunkten en annan: Här intervjuade hon män som inte själva hade uppsökt en verksamhet för att få hjälp att sluta.
För att få tag i deltagare annonserade hon på eskortsidor på nätet, i dagspressen, och satte även upp information på stödverksamheten där hon tidigare arbetat. De flesta svaren kom från eskortsidorna.
– Jag blev förvånad över att så många faktiskt ville delta. När jag frågade om deras motiv uppgav de att de kände att det var bra att prata med någon som inte dömde dem. Några uttryckte också att de ville nyansera bilden av sexköpare, att de ofta inte kände igen sig i den bild som målas upp i medierna.
Intervjuerna skedde på neutrala platser och några gjordes via videosamtal eller telefon.
En balansgång mellan säkerhet och risker
– Intervjuerna ger en komplex bild. Men generellt är att de flesta resonerar med sig själva kring etiska ställningstagande och väger för- och nackdelar. Att köpa sex är en balansgång mellan säkerhet och risker. Det finns en oro för att åka fast, men också för att utnyttja andra.
I en andra delstudie har hon intervjuat tio socialarbetare som ger en bild av de metoder för samtal och terapi som används i stödverksamheter, men även resonerar kring förhållningssättet till samhällets normer.
– De flesta av socialarbetarna menade att skam och stigma gjorde det svårare för sexköpare att söka hjälp. Filten av skam gör att personer blir oroliga och tysta.
Skam sätter igång det destruktiva
Avhandlingens syfte är inte att föreslå lösningar på hur prostitutionen ska minska och hur situationen för dem som säljer sex ska förbättras, men Ylva Grönvall hoppas kunna bidra till en fördjupad bild och diskussion om hur man kan arbeta mer konstruktivt.
– Skam är inte produktivt. Skammen sätter i gång krafter som driver människor till destruktiva handlingar. Att göra det lättare att prata om sexköp och öka tillgängligheten till stödverksamhet är en bättre väg att gå. Jag tror också på att tidigt prata om sexköp med yngre personer, sprida kunskap och ge en nyanserad bild.
– En viktig del är också att tala om ensamhet. Det finns en brist på gemenskap och meningsfulla sammanhang och vissa av dem som köper sex är missnöjda med sin livssituation, säger Ylva Grönvall.