En ny sammanställning som SKL presenterade den sjunde mars visar att ökningstakten i sjukfrånvaron i kommuner och landsting bromsade in kraftigt 2016. Detta efter en stadig ökning sedan 2011.
Sjukfrånvaron i kommunerna steg från 7,0 till 7,2 procent mellan 2015 och 2016 och i landstingen från 6,0 till 6,2 procent. Ökningen på riksnivå är därmed betydligt mindre än åren innan och indikerar att sjukfrånvarokurvan är på väg att plana ut. Andelen långtidssjukfrånvaro minskar i både kommuner och landsting och nära en tredjedel av kommunerna redovisar en minskning av sjukfrånvaron.
− Vi har med oro följt sjukfrånvarons utveckling på senare år, men också varit medvetna om att en vändning sker förr eller senare. Även om vi vet att sjukfrånvaron i Sverige varierar i cykler så vore det naturligtvis ändå skönt om vi snart kunde se en faktisk minskning, säger Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Bilden stärks även av Försäkringskassans statistik. Deras analyser visar att det mål om nio sjukpenningdagar som regeringen satt upp för 2020 bör kunna nås med marginal, om inget drastiskt händer som helt förändrar nuvarande utveckling. Ett mer långsiktigt mål är dock att få bukt med de stora svängningarna, som är ett problem i sig.
− Vi vet att arbetsgivare endast i begränsad utsträckning styr över svängningarna i sjukfrånvaron, men den del arbetsgivaren faktiskt kan göra något åt ska vi också se till att göra det allra bästa av. Och generellt sett är arbetsgivare i kommuner, landsting och regioner bra på arbetsmiljöarbete, säger Caroline Olsson.
För även om det inte finns några tydliga samband mellan arbetsmiljö och de stora fluktuationerna i sjukfrånvaron på nationell nivå – varken när den går upp eller ner – så måste alla välfärdens arbetsgivare jobba både hälsofrämjande och förebyggande. Arbetsmiljöarbetet ska alltid ha hög prioritet – oavsett nivån på sjukfrånvaron.
− Från SKL:s sida ser vi en stor styrka i att bedriva det här arbetet tillsammans med övriga parter på arbetsmarknaden. Just nu arbetar vi till exempel aktivt utifrån den avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser som parterna tagit fram, säger Caroline Olsson.
Avsiktsförklaringen togs fram av parterna sommaren 2016 som ett alternativ till ny lagstiftning på området. Den omfattar 23 konkreta åtgärder inom åtta områden som på olika sätt syftar till att få friskare arbetsplatser.
