SIP-planer hjälper långtidssjukskrivna

 
SIP-planer hjälper långtidssjukskrivnaRanmali Fernando är socionom och SIP-samordnare inom ekonomiskt bistånd i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i södra Stockholm. Foto: Karin Skoglund. Personer som har kontakt med både socialtjänsten och hälso- och sjukvård har rätt till en SIP-plan, en samordnad individuell plan. I stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i södra Stockholm arbetar socionomen Ranmali Fernando som SIP-samordnare inom ekonomiskt bistånd. Enligt henne är SIP-planer en viktig insats för långtidssjukskrivna.

– Vi behöver samverka med vården, vi saknar tillräckligt med kunskap om klienters hälsa och hälso- och sjukvårdens rehabiliteringsformer. Och hälso- och sjukvården saknar kunskap kring hur vi arbetar med arbetsrelaterade insatser, säger Ranmali Fernando, socionom och SIP-samordnare.

Bestämmelser om SIP finns reglerat i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen sedan 2010. En SIP-plan är ett verktyg för att involvera klienten och alla professioner som arbetar med klienten. I planen görs en tydlig planering på vad klienten behöver och vem som ska göra vad. Alla medverkande i en SIP-plan skriver under planen för att intyga sitt ansvar. Uppföljning av planen görs tre månader senare och säkerställer att klienten inte faller mellan stolarna. Klienten själv har makt över planen och stort inflytande på planeringen.

– Klienten får sin röst hörd. Många klienter tar också själva initiativet till en SIP-plan, berättar Ranmali Fernando på sitt kontor som ligger i gamla slakthusområdet i Stockholm med Globen som siluett.

Annars är det vanligt att en socialsekreterare ser behov av en SIP-plan och stämmer av det med sin klient som först måste ge ett sekretssmedgivande. Klienten bestämmer själv vilka personer som ska vara med på SIP-mötet. Exempel på personer som kan medverka är läkare, kurator, boendestödjare, biståndshandläggare, socialsekreterare och många fler.

Leder ofta till psykisk ohälsa

SIP-samordning är vanligt för barn och unga, men inte lika vanligt inom ekonomiskt bistånd, menar Ranmali Fernando. Stadsdelen började med SIP-samordning inom ekonomiskt bistånd i projektform för drygt ett år sedan. Målgrupp var långtidssjukskrivna som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Stadsdelen är stor och har många klienter som har fått försörjningsstöd under lång tid. Många är utlandsfödda som aldrig arbetat i Sverige och är långtidssjukskrivna.

– Vi kan se att en sjukskrivning som börjar med fysisk ohälsa ofta också leder till psykisk ohälsa. Därför är det så viktigt för klienten att få stöd och hjälp att komma vidare.

Hennes roll som SIP-samordnare är att underlätta för socialsekreterarna och bistå med hjälp.

– Jag arbetar mycket med ärendedragningar med kollegor, jag samordnar SIP-mötena vilket innebär att jag är sammankallande, neutral mötesledare och står för dokumentationen. Jag samverkar också med vårdcentraler i området.

När klienten gett sitt medgivande till en SIP-plan tar Ranmali Fernando kontakt, antingen genom ett SIP-material som skickas till klienten eller på telefon. I brevet skickar hon broschyr, sekretssmedgivande och ett självskattningstest för klientens hälsa, ett verktyg som kan följas upp senare.

Kan ta tid att få möte med vården

En stor utmaning med SIP-samordningen är att det kan ta tid att få till SIP-möten med vården. Stadsdelen har ett samarbete med två vårdcentraler där de fått en direkt kontaktväg in som gör att Ranmali Fernando kan få till snabba möten. Annars kan det ta några veckor, i värsta fall några månader och det försvårar arbetet.

– Motivation för klienten är färskvara. När klienten själv vill, försöker vi agera snabbt så att inte intresset försvinner. Klienter tycker oftast att en SIP-plan är något positivt. De vill att vi ska stödja och hjälpa till, de vill bli sedda. För många är det också svårt att veta vem av oss som gör vad, men med en SIP-plan blir det tydligt för klienten.

En annan utmaning med SIP-samordningen är okunskap om varandras verksamheter, men de allra flesta förstår behovet av samverkan, menar hon.

Så vad kan en SIP-plan innehålla?

– Det är klientens egen plan och den är individuell. Helst ska klienten också ha egna aktiviteter i planen som ska genomföras.

Planen kan till exempel innehålla program med sjukgymnast, blodprovstagning på vårdcentral, arbetsinriktad rehabilitering några timmar per vecka och behov av boendestödjare. Det finns inga egentliga begränsningar i vad en plan kan innehålla. Det viktiga är att den blir bra för klienten och ett steg framåt.

Behovet är stort

Behovet av en SIP-plan är stort i stadsdelen och det är inte alltid de kan möta behovet, säger Ranmali Fernando, men projektet har varit framgångsrikt så hon fortsätter som SIP-samordnare efter projektets slut.

– Vår förhoppning är att framöver även kunna erbjuda en SIP-plan till dem som nyligen blivit sjukskrivna och att etablera fler samarbeten med vårdcentraler i området.

Och trots att coronaviruset satte stopp för flera SIP-möten har Ranmali Fernando genomfört 32 SIP-möten på drygt ett år. Flera klienter har sänkt sin sjukskrivingsgrad och flera har i självskattningstestet skattat sitt mående högre. Det är små steg, men viktiga steg i rätt riktning.


Karin Skoglund