Åsa Källström är professor i socialt arbete och har studerat våldsutsatta barn och deras erfarenheter. Under tiden på skyddat boende fick de hjälp att förstå att de inte är ansvariga för våldet.
Åsa Källström var en av talarna på Dagen för Skyddat boende som arrangeras av SSIL – För vård och omsorg och Stiftelsen Insats skyddat boende.
Hon berättar att det finns olika typer av våld i nära relationer. Situationsbundet våld är vanligast. Det bottnar i konflikter och kan ske till exempel på helgen i samband med alkohol eller i slutet av månaden när pengarna börjar ta slut. Nästan lika många kvinnor som män utövar det våldet. Den andra typen kan kallas intim terrorism och följer ett mönster av dominans, makt och kontroll. Våldstypen utövas nästan alltid av män och består av allvarliga och frekventa våldshandlingar, vilket leder till att offren upplever en nästan konstant fara.
– I en studie uppgav 702 unga vuxna att de erfarit våld eller allvarliga konflikter mellan föräldrarna under barndomen. 71 procent uppgav att båda föräldrarna utövat våld mot varandra. Då hade våldet varit långvarigt, kanske med perioder då det varit lugnt. 5 procent svarade att mamma utövat våld mot pappa och 22 procent att pappa utövar våld mot mamma. Det våldet var grövre och mer omfattande och påminner om intim terrorism.
De kan tro att de själva är ansvariga för våldet
I en annan studie intervjuade Åsa Källström tio barn på skyddat boende om hur de uppfattade våldet.
– En del barn beskrev våld som ett sätt att kräva lydnad, där man måste göra som pappa säger. Det kan göra att barnet tror att de kan undvika våldet genom att göra allting rätt. Då kan barnet tro att de själva bär ansvaret för våldet om de inte klarar av det, till exempel genom att råka tappa något i golvet eller få dåligt resultat på ett prov i skolan. Andra barn uppfattade våldet som kroniskt och elakt. Vi måste verkligen skydda barnen från detta.
Studier visar att föräldrars våld ökar risken för PTSD, ångest, depression och självskadebeteende. Enligt internationell forskning har barn som upplevt våld i familjen 63 procent mer problem än barn i allmänhet. Problemen tenderar också att öka med tiden.
Visste inte hur länge de skulle stanna
– Enligt forskning från 2019 uppvisar barn på skyddat boende mer problem än barn som bor kvar med den våldsamma personen, något som kan ha att göra med förlusten av sociala nätverk. I våra studier beskriver barn att de inte visste vad som skulle hända, de visste inte hur länge de skulle vara kvar och situationen upplevdes kaosartad. Ungefär hälften beskrev våldet som skrämmande och jobbigt att prata om, men det kändes bra. Hälften ville inte prata om det och tyckte inte att de hade det behovet. Utmaningen för den som arbetar med dessa barn är att förstå vilka som behöver prata eftersom problemen kan bli värre med tiden.
Barn ger oftast goda betyg till skyddade boenden. Enligt en kartläggning uppskattade barnen tryggheten, förutsägbarheten och förtroendet. De uppskattade också valmöjligheter hur samtalen skulle ske utan krav, att bli bemött med vänlighet och förståelse utan dömande.
– Barnen har uttryckt vad som är viktigt för dem och vad de uppskattade. De fick bland annat hjälp att förstår att de inte är ansvariga för våldet. De uppskattade också att få spela spel och fika. Det kan tyckas enkelt att bjuda på fika, men det visar att barnet har ett värde, säger Åsa Källström.
