Så ska polisen bättre kunna kartlägga utsatta områden

Jenny Fors 2 Dec 2021

Kartverktyget kan hjälpa polisen att jobba mer effektivt mot den organiserade brottsligheten. Polisen listar vartannat år vilka områden som klassas som utsatta i Sverige. Nu har ett nytt kartverktyg tagits fram av forskare vid Malmö och Lunds universitet som ska förbättra kartläggningen.

De metoder som används för att avgöra om ett område ska klassas som utsatt eller ej, innehåller ett stort mått av godtycke. Det menar Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

– Det avgörs ofta av den lokala polisens underrättelser och subjektiva bedömning. Det har saknats en mer strukturerad modell för att bedömningen av utsatta områden ska bli välgrundad och stämma överens med verkligheten, säger han.

Tillsammans med flera andra forskare har han nu tagit fram ett statistiskt verktyg baserat på objektiva bedömningskriterier som till exempel sysselsättningsgrad, befolkningssammansättning avseende ålder och utländsk bakgrund samt anmälda brott.

– När vi har jämfört våra resultat med polisens lista ser vi att ett flertal områden som enligt verktyget klassas som utsatta, inte finns med på listan och tvärtom. De tre områden som i år tillkommit på listan hade redan identifierats av den statistiska modellen, säger Manne Gerell.

De tre nya områdena på årets lista är alla i Stockholms län. Det handlar om Grantorp/Visättra i Flemingsberg i Huddinge kommun och Fisksätra i Nacka, som nu bedöms som utsatta områden. Samt Valsta i Sigtuna som nu bedöms som ett riskområde.

– Vi har delat in Sveriges tätorter i ett rutnät och genom verktyget kunde vi då jämföra våra analyser med polisens lista. Ungefär 60 procent av områdena som polisen tidigare identifierat överensstämde med våra resultat.

Polisens lista styr vilka polisiära resurser som kan sättas in i arbetet mot den organiserade brottsligheten lokalt, så det är viktigt att den stämmer med verkligheten.

– Området Valsta i Sigtuna kommun är ett exempel på ett område som haft en tuff situation med kriminella gäng men som inte klassats som utsatt. I sådana lägen kan det bli svårare att få kraft i det brottsbekämpande arbetet för att vända utvecklingen, säger Manne Gerell.

Nu har det statistiska underlaget integrerats i polisens IT-system och kan förhoppningsvis bli ett komplement till det traditionella underrättelsearbetet. Nicklas Guldåker, universitetslektor i kulturgeografi vid Lunds universitet, har arbetat med implementeringen.

– Vi hoppas att kartverktyget kan hjälpa polisen att jobba mer effektivt mot den organiserade brottsligheten. Genom att också åskådliggöra områden som riskerar en negativ brottsutveckling blir det också lättare att jobba förebyggande, säger han.

Jenny Fors 2 Dec 2021