Bakom den självsäkra ytan hos en narcissist finns ett lidande och en sårbarhet som ingen ser. Narcissisten gör allt för att dölja sitt självhat, vilket kan skapa stora konflikter. Boken ”Störst, bäst och skörast” slår hål på en del myter om narcissism och vad som är möjligt att förändra.
Den allmänna bilden av en narcissist är en person som hela tiden vill framhäva sig själv och sin egen förträfflighet, har en arrogant attityd och inte bryr sig om vad andra känner. Begreppet kommer från den grekiska myten om Narkissos som förälskade sig i sin egen spegelbild.
– Det kan bli lite missvisande, för det stämmer inte att narcissisten bara är upptagen av sig själv. Personer med narcissistiskt personlighetssyndrom, som den kliniska diagnosen heter, är extremt beroende av andra människor. Deras drivkraft är att bli beundrade av andra och upprätthålla bilden av sig själv, säger Niki Sundström, psykolog.
Hon arbetar med psykiater Peder Björling på en mottagning för personer med personlighetssyndrom vid Psykiatri Sydväst i Stockholm. Nu har de också skrivit en bok tillsammans: Störst, bäst och skörast – en bok om narcissism.
– Bakom den här grandiosa självbilden finns nämligen en skörhet som man inte pratar så mycket om. Narcissister lever hela tiden med ett extremt självhat. De är rädda att bli ifrågasatta och avslöjade. Det är därför de reagerar så aggressivt mot kritik, säger Niki.
Kriterierna för narcissistiskt personlighetssyndrom
Diagnostiska kriterier enligt DSM-5 krävs minst fem av följande drag, som är ihållande och har funnits sedan tidig vuxenålder: Grandios känsla av självbetydelse, upptagen av fantasier om framgång, tron av att vara unik, behov av överdriven beundran, känsla av att ha rätt till saker, exploaterande beteende, brist på empati, arrogans och överlägsenhet, avundsjuka.
Det finns förstås en skala, lika som det gör vid autism, men dessa personlighetsdrag leder ofta till att man stöter på väldigt stora problem. Det kan vara konflikter på arbetsplatsen, med vänner eller kärleksrelationer som kraschar.
– De som söker hjälp hos oss kommer för att de mår dåligt, har mycket ångest och jobbiga tankar. Det blir ofta svårt att upprätthålla den här självbilden och när den blir punkterad så blir det extremt jobbigt, säger Peder Björling.
De försöker hela tiden undvika att uppfattas som misslyckad, svag eller osäker
Det inre stämmer inte överens med det yttre bilden. En person som brottas med låg självkänsla och osäkerhet brukar bete sig nervöst, be om råd och på andra sätt visa sin oro. En narcissist skulle inte drömma om att visa sig sårbar. Då faller ju hela korthuset ihop.
– En narcissist har ofta extremt höga krav på sig själv. De försöker hela tiden undvika att uppfattas som misslyckad, svag eller osäker. För att göra det så lägger de all kraft på att framhålla sig själva. När de får kritik så skyller de ifrån sig eller går till motattack, säger Niki.
Känslan av skam står man inte ut med
Hela tiden lurar självhatet där bakom. När skammen hotar är det ofta ilskan som kommer fram.
– Tänk dig en narcissist som har skällt ut sin son och känner skuld över det. En rimlig skuldkänsla är att man vill fixa till situationen och be om ursäkt. Men om man har en bild av sig själv som världens bästa pappa så blir skuldkänslan så otäck att hantera så man hamnar i självförakt och skam. Det står man inte ut med, säger Peder.
Ofta kommer de själva från dåliga uppväxtförhållanden där de har pressats till att vara högpresterande eller inte har haft något utrymme att göra fel. Våra personlighetsdrag är också ärftliga och tvillingstudier visar att problematisk narcissism kan ha en ärftlighet som ligger någonstans mellan 35-70 procent.
– Om man har svårt att visa sig ledsen och rädd har man också svart att förstå andra som känner så. Då reagerar man oftast med ilska i stället, till exempel att bli arg på läraren när ens barn är ledsen över något som hänt på skolan, säger Peder.
– Gemensamt för alla med narcissistiskt personlighetssyndrom är att de inte kan känna glädje mer än flyktiga ögonblick. I stället för att vara nöjd över något eller bara njuta av stunden går tankarna tillbaka till alla faror som lurar. ”Jag lyckades nu, men tänk om det inte går lika bra nästa gång”, säger Niki.
Ett litet mått av narcissism är naturligt
Boken tar också upp sund narcissism. Alla har vi någon gång blivit arga när vi har fått kritik, men i efterhand kunna ta till oss en del av det som sagts. Kanske har vi ibland känt ett styng av avundsjuka när någon annan lyckats. Det har gjort att vi själv anstränger oss lite extra. Ett litet mått av narcissism är något naturligt som gör att vi kan bevara en positiv bild av oss själva, att tro att vi kan och är värd att lyckas.
– Sund narcissism handlar om en lagom stor självkänsla, medan den som har ett övermått av narcissism har en orimligt hög grad av självkänsla. Narcissisten tycker ofta att ingen annan ser hur bra de är. Det här har skapat en myt av att narcissisten är känslokall. Man kan inte tro att den kan hata sig själv när den beter sig så buffligt mot andra.
Det finns många myter kring narcissism och många böcker som beskriver hur narcissisten har behandlat sin partner illa. Det är en väldigt negativ bild vi har av dessa människor.
– Vi vill nyansera bilden och beskriva hur det är att ha narcissism och hur det kan behandlas. Hos oss prövar vi nämligen nya sätt att behandla narcissistisk personlighetsproblematik, säger Peder.
Fungerande behandlingar
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) har visat sig fungera bra. Den är utvecklad för borderline av professorerna Anthony Bateman och Peter Fonagy, som 2022 beskrev hur de arbetade med MBT även för narcissistiskt personlighetssyndrom. Peder och Niki tog kontakt med forskarna, som var till god hjälp under implementeringen av MBT för narcissism, MBT–N.
Mentalisering handlar om hur man tar hänsyn till sina egna och andra personers tankar och känslor. Om man upplever att sin självbild är på väg att rasa blir man snabbt stressad och har svårt att tänka på hur andra känner. MBT hjälper till att stärka patientens mentaliseringsförmåga.
– Man övar genom att prata om problemsituationer i grupp. Det är ett bra sätt att se flera perspektiv på en situation. Deltagarna kan ta hjälp av varandra för att se likheter och olikheter hur man tänker och känner, säger Niki.
De använder sig också av behandlingsmetoden GPM (good psyciatric management). Det är en kortare behandling där personen får ökad kunskap om sin diagnos och sätta mål som är kopplade till vissa specifika problem.
Kan narcissisten erkänna sina problem?
– Jag får ofta frågan hur det är att sitta tillsammans med ett gäng narcissister. Vissa kanske också undrar hur man sätter en sådan diagnos, om personen ens kan förstå sina problem. Men då får man komma ihåg att de här människorna vill göra något åt sin situation. De klarar inte av dessa ständiga konflikter och mår fruktansvärt dåligt, säger Peder.
– Det finns mycket stigma och myter. Många som har haft en narcissistisk partner kan till exempel tro att den där första tiden av förälskelse bara var ett spel. Men de kan absolut vara omtänksamma och nyfikna på andra än sig själva. Det som skiljer dem åt är tankarna på att hela tiden framstå som bättre. Till exempel när de lyssnar på sin partner så är de mer upptagna på hur de själva uppfattas än på vad partnern faktiskt säger, avslutar Niki Sundström.
