Så kan du stärka ungdomens tro på sin förmåga

Vad kan stärka ungdomars vilja och förmåga att lämna gängkriminaliteten? Motiverande samtal (MI) är en beprövad metod som kan ge kraft till att hoppa av. I sin senaste bok beskriver Liria Ortiz MI och CRAFT (Community Reinforcement Approach and Family Training) varvat med verkliga berättelser och raptexter.

Rap beskriver inte bara den glorifierade gangsterkulturen. Här finns också låtar som kan inspirera till avhopp och att ändra livsstilen. Musik förmedlar känslor och tankar. Genom att diskutera raptexter kan man få en förståelse för ungdomars situation och de kanske kan hitta motivation till förändring. Liria Ortiz, legitimerad psykolog, psykoterapeut och föreläsare, spelade upp några låtar under sin föreläsning på Socionomdagarna.

Imenella rappar i låten Chagga om att kompisen borde lämna sin destruktiva relation och miljön hon befinner sig i. Den manliga rapartisen Yasin uttrycker sorg, ensamhet och reflekterar kring livets svårigheter i låten Sista spåret. ”Vem som helst kan japp (skjuta), likaså kan vem som helst bli jappt (skjuten).”

– Rapmusiken har mycket som de kan känna igen sig i. Många bearbetar det som de har varit med om. Motiverande samtal handlar om att plocka fram någons inre vilja till förändring. Det är mer verksamt än att komma med goda råd, för unga gör ofta precis tvärt om mot vad vuxna säger.

Fråga inte om känslor

Musik är ett bra sätt att närma sig och etablera en relation med ungdomen. Liria råder att ta reda på vad som intresserar din klient. Ett annat grundläggande tips är att vara uppmärksam när du vill fråga om känslor. Detta gäller särskilt om du märker att ungdomen har svårigheter att uttrycka känslor eller tycker att det är pinsamt på grund av maskulinitetsnormer.

– Många har svårt för att prata om sina känslor eller ens veta vad det är man känner. När det är så brukar jag i stället fråga om tankar eller beteenden, för att underlätta.

I sin nya bok ”Motiverande samtal, MI och CRAFT: färdigheter för att motivera unga i gäng och deras anhöriga” beskriver Liria Ortiz vad som lockar unga till kriminalitet och hur du kan motivera ungdomar som är på väg att rekryteras eller vill hoppa av och ändra sin livsstil.

– Man pratar mycket om förorten och de svårigheter som finns, men man ska också komma ihåg att de allra flesta pluggar, skaffar jobb och går vidare med livet. Jag vill gärna fokusera på skyddsfaktorerna som kan ge styrka att stå emot det som kan vara lockande med kriminalitet.

Motivation är en förutsättning till förändring. Insatser har ingen verkan utan motivation och motivation har ingen verkan utan insatser. Båda behövs för att skapa förändring. Och Motiverande samtal, eller MI som det brukar förkortas, är en beprövad och beforskad metod som fungerar.

– Många ger ett nyårslöfte inför det nya året. En studie visar att ungefär 25 procent bryter sitt nyårslöfte redan efter en vecka och mer än 50 procent efter två veckor. Det är normalt att motivationen dalar om man inte får hjälp att upprätthålla den.

Vanligaste felet att inte lyssna aktivt

Liria Ortiz är en flitig föreläsare och författare, men arbetar också kliniskt med MI och kognitiv beteendeterapi, KBT. Hon menar att ett av det vanligaste felet vi gör i mötet med ungdomar är att vi inte lyssnar aktivt.

– Vi tror att vi är bra på att lyssna och samtidigt är problemet att vi tror oss veta vad ungdomen behöver. Vi måste ställa frågor och vänta på svaret. ”Vad är viktigt för dig? Med det du vet nu, hur skulle ditt liv se ut om du fick bestämma själv?” Ge det tid. Börja inte ställa följdfrågor eller komma med förslag utan lyssna på svaret först. Observera ditt eget beteende, börjar du ge råd utan att ungdomen är intresserad av dem? Det här blir väldigt tydligt när man spelar in samtal. Innan jag kom i kontakt med MI år 1999 trodde jag att jag var en jättebra lyssnare. Men i verkligheten var det katastrofalt dåligt. Jag gav ut råd utan att be om lov, och med alla goda intentioner försökte jag övertyga klienter att göra det som jag tyckte var bäst för dem, säger Liria och skrattar.

Ett annat fel är att vi antar att personen är motiverad. Men eftersom motivationen naturligt går ned, så behöver vi ta reda på om motivationen finns. Och genom motiverande samtal kan vi få upp motivationen.

– Det är också naturligt för vår hjärna att se problem. Därför behöver vi få i gång samtal om förändring. Det här är något man måste träna på. Som samtalsledare behöver vi också kunna hantera motstånd. Tänk dig ett trafikljus, vid rött ljus måste du stanna upp och byta strategi. Vad kan vara hjälpsamt att säga? Vid gult ljus kan det finnas en osäkerhet och vid grönt ljus märks ett engagemang. Då kan du uppmuntra ungdomens tankegångar. Till exempel: ”Det låter som du har funderat en del och börjar få idéer. Vad tror du skulle passa dig bäst och vara ett första steg?”

Bekräfta styrkor och framsteg

Liria råder också att bekräfta ungdomens styrkor och framsteg. Sedan är det bra att vara medveten om att vissa ord kan vara negativt laddade. Som ordet ”hjälp”. Det kan ibland ge intrycket att personen är i en underlägsen position och inte klarar sig själv. Ord som man kan använda i stället är att få verktyg, färdigheter eller ökad kunskap om sig själv.

Hon berättar om rapparen Ken Ring som beskriver en uppväxtmiljö där våld och kriminalitet är vardag. Unga fostras att vara hårda och självständiga. Att be om hjälp är förknippat med skam och ses som ett tecken på svaghet.

Vissa ord triggar och andra skapar trygghet. ”Du måste ändra ditt beteende” kan skapa motstånd. Ingen gillar när någon säger vad man måste göra. Prova i stället att uppmuntra genom att till exempel säga: ”Du kan välja att utforska alternativa beteenden om det känns okej”. På samma sätt kan ”Du måste ta ditt ansvar” upplevas kravfyllt. Byt ut det mot ”Du har möjlighet att påverka din situation”. Det är bra att betona självbestämmande.

En myt som Liria vill slå hål på är att det tar tid att etablera en relation.

– Det stämmer inte riktigt. En relation kan etableras snabbt. Det tar ungefär fyra sekunder att få ett första intryck av någon. Sedan kan det ta lite längre tid att utveckla en positiv relation, särskilt om man får en dålig start eller påminner om någon som personen tycker illa om. Men det första steget inom MI är att etablera en relation, ett samarbete. Sedan behöver vi jobba med acceptans, medkänsla och empowerment.

Centrala komponenter i MI

Centrala komponenter i MI är alltså att stärka personens tro på sin förmåga att kunna förändras och ställa öppna frågor för att ge plats i samtalet så att personen uttrycker sina egna skäl till förändring. En MI-baserad strategi vid avhopp är att fråga om det förflutna, nuet och framtiden, i syfte att personen ska bli varse sina egna styrkor.

– Fråga vad personen har gjort tidigare för att klara av svåra situationer. Fråga om nuet, till exempel vad som ger personen kraft att stå ut med svårigheter. Sedan när det gäller framtiden kan du fråga vilka av personens styrkor kan användas för att klara av ett avhopp, avslutar Liria Ortiz.