Sprängningarna har ökat och under inledningen av 2025 genomförde de kriminella gängen sprängningar dagligen. Det är ofta unga som utför dessa dåd och de får bra betalt. Rissa Seidou, områdespolis i Järva, tycker att vi måste ställa högre krav och agera snabbare.
Järva, norr om Stockholm, bedöms enligt Polisen ha tre särskilt utsatta områden; Husby, Tensta och Rinkeby. Majoriteten av befolkningen härstammar från Afrikas horn, Irak, Syrien, Turkiet och Iran. Inom Järvaområdet talas 110 olika språk.
Här arbetar lokalpolisen nära gängkriminella och områdets medborgare med målet att stoppa gängkriminalitet, nyrekrytering och främja avhopp.
– Vi har fokuserat väldigt mycket på att stoppa skjutvapenvåldet, nu är det sprängningarna som ökar. En ungdom kan få 70 000 kronor för att spränga en port. Det här måste få ett slut. Myndigheter och civilsamhälle skulle kunna arbeta mer effektivt, säger Rissa Seidou, som var en av föreläsarna på UngaVuxna-dagarna som Krica och Högskolan Sapu arrangerade.
Temat var Aggressionens villovägar och visst finns det all anledning att stanna upp och fundera varför samhället ser ut som det gör. Och inte minst; Vad kan jag göra?
– Ni måste sluta tänka att ni ska ta hand om dessa ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Ställ krav på dem i stället. Som polis är jag van att folk ska göra som jag säger. Ni socialsekreterare har också en myndighetsutövning att luta er mot. Svenskar är så rädda att göra fel eller uppfattas som rasister.
Frivilligheten måste tas bort
Hon tycker att frivilligheten måste tas bort. Den gör att hjälpen kommer när det redan har gått för långt. Ett så kallat mellantvång har diskuterats i flera år för att täppa till glappet mellan SoL och LVU. Mellantvånget som redan finns i LVU § 22 används sällan. Socialstyrelsen har gjort en vägledning om hur tillämpningen skulle kunna vända den negativa utvecklingen för en ung person. Socialtjänsten behöver rustas för att jobba enligt nya arbetssätt, tycker Rissa.
– Vi har varken råd eller möjlighet att låta unga och föräldrar bestämma själva om insatser. Det funkar inte. Vet man att en ung person är i, eller på väg in i kriminalitet, måste insatser kunna sättas in. Föräldrar måste informeras om sitt ansvar och vad socialtjänsten gör, vad vi har för lagar i Sverige.
I Järva arbetar socialtjänsten mycket uppsökande och har intensifierad utredning i hemmiljö, som har gett ökad förståelse för vad socialtjänsten kan erbjuda. En underskattad grupp är mammorna. Barn lyssnar på och har respekt för sina mammor, men mammorna måste informeras så de förstår vad som förväntas.
Rissa tycker att det fungerar bra med de nya lagarna som har gett polisen bättre verktyg, till exempel vistelseförbud och geografisk begränsning. Men hon efterlyser bättre insatser för ungdomar som kommer ut från HVB och SiS.
– De behöver en handlingsplan och stöd för att inte gå tillbaka till sina gamla kompisar. Det måste vara ett krav och ingen frivillig insats. Det är mycket trauma som ligger bakom och bland många utlandsfödda är det extra skamligt att prata om psykisk ohälsa. Därför vill man inte ta emot hjälp.
Allt fler tjejer begår brott
Hon märker också att allt fler tjejer begår brott. De skyddar sina pojkvänner och får ofta utföra uppdrag just för att de inte misstänks lika ofta.
– Om det sitter två tjejer i baksätet på en bil är det många poliser som inte bryr sig om dem, men jag vet att tjejer kan vara värre. De använder sin fasad.
Rissa efterlyser fler avhopparverksamheter för tjejer. För de kan inte placeras i skyddat boende, det är inte samma sak.
– Tjejer kan vara både offer och förövare. Men de vill också ha makt och pengar, så vi måste sluta att bara tänka killar.
Kunskap om gängkriminalitet ska in i socionomutbildningen
Michael Tärnfalk utreder hur socionomutbildningen kan anpassas för att man inom socialtjänsten ska kunna hantera unga gängkriminella.
– Många domar får straffrättsliga påföljder utifrån vad socialtjänsten har sagt. Därför är det viktigt att man har rätt kunskap, säger Michael.
Han deltog i ett panelsamtal tillsammans med Rissa Seidou och Salman Khan, projektledare för 180° på Fryshuset.
Rissa är frustrerad över att många gånger ingenting görs när en ungdom umgås i kriminella kretsar. Hon vill inte att vi ska vänta tills han skjuter någon.
Stöttar unga med individuella insatser
Fryshusets projekt 180° startade 2024 och stöttar unga som befinner sig eller är på väg in i kriminalitet. Ett mobilt team möter unga i deras egna miljöer och man erbjuder individuella stödinsatser som kan sättas in direkt.
Salman berättar om grooming, falsk lojalitet och 15-åringar som är på väg att utföra mord. En 18-åring hade suttit på HVB och SiS sedan 12 års ålder. Han var i stort behov av stöttning, men hade hellre velat haft bättre stöd som 12-åring. Eller familjen hade egentligen behövt stöd ännu tidigare.
– Vi ser ju tendenserna redan på förskolenivå. Det är den här frivilligheten som ställer till det. Vi kan inte vänta tills det har gått för långt, säger Michael Tärnfalk.
