Psykisk ohälsa är vanligare hos äldre
En tredjedel av alla över 65
år har vårdats för psykisk sjukdom alternativt använt psykofarmaka. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
En tredjedel av alla över 65 år har vårdats för psykisk sjukdom alternativt använt psykofarmaka. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Psykisk ohälsa är vanligare hos personer 65 år och äldre jämfört med personer 18 till 64 år. En tredjedel av alla över 65 år har vårdats för psykisk sjukdom alternativt använt psykofarmaka. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens nya öppna jämförelser visar att psykisk ohälsa är vanligare hos personer 65 år och äldre jämfört med personer 18 till 64 år. 2016 hade 34 procent av alla över 65 år vårdats för psykisk sjukdom eller använt psykofarmaka. I gruppen 18-64 år var andelen hälften så stor, 17 procent.
Högst förekomst av psykisk ohälsa bland de äldre har Kronoberg, Västra Götaland och Hallands län, medan Norrbotten ligger lägst.
– Resultaten visar också att personer 65 år eller äldre med psykisk ohälsa mer sällan träffar en specialist. I stället får de äldre oftast vård inom primärvården, säger Kalle Brandstedt.
I undersökningar uppger personer 65 år och äldre mer sällan att de mår psykiskt dåligt och har tankar på suicid. Men ser man till statistik över dödsorsaker väljer fler äldre, främst män, att avsluta sina liv genom suicid än de som är 20-64 år.
– Det kan tolkas som att äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning. Äldre personer som lider av exempelvis depression ska ha samma tillgång till psykologisk behandling som yngre, och inte bara läkemedel, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Suicid är vanligare bland äldre män, även om andelen har minskat de senaste tio åren. Bland män över 65 år är det cirka 23 per 100 000 invånare som tar sitt liv att jämföra med cirka 19 i gruppen män 20-64 år. I gruppen män 80-84 år är det cirka 34 per 100 000 invånare.
Sett till statistik över vilken vård som äldre respektive yngre fått 28 dagar före suicid är det också tydligt att äldre i större utsträckning vårdats i den somatiska vården, medan yngre i högre grad vårdats inom psykiatrin.
– De nationella riktlinjer som finns för depression och ångestsyndrom betonar vikten av hög tillgänglighet, kontinuitet och aktiv uppföljning för alla åldrar. Äldre är dessutom ofta drabbade av samsjuklighet, både psykisk ohälsa och somatisk ohälsa, vilket också ställer ökade krav på vård och omsorg, säger Olivia Wigzell.
– Sverige har ett nationellt program för att förebygga suicid. Det omfattar alla åldrar. Eftersom många äldre har insatser från både kommuner och landsting är det viktigt med samverkan för att möta behoven hos äldre personer med psykisk ohälsa, fortsätter Olivia Wigzell.
Det är betydligt vanligare att äldre förskrivs bensodiazepiner, särskilt äldre kvinnor. Personer 65 år eller äldre med psykisk ohälsa får i högre utsträckning antipsykotiska läkemedel och tre eller fler psykofarmaka jämfört med gruppen 18-64 år.
Det finns också stora regionala skillnader. Exempelvis är det ungefär dubbelt så hög andel av dem över 65 i Kronoberg som har en långvarig användning av bensodiazepiner än de i Norrbotten.
– Yngre och högutbildade får i högre grad psykofarmaka utskriven av specialistvården, medan äldre och lågutbildade får den i högre grad via primärvården. Det ställer krav på primärvården att upptäcka och behandla psykisk ohälsa, säger Johan Fastbom, utredare vid Socialstyrelsen.