Ökat alkoholmissbruk bland äldre

Alkoholkonsumtionen har ökat betydligt bland äldre. Det har lett till ökat riskbruk och missbruk bland äldre och större antal alkoholrelaterade dödsfall. Det här framgår bland annat i rapporten Alkohol och äldre från IOGT-NTO, Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, och CERA vid Göteborgs universitet i samarbete med Stiftelsen Ansvar för Framtiden.

Socialstyrelsen har nu gjort en förstudie om vilka frågetecken som kan och behöver rätas ut när hemtjänsten möter missbruk.

Anna Brooks och Christina Högblom, som är utredare inom äldreområdet respektive missbruksområdet talade om missbruk och äldre på Socionomdagarna.

– Orsaken till att äldre dricker mer är i första hand att dagens generation äldre har andra dryckesvanor än tidigare generationer. Det kan också bero på en ökad tillgång och att det har blivit mer accepterat bland äldre att dricka. Det kan också vara lättare att dricka mer när man slutar jobba och känner sig mer ensam, säger Christina Högblom.

I allmänhet dricker äldre mindre än yngre personer. I en undersökning av befolkningens självrapporterade alkoholvanor har åldersgruppen över 65 år uppskattat sin alkoholkonsumtion till 3,3 ren alkohol per person och år jämfört med 4,4 liter för gruppen under 30 år. Skillnaderna mellan äldre och yngre har minskat över tid.

– Äldre tål mycket mindre alkohol än unga. Detta på grund av minskad kroppsvikt, minskad muskelmassa och mer vatten i kroppen. Ju äldre man är desto högre blir alkoholhalten i blodet av att dricka samma mängd. Dessutom sitter effekten av alkohol kvar längre.

Leverns förmåga att bryta ner alkohol blir vanligtvis sämre med åldern. Förändringen av leverns funktion, långsammare reaktioner och medicinering kan öka risken för skador. Man kan glömma att ta sin medicin och alkohol påverkar många läkemedel, till exempel för smärta, ångest, depression, högt blodtryck och sömnsvårigheter.

– Även relativt låg alkoholkonsumtion är förknippad med hälsoproblem hos äldre, bland annat hjärtflimmer, mag- och tarmsjukdomar och vissa cancersjukdomar, säger Christina Högblom.

En studie av alkoholvanor i Sverige under flera decennier visar en påtaglig ökning av riskbruk bland 75-åringar. Andelen kvinnor med riskbruk har ökat från 1 procent till 10 procent och andelen män från 19 till 27 procent mellan 1976/1977 och 2005/2006.

Antalet alkoholrelaterade dödsfall per 100 000 invånare över 65 år ökade med 45 procent mellan 1998 och 2018.

Hemtjänsten får möta många äldre med missbruksproblem.

– Ofta har hemtjänsten inte kunskap om missbruksfrågan. De kan känna sig otillräckliga och ibland otrygga. Det innebär också ofta merarbete för hemtjänsten med mer städning och hjälp med hygienen, säger Anna Brooks.

Hon menar också att det kan vara svårt att veta hur man ska agera i olika situationer. Ska man köpa ut alkohol till en person vars alkoholkonsumtion leder till allvarliga konsekvenser på hälsa, ökade risker för skada och social misär till följd av hög alkoholkonsumtion.

– Inom vissa kommuner köper man ut alkohol och hos andra försöker man hålla nere inköpen. Hur ska man ta upp frågan inom socialtjänsten som ska ge stöd och hjälp att komma ur missbruk. Hjälpen ska vara frivillig, men vad händer när det finns risk för personen att fara illa och till och med dö?

Det kan vara svårt att veta hur man ska bemöta personer med alkoholproblem. Hur tar man upp ämnet utan att kränka och hur kan man agera?

I många kommuner har man delat upp socialnämnden i olika nämnder så att äldreomsorgen är separerad från individ- och familjeomsorgen. Det försvårar samarbetet eftersom det också blir sekretess mellan nämnderna.

– Ett tydligare samarbete skulle minska risken för att äldre med alkoholproblem faller mellan olika verksamheter som de många gånger gör idag. Det gäller att skapa rutiner för intern samverkan inom kommunen. Det finns kompetens om både äldre och missbruk inom socialtjänsten. Det gäller att få ihop kompetensen och exempelvis att ge handledning till hemtjänsten.

Under arbetet med förstudien gjorde man besök hos flera kommuner och ställde frågor om vad de hade för rutiner. En av kommunerna hade tagit fram en tydlig rutin för samverkan och hur olika personalgrupper ska agera i ärenden som gäller äldre med missbruk. I rutinerna tydliggörs vem som ska göra vad. Vissa större kommuner har särskilda team som arbetar med missbruk inom hemtjänsten.

– I förstudien görs bedömningen att det behövs stöd till att ta fram lokala rutiner för att säkra samverkan och stödja personalen. De behöver få grundläggande kunskaper om missbruk, vad det kan ha för påverkan på läkemedel, hur man bör agera när det gäller bemötande och förhållningssätt, men också juridisk information, säger Anna Brooks.

Avslutningsvis vill Anna och Christina förtydliga att det är hela socialtjänstens ansvar när det handlar om alkoholproblem hos personer med insatser från äldreomsorgen.

– Det behövs en helhetssyn utifrån individens behov, struktur, rutiner och det behövs olika kompetenser.