Var tredje anställd upplever hälsoproblem till följd av sitt arbete enligt Arbetsmiljöverkets senaste kartläggning. Kvinnor inom vård och omsorg är särskilt utsatta.
Var tredje anställd upplever hälsoproblem till följd av sitt arbete enligt Arbetsmiljöverkets senaste kartläggning. Trötthet, värk och besvär i nacke och axlar är de vanligaste besvären. Kvinnor inom vård och omsorg är särskilt utsatta. Bland undersköterskor har hela 48 procent besvär på grund av arbetet.
År 2020 var ett speciellt år på grund av pandemin som ställde stora krav inom många branscher. Det syns i Arbetsmiljöverkets kartläggning över arbetsrelaterade besvär 2020. Var tredje sysselsatt, 32 procent, uppger att de har arbetsrelaterade besvär.
– Det är en tydlig ökning jämfört med mätningen 2018, då siffran var fyra procentenheter lägre. Det motsvarar en ökning på cirka 200 000 personer, så det är en stor ökning, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för analys och statistik på Arbetsmiljöverket.
Vanligaste orsaken för hög arbetsbelastning
För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till besvär som de svarande uppgav.
De vanligaste besvären är trötthet (74 procent), fysisk smärta eller värk (64 procent) och problem med nacke och axlar (58 procent).
– Kvinnor är drabbade i högre grad, särskilt inom regional sektor där nio av tio besväras av trötthet.
Övriga besvär är sömnstörningar, huvudvärk, oro eller ångest, ryggont och problem med minnet.
– Bland de yngre åldersgrupperna; 16-29 år och 30-49 år är det fler som har besvär med oro och ångest och symptom på depression och utmattningssyndrom, säger Ann Ponton Klevestedt.
Det är inte ofta besvären orsakas av en olycka; 5 procent av kvinnorna och 6 procent av männen uppgav det som orsak.
30 procent har varit frånvarande från arbetet på grund av sina besvär, nästan hälften mer än 14 dagar.
Åtgärder som har gjorts för att komma tillrätta med besvären har varit till största delen personlig stöttning, avlastning, nya hjälpmedel eller förändrade arbetsuppgifter. 15 procent har också gått ned i tid eller bytt arbetsgivare på grund av sina besvär.
Kvinnodominerande yrken värst
Kvinnodominerande yrken inom vård och omsorg har högst andel arbetsrelaterade besvär. Bland undersköterskor har 48 procent besvär till följd av arbetet och sjuksköterskor 46 procent.
– Vi har sett under många år att kvinnodominerande yrken drabbas mer av arbetsrelaterad ohälsa. Belastningsbesvär är vanligt hos både män och kvinnor, men i olika yrkeskategorier. Män är mer utsatta inom yrken som snickare och elektriker. De män som arbetar inom kvinnodominerande yrken tenderar att göra andra saker med mer fysisk variation än kvinnor, medan kvinnorna blir mer stillasittande, säger Elin Vidlund, genusforskare och sakkunnig inom ergonomi på Arbetsmiljöverket.
En tidigare granskning har till exempel jämfört den kvinnodominerande hemtjänsten och den mansdominerade tekniska förvaltningen på flera kommuner. Resultatet visade att hemtjänsten hade sämre stödfunktioner, högre arbetsbelastning och cheferna hade större arbetsgrupper och sämre förutsättningar.
– Det här är skillnader som får konsekvenser för medarbetarnas hälsa, så det behöver man arbeta med att förbättra på organisatorisk nivå.
En kampanj ska under 2021 öka kunskapen om belastningsskador inom olika branscher för att besvären ska kunna förebyggas. Fokus kommer att ligga på stillasittande arbete.
– Det passar bra då vi har märkt en ökning i stillasittande under pandemin, säger Elin Vidlund.
– Varje arbetsplats behöver i sitt arbetsmiljöarbete kartlägga vilka risker som finns och hur man kan arbeta förebyggande, avslutar Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.
